Add parallel Print Page Options

Gud lovar att återupprätta Israel

31 Vid den tiden, säger Herren, ska jag vara hela Israels Gud. Alla stammar och familjer ska erkänna mig som Herre och handla som mitt folk.

Det folk som överlever krigen ska få ro i öknen. Jag ska ge Israel frid och ro.

Redan för länge sedan sa Herren till Israel: Jag har älskat dig, mitt folk, med en evig kärlek. Ja, med denna kärlek har jag dragit dig till mig.

Jag ska bygga upp ditt land igen, du jungfru Israel. Du ska än en gång ta dina tamburiner och dansa med de glada.

Dina vingårdar ska du än en gång plantera på Samariens berg, och du ska få äta frukt från dina egna trädgårdar.

Den dag ska komma när vaktposterna på Efraims höjder ska ropa ut och säga: Kom, låt oss gå till Sion, till Herren, vår Gud.

Herren säger: Sjung av glädje över allt vad jag ska göra för Israel, det främsta av alla folk! Prisa honom och säg: Herren har frälst sitt folk, det som fanns kvar av Israel.

Jag ska samla dem från norr och från jordens yttersta ändar. De kommer med blinda och lama, gravida kvinnor och kvinnor i barnsnöd. Det ska bli ett stort sällskap som kommer.

Glädjetårar ska strömma utför deras kinder när de återvänder under bön och tacksägelse. Jag ska leda dem. Jag ska föra dem till friska vattenkällor och på jämna stigar där de inte ska stappla, för jag är Israels far och han är min älskade son.

10 Lyssna till detta budskap från Herren, ni världens alla länder: Herren, som skingrade sitt folk ut över världen, kommer att samla tillbaka dem och vaka över dem, som en herde samlar sin hjord.

11 Han ska rädda Israel undan dem som är för starka för dem.

12 De ska komma tillbaka hem och sjunga glädjesånger på Sions berg, och de ska glädja sig åt Herrens överflöd, rika skördar av vete, vin och olja och stora boskapshjordar. Deras liv ska vara som en vattnad trädgård, och alla deras sorger är förbi.

13 Unga flickor kommer att dansa av glädje, och männen, både de äldre och de unga, ska ta del i glädjen. Jag ska förvandla deras sorg till glädje, jag ska trösta dem och göra dem lyckliga. Sorg och fångenskap ligger bakom dem.

14 Jag ska låta prästerna få festa på det överflöd av offer som förs till dem i templet. Jag ska tillfredsställa mitt folk med min frikostighet, säger Herren.

15 Herren talade till mig igen och sa: I Rama gråter man bittert. Det är Rakel som gråter över sina barn, och hon låter sig inte tröstas, för barnen är borta.

16 Men Herren säger: Gråt inte längre, för jag har hört dina böner, och du ska få se dem igen. De ska komma tillbaka till dig från ett fjärran fiendeland.

17 Det finns gott hopp för framtiden. Dina barn ska återvända till sitt eget land, säger Herren.

18 Jag har hört Israels klagan: Du har straffat mig så hårt, men jag behövde det, precis som en kalv som ska vänjas vid oket. Upprätta mig så vill jag återvända till dig, för du är Herren, min Gud.

19 Jag vände mig bort från Gud men ångrade mig. Jag blev arg på mig själv för min dumhet. Jag skäms uppriktigt för allt jag gjorde när jag var ung.

20 Och Herren svarar: Israel är fortfarande min son, min ögonsten. Jag var tvungen att straffa honom, eftersom jag älskar honom. Jag längtar efter honom och kommer att vara barmhärtig mot honom.

21 När du drar i landsflykt, ska du sätta upp vägmärken åt dig som pekar tillbaka mot Israel. Märk ut vägen mycket noga. Du ska ju vända tillbaka till dina städer här, jungfru Israel!

22 Hur länge ska du vackla hit och dit, du nyckfulla dotter? Herren ska låta något nytt och annorlunda hända. Israel ska börja söka efter honom!

