Jeremia 44
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Guds dom över avgudadyrkare
44 Detta är det ord som kom till Jeremia om alla judar som bodde i Egypten, i Migdol, Tachpanches, Memfis och i Patros område: 2 ”Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Ni har sett allt det onda jag låtit drabba Jerusalem och alla Juda städer. De ligger i ruiner och ingen bor där, 3 på grund av det onda som de gjorde. De provocerade min vrede genom att tända rökelse och tjäna andra gudar, gudar som varken de eller ni eller era förfäder kände till. 4 Jag sände mina tjänare profeterna gång på gång för att säga: ’Gör inte detta avskyvärda, som jag hatar!’ 5 Men de ville inte lyssna, inte höra och inte vända tillbaka från sin ondska. De slutade inte att tända rökelse åt andra gudar. 6 Därför vällde min vrede och mitt raseri fram och brann i Juda städer och på Jerusalems gator, så att de lades i ruiner och ligger öde än idag.
7 Och nu säger härskarornas Herre, Israels Gud: Varför drar ni så mycket ont över er? Ni utrotar ur Juda män och kvinnor, barn och spädbarn, så att inte en enda av er blir kvar. 8 Ni provocerar min vrede genom det ni gör, ni tänder rökelse åt andra gudar i Egyptens land, dit ni har kommit för att bosätta er där. Därför ska ni utrotas, och ni ska bli till förbannelse och vanära bland alla folk på jorden. 9 Har ni glömt era förfäders ondska och Juda kungars och drottningars ondska, er egen och era hustrurs ondska i Juda land och på Jerusalems gator? 10 Ända fram till denna dag har de inte ödmjukat sig eller visat någon fruktan, inte heller velat följa min lag och mina föreskrifter som jag gav er och era förfäder.
11 Därför säger härskarornas Herre, Israels Gud: Jag ska vända mig bort från er, till er olycka och för att utplåna hela Juda. 12 Jag ska ta tag i dem som är kvar av Juda, dem som vill till Egypten för att bosätta sig där. I Egypten ska de gå under. De ska falla för svärd eller svälta ihjäl, från den minste till den störste ska de dö av svärd och svält. De ska bli till förbannelse, förskräckelse, fördömelse och förakt. 13 Jag ska straffa dem som bor i Egypten, precis som jag straffade Jerusalem, genom svärd, hungersnöd och pest. 14 Ingen av dem som är kvar i Juda och som har kommit till Egypten för att bosätta sig där ska komma undan eller överleva. Ingen ska återvända till Juda, dit de längtar efter att återvända och leva där. Ingen ska återvända, utom några få som lyckas fly.”
15 Alla de män som visste att deras hustrur tände rökelse till andra gudar och hela skaran av de församlade kvinnorna, liksom allt folket som bodde i Patros i Egypten, svarade då Jeremia: 16 ”Vi vill inte lyssna på det som du talar till oss i Herrens namn. 17 Vi tänker göra allt som vi har sagt, tända rökelse åt himlens drottning och utgjuta dryckesoffer till henne, precis som vi gjorde förr, vi och våra förfäder, våra kungar och furstar, i Juda städer och på Jerusalems gator. På den tiden hade vi tillräckligt med mat, allt var bra och vi hade inga problem. 18 Men ända sedan vi slutade tända rökelse åt himlens drottning och utgjuta dryckesoffer åt henne har vi haft brist på allting och går under genom svärd och hungersnöd.”
19 Och kvinnorna sa: ”När vi tände rökelse åt himlens drottning och utgöt dryckesoffer åt henne var det ju inte utan våra mäns samtycke som vi gjorde offerkakor med hennes bild på och utgöt dryckesoffer åt henne.”