23 Herren, härskarornas Gud, säger: När jag leder dem tillbaka, ska de säga i Juda och dess städer: Herren välsigne dig, du rättfärdighetens boning, du heliga berg!

24 Stadsbor, lantbrukare och herdar ska bo tillsammans i fred och harmoni.

25 Jag har gett de trötta ro och de sörjande glädje.

26 Vid detta vaknade jag liksom upp och såg mig omkring. Min sömn hade varit behaglig.

27 Herren säger: Den tid ska komma, när jag ska öka befolkningen och fördubbla boskapen i Israel.

28 I det förgångna har jag grundligt förstört landet, men nu ska jag med omsorg bygga upp det igen.

29 Man ska inte längre citera talesättet att 'barnen får betala för sina förfäders synder'.

30 Var och en ska nämligen dö för sina egna synder.

31 Den dag ska komma när jag ska ingå ett nytt förbund med Israels folk och med Juda, säger Herren.

32 Det kommer inte att bli som det jag ingick med deras förfäder, när jag tog dem i handen för att leda dem ut ur Egypten, ett förbund som de bröt, trots att jag var deras rätte Herre, säger Herren.

33 Detta är det nya förbund som jag ska ingå med dem: Jag ska skriva min lag i deras hjärtan, så att de längtar efter att ära mig. Då kommer de verkligen att vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.

34 På den tiden kommer det inte längre att vara nödvändigt att man uppmanar varandra att lära känna Herren. Alla, både stora och små, ska verkligen känna mig då. Jag ska förlåta dem och glömma deras synder, säger Herren.

35 Herren, som ger oss solsken på dagen och låter måne och stjärnor lysa på natten, som får havets vågor att brusa och vars namn är Herren, härskarornas Gud, han säger:

36 Lika lite som jag tänker ändra på dessa naturens lagar, tänker jag förkasta mitt folk Israel!

37 Inte förrän man kan mäta himlarna och utforska jordens grundvalar, kan jag förkasta dem för deras synders skull!

38-39 Den tid ska komma, säger Herren, när hela Jerusalem ska bli uppbyggt till Herrens ära, från Hananeltornet i murens nordöstra hörn till Hörnporten i nordväst och från Garebshöjden ända till Goa.

40 Och hela staden med begravningsplatsen och avstjälpningsplatsen för aska i dalen ska helgas åt Herren, och det ska också alla åkrar ut mot bäcken Kidron och därifrån till Hästporten och den östra sidan av staden. Staden ska aldrig mer bli intagen eller fördärvad.

Gozo en lugar de duelo

31 En aquel tiempo —declara el Señor— yo seré el Dios de todas las familias de Israel(A), y ellos serán mi pueblo(B). Así dice el Señor(C):

Ha hallado gracia en el desierto
el pueblo que escapó[a] de la espada,
Israel, cuando iba en busca de su reposo(D).
Desde lejos el Señor se le[b] apareció, diciendo:
Con amor eterno te he amado(E),
por eso te he atraído con misericordia(F).
De nuevo te edificaré, y serás reedificada,
virgen de Israel(G);
de nuevo tomarás[c] tus panderos(H),
y saldrás a las danzas con[d] los que se divierten(I).
De nuevo plantarás viñas
en los montes de Samaria;
los plantadores las plantarán
y las disfrutarán[e](J).
Porque habrá un día en que clamarán los guardas
en la región montañosa de Efraín:
«Levantaos y subamos a Sión,
al Señor nuestro Dios(K)».

Porque así dice el Señor:

Gritad con alegría por Jacob(L),
y dad voces por la primera de las naciones(M);
proclamad, dad alabanza, y decid:
«Oh Señor, salva a tu pueblo(N),
al remanente de Israel(O)».
He aquí, yo los traigo del país del norte(P),
y los reuniré de los confines de la tierra(Q),
entre ellos los ciegos(R) y los cojos,
la mujer encinta y también la que está dando a luz;
una gran compañía[f] volverá acá(S).
Con llanto vendrán(T),
y entre súplicas los guiaré;
los haré andar junto a arroyos de aguas(U),
por camino derecho en el cual no tropezarán(V);
porque soy un padre(W) para Israel,
y Efraín es mi primogénito(X).

10 Oíd, naciones, la palabra del Señor,
anunciad en las costas lejanas(Y),
y decid: El que dispersó a Israel lo reunirá(Z),
y lo guardará como un pastor a su rebaño(AA).
11 Porque el Señor ha rescatado a Jacob,
y lo ha redimido de manos más fuertes(AB) que él(AC).
12 Vendrán y gritarán de júbilo en lo alto de Sión(AD),
y radiarán de gozo por la bondad(AE) del Señor(AF):
por el grano, por el vino y por el aceite(AG),
y por las crías de las ovejas y de las vacas(AH).
Su alma será como huerto regado(AI),
y nunca más languidecerán(AJ).
13 Entonces la virgen se alegrará en la danza,
y los jóvenes y los ancianos(AK) a una;
cambiaré su duelo en gozo(AL),
los consolaré y los alegraré de su tristeza(AM).
14 Y llenaré[g] con abundancia[h] el alma(AN) de los sacerdotes,
y mi pueblo se saciará de mi bondad —declara el Señor.

15 Así dice el Señor:

Se oye una voz en Ramá(AO),
lamento y llanto amargo(AP).
Raquel llora por sus hijos;
rehúsa ser consolada, por sus hijos(AQ)
que ya no existen(AR).

16 Así dice el Señor:

Reprime tu voz del llanto,
y tus ojos de las lágrimas(AS);
hay pago para tu trabajo(AT) —declara el Señor—,
pues volverán de la tierra(AU) del enemigo.
17 Y hay esperanza para tu porvenir —declara el Señor(AV)—,
los hijos volverán a su territorio.
18 Ciertamente he oído a Efraín lamentarse(AW):
«Me has castigado(AX), y castigado fui
como becerro indómito(AY).
Hazme volver para que sea restaurado(AZ),
pues tú, Señor, eres mi Dios.
19 Porque después que me aparté[i], me arrepentí(BA),
y después que comprendí, me di golpes en el muslo(BB);
me avergoncé y también me humillé,
porque llevaba el oprobio de mi juventud(BC)».
20 ¿No es Efraín mi hijo amado?
¿No es un niño encantador?
Pues siempre que hablo contra él,
lo recuerdo aún más;
por eso mis entrañas se conmueven por él(BD),
ciertamente tendré de él misericordia(BE) —declara el Señor.

21 Levanta para ti señales(BF),
coloca para ti majanos(BG);
presta atención[j] a la calzada,
al camino que anduviste.
Vuelve, virgen de Israel,
vuelve a estas tus ciudades.
22 ¿Hasta cuándo andarás errante,
hija infiel(BH)?
Porque el Señor ha creado algo nuevo en la tierra:
la mujer rodeará al hombre.

23 Así dice el Señor de los ejércitos, el Dios de Israel: Otra vez hablarán esta palabra en la tierra de Judá y en sus ciudades, cuando yo restaure su bienestar[k](BI):

«El Señor te bendiga, morada de justicia(BJ),
monte santo(BK)».

24 Y morarán juntamente en ella Judá y todas sus ciudades, los labradores y los que van con los rebaños(BL). 25 Porque yo he de satisfacer al alma cansada y he de saciar[l] a toda alma atribulada(BM). 26 En esto me desperté(BN) y miré, y mi sueño me resultó agradable(BO).

El nuevo pacto

27 He aquí, vienen días —declara el Señor— en que sembraré la casa de Israel y la casa de Judá de simiente de hombre y de simiente de animal(BP). 28 Y[m] como velé sobre ellos para arrancar y para derribar, para derrocar, para destruir y para traer calamidad(BQ), así velaré sobre ellos para edificar y para plantar(BR) —declara el Señor. 29 En aquellos días no dirán más:

«Los padres comieron uvas agrias,
y los dientes de los hijos tienen dentera[n](BS)»,