20 Jeremia sa till allt folket, män och kvinnor, alla som hade gett honom detta svar: 21 ”Skulle inte Herren komma ihåg rökelsen som ni tände i städerna i Juda och på Jerusalems gator, ni och era förfäder och era kungar och furstar och folket i landet? Den tanken återkommer till honom. 22 Herren kunde inte längre uthärda era onda gärningar och era avskyvärda förehavanden, och därför ödelades ert land. Det blev till förödelse och förbannelse och utan invånare, precis som det är i dag. 23 Eftersom ni har tänt rökelse och syndat mot Herren, inte lyssnat till Herren eller följt hans lag, hans föreskrifter och förordningar, har detta onda drabbat er, så som det är idag.”
24 Jeremia sa till allt folket och till alla kvinnorna: ”Hör Herrens ord, alla ni från Juda som är i Egypten! 25 Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: Det ni och era hustrur har sagt har ni i handling fullföljt. Ni sa: ’Vi vill hålla våra löften att tända rökelse åt himlens drottning och utgjuta dryckesoffer åt henne.’
Fortsätt då och håll era löften, och gör så! 26 Hör därför Herrens ord, alla ni från Juda som bor i Egypten: ’Jag svär vid mitt stora namn, säger Herren, att i hela Egyptens land ska ingen judisk man mer ta mitt namn i sin mun för att säga: ”Så sant Herren, Herren lever.” 27 Jag ska vaka över dem, till olycka, inte lycka. Varje man från Juda som finns i Egypten ska utplånas genom svärd eller hungersnöd, tills de alla är borta. 28 Bara några få som undkommer svärdet ska vända tillbaka från Egypten till Juda. Så ska alla som är kvar från Juda och som kommit till Egypten för att bosätta sig där få veta vems ord som består, mitt eller deras.
29 Det här är tecknet för er på att jag ska straffa er här på denna plats, säger Herren, för att ni ska veta att vad jag talat om olyckan mot er ska bestå.’ 30 Så säger Herren: ’Jag ska överlämna farao Hofra, kungen av Egypten, till hans fiender, dem som är ute efter hans liv, precis som jag överlämnade Sidkia, kungen av Juda, till Nebukadnessar, kungen av Babylonien, som var ute efter hans liv.’ ”
Jeremiah 44
Holman Christian Standard Bible
God’s Judgment against His People in Egypt
44 This is the word that came to Jeremiah for all the Jews living in the land of Egypt—at Migdol,(A) Tahpanhes,(B) Memphis,(C) and in the land of Pathros:(D) 2 “This is what the Lord of Hosts, the God of Israel, says: You have seen all the disaster I brought against Jerusalem and all Judah’s cities; look, they are a ruin today without an inhabitant in them 3 because of their evil ways that provoked Me to anger,(E) going and burning incense to serve other gods(F) that they, you, and your fathers did not know. 4 So I sent you all My servants the prophets time and time again,[a] saying: Don’t do this detestable thing that I hate. 5 But they did not listen or pay attention; they did not turn from their evil or stop burning incense to other gods. 6 So My fierce wrath poured out and burned in Judah’s cities and Jerusalem’s streets(G) so that they became the desolate ruin they are today.
7 “So now, this is what the Lord, the God of Hosts, the God of Israel, says: Why are you doing such great harm to yourselves? You are cutting off man and woman, child and infant(H) from Judah, leaving yourselves without a remnant. 8 You are provoking Me to anger by the work of your hands. You are burning incense to other gods in the land of Egypt where you have gone to live for a while. As a result, you will be cut off and become an object of cursing and insult among all the nations of earth.(I) 9 Have you forgotten the evils of your fathers, the evils of Judah’s kings, the evils of their wives, your own evils, and the evils of your wives that were committed in the land of Judah and in the streets of Jerusalem? 10 They have not become humble to this day, and they have not feared or followed My instruction or My statutes that I set before you and your ancestors.