30 sino que cada cual por su propia iniquidad(BT) morirá; los dientes de todo hombre que coma uvas agrias tendrán dentera[o]. 31 He aquí, vienen días —declara el Señor— en que haré con la casa de Israel y con la casa de Judá un nuevo pacto(BU), 32 no como el pacto(BV) que hice con sus padres el día que los tomé de la mano para sacarlos de la tierra(BW) de Egipto, mi pacto que ellos rompieron(BX), aunque fui un esposo para ellos —declara el Señor; 33 porque este es el pacto que haré con la casa de Israel después de aquellos días —declara el Señor—. Pondré mi ley dentro de ellos, y sobre sus corazones la escribiré(BY); y yo seré su Dios y ellos serán mi pueblo(BZ). 34 Y no tendrán que enseñar más cada uno a su prójimo(CA) y cada cual a su hermano, diciendo: «Conoce al Señor», porque todos me conocerán(CB), desde el más pequeño de ellos hasta el más grande —declara el Señor— pues perdonaré su maldad, y no recordaré más su pecado(CC).

35 Así dice el Señor,

el que da el sol para luz del día,
y las leyes[p] de la luna y de las estrellas para luz de la noche(CD),
el que agita el mar para que bramen sus olas;
el Señor de los ejércitos es su nombre(CE):
36 Si se apartan estas leyes[q](CF)
de mi presencia —declara el Señor
también la descendencia de Israel dejará
de ser nación en mi presencia para siempre[r](CG).

37 Así dice el Señor:

Si los cielos arriba pueden medirse,
y explorarse abajo los cimientos de la tierra(CH),
también yo desecharé toda la descendencia de Israel
por todo lo que hicieron —declara el Señor(CI).

38 He aquí, vienen días —declara el Señor— en que la ciudad será reedificada(CJ) para el Señor, desde la torre de Hananeel hasta la puerta del Angulo(CK). 39 Y el cordel de medir(CL) saldrá más allá, directamente hasta la colina de Gareb, y girará hasta Goa. 40 Y todo el valle de los cadáveres(CM) y de las cenizas, y todos los campos hasta el arroyo Cedrón(CN), hasta la esquina de la puerta de los Caballos(CO) hacia el oriente, serán santos al Señor(CP). La ciudad no será arrancada ni derribada nunca jamás.

Footnotes

  1. Jeremías 31:2 O, sobrevivió
  2. Jeremías 31:3 Lit., me
  3. Jeremías 31:4 O, serás adornada otra vez con
  4. Jeremías 31:4 Lit., de
  5. Jeremías 31:5 Lit., profanarán
  6. Jeremías 31:8 O, asamblea
  7. Jeremías 31:14 Lit., saturaré
  8. Jeremías 31:14 Lit., grosura
  9. Jeremías 31:19 O, volví
  10. Jeremías 31:21 Lit., dirige tu corazón
  11. Jeremías 31:23 O, haga volver a sus cautivos
  12. Jeremías 31:25 Lit., llenaré
  13. Jeremías 31:28 Lit., Y sucederá que
  14. Jeremías 31:29 O, están embotados
  15. Jeremías 31:30 O, estarán embotados
  16. Jeremías 31:35 Lit., los estatutos
  17. Jeremías 31:36 Lit., los estatutos
  18. Jeremías 31:36 Lit., todos los días

31 “At that time,” declares the Lord, “I will be the God(A) of all the families of Israel, and they will be my people.”

This is what the Lord says:

“The people who survive the sword
    will find favor(B) in the wilderness;
    I will come to give rest(C) to Israel.”

The Lord appeared to us in the past,[a] saying:

“I have loved(D) you with an everlasting love;
    I have drawn(E) you with unfailing kindness.
I will build you up again,
    and you, Virgin(F) Israel, will be rebuilt.(G)
Again you will take up your timbrels(H)
    and go out to dance(I) with the joyful.(J)
Again you will plant(K) vineyards
    on the hills of Samaria;(L)
the farmers will plant them
    and enjoy their fruit.(M)
There will be a day when watchmen(N) cry out
    on the hills of Ephraim,
‘Come, let us go up to Zion,
    to the Lord our God.’”(O)

This is what the Lord says:

“Sing(P) with joy for Jacob;
    shout for the foremost(Q) of the nations.
Make your praises heard, and say,
    Lord, save(R) your people,
    the remnant(S) of Israel.’
See, I will bring them from the land of the north(T)
    and gather(U) them from the ends of the earth.
Among them will be the blind(V) and the lame,(W)
    expectant mothers and women in labor;
    a great throng will return.
They will come with weeping;(X)
    they will pray as I bring them back.
I will lead(Y) them beside streams of water(Z)
    on a level(AA) path where they will not stumble,
because I am Israel’s father,(AB)
    and Ephraim is my firstborn son.

10 “Hear the word of the Lord, you nations;
    proclaim it in distant coastlands:(AC)
‘He who scattered(AD) Israel will gather(AE) them
    and will watch over his flock like a shepherd.’(AF)
11 For the Lord will deliver Jacob
    and redeem(AG) them from the hand of those stronger(AH) than they.
12 They will come and shout for joy(AI) on the heights(AJ) of Zion;
    they will rejoice in the bounty(AK) of the Lord
the grain, the new wine and the olive oil,(AL)
    the young of the flocks(AM) and herds.
They will be like a well-watered garden,(AN)
    and they will sorrow(AO) no more.
13 Then young women will dance and be glad,
    young men and old as well.
I will turn their mourning(AP) into gladness;
    I will give them comfort(AQ) and joy(AR) instead of sorrow.
14 I will satisfy(AS) the priests(AT) with abundance,
    and my people will be filled with my bounty,(AU)
declares the Lord.

15 This is what the Lord says:

“A voice is heard in Ramah,(AV)
    mourning and great weeping,
Rachel weeping for her children
    and refusing to be comforted,(AW)
    because they are no more.”(AX)

16 This is what the Lord says:

“Restrain your voice from weeping
    and your eyes from tears,(AY)
for your work will be rewarded,(AZ)
declares the Lord.
    “They will return(BA) from the land of the enemy.
17 So there is hope(BB) for your descendants,”
declares the Lord.
    “Your children(BC) will return to their own land.

18 “I have surely heard Ephraim’s moaning:
    ‘You disciplined(BD) me like an unruly calf,(BE)
    and I have been disciplined.
Restore(BF) me, and I will return,
    because you are the Lord my God.
19 After I strayed,(BG)
    I repented;
after I came to understand,
    I beat(BH) my breast.
I was ashamed(BI) and humiliated
    because I bore the disgrace of my youth.’(BJ)
20 Is not Ephraim my dear son,
    the child(BK) in whom I delight?
Though I often speak against him,
    I still remember(BL) him.
Therefore my heart yearns for him;
    I have great compassion(BM) for him,”
declares the Lord.

21 “Set up road signs;
    put up guideposts.(BN)
Take note of the highway,(BO)
    the road that you take.
Return,(BP) Virgin(BQ) Israel,
    return to your towns.
22 How long will you wander,(BR)
    unfaithful(BS) Daughter Israel?
The Lord will create a new thing(BT) on earth—
    the woman will return to[b](BU) the man.”

23 This is what the Lord Almighty, the God of Israel, says: “When I bring them back from captivity,[c](BV) the people in the land of Judah and in its towns will once again use these words: ‘The Lord bless(BW) you, you prosperous city,(BX) you sacred mountain.’(BY) 24 People will live(BZ) together in Judah and all its towns—farmers and those who move about with their flocks.(CA) 25 I will refresh the weary(CB) and satisfy the faint.”(CC)

26 At this I awoke(CD) and looked around. My sleep had been pleasant to me.

27 “The days are coming,”(CE) declares the Lord, “when I will plant(CF) the kingdoms of Israel and Judah with the offspring of people and of animals. 28 Just as I watched(CG) over them to uproot(CH) and tear down, and to overthrow, destroy and bring disaster,(CI) so I will watch over them to build and to plant,”(CJ) declares the Lord. 29 “In those days people will no longer say,

‘The parents(CK) have eaten sour grapes,
    and the children’s teeth are set on edge.’(CL)

30 Instead, everyone will die for their own sin;(CM) whoever eats