11 “Therefore, this is what the Lord of Hosts, the God of Israel, says: I am about to turn against you to bring disaster,(J) to cut off all Judah. 12 And I will take away the remnant of Judah,(K) those who have resolved to go to the land of Egypt to live there for a while; they will meet their end. All of them in the land of Egypt will fall by the sword; they will meet their end by famine. From the least to the greatest, they will die by the sword and by famine. Then they will become an object of cursing, scorn,(L) execration, and disgrace. 13 I will punish those living in the land of Egypt just as I punished Jerusalem by sword, famine, and plague. 14 Then the remnant of Judah—those going to live for a while there in the land of Egypt—will have no fugitive or survivor to return to the land of Judah where they are longing[b] to return to live,(M) for they will not return except for a few fugitives.”
The People’s Stubborn Response
15 However, all the men who knew that their wives were burning incense to other gods, all the women standing by—a great assembly—and all the people who were living in the land of Egypt at Pathros answered Jeremiah, 16 “As for the word you spoke to us in the name of Yahweh, we are not going to listen to you! 17 Instead, we will do everything we said we would: burn incense to the queen of heaven[c] and offer drink offerings to her just as we, our fathers, our kings, and our officials did in Judah’s cities(N) and in Jerusalem’s streets. Then we had enough food and good things and saw no disaster, 18 but from the time we ceased to burn incense to the queen of heaven and to offer her drink offerings, we have lacked everything, and through sword and famine we have met our end.”
19 And the women said,[d] “When we burned incense to the queen of heaven and poured out drink offerings to her, was it apart from our husbands’ knowledge(O) that we made sacrificial cakes in her image and poured out drink offerings to her?”
20 But Jeremiah responded to all the people—the men, women, and all the people who were answering him: 21 “As for the incense you burned in Judah’s cities(P) and in Jerusalem’s streets—you, your fathers, your kings, your officials, and the people of the land—did the Lord not remember them? He brought this to mind. 22 The Lord can no longer bear your evil deeds and the detestable acts you have committed, so your land has become a waste, a desolation, and an object of cursing, without inhabitant, as you see today. 23 Because you burned incense and sinned against the Lord and didn’t obey the Lord’s voice(Q) and didn’t follow His instruction, His statutes, and His testimonies, this disaster has come to you, as you see today.”
24 Then Jeremiah said to all the people, including all the women, “Hear the word of the Lord, all Judah who are in the land of Egypt.(R) 25 This is what the Lord of Hosts, the God of Israel, says: ‘As for you and your wives, you women have spoken with your mouths, and you men fulfilled it by your deeds, saying, “We will keep our vows that we have made to burn incense to the queen of heaven and to pour out drink offerings for her.” Go ahead, confirm your vows! Pay your vows!’
26 “Therefore, hear the word of the Lord, all you Judeans who live in the land of Egypt: ‘I have sworn by My great name,(S) says Yahweh, that My name will never again be invoked by anyone of Judah in all the land of Egypt,(T) saying, “As the Lord God lives.” 27 I am watching over them for disaster and not for good,(U) and every man of Judah who is in the land of Egypt will meet his end by sword or famine until they are finished off. 28 Those who escape the sword will return from the land of Egypt to the land of Judah only few in number,(V) and the whole remnant of Judah, the ones going to the land of Egypt to live there for a while, will know whose word stands, Mine or theirs! 29 This will be a sign to you’—this is the Lord’s declaration—‘that I am about to punish you in this place, so you may know that My words of disaster concerning you will certainly come to pass.(W) 30 This is what the Lord says: I am about to hand over Pharaoh Hophra,(X) Egypt’s king, to his enemies, to those who want to take his life, just as I handed over Judah’s King Zedekiah(Y) to Babylon’s King Nebuchadnezzar, who was his enemy, the one who wanted to take his life.’”
Footnotes
- Jeremiah 44:4 Lit prophets, rising up early and sending
- Jeremiah 44:14 Lit lifting up their soul
- Jeremiah 44:17 = Ashtoreth, or Astarte
- Jeremiah 44:19 LXX, Syr; MT omits And the women said
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 1999, 2000, 2002, 2003, 2009 by Holman Bible Publishers, Nashville Tennessee. All rights reserved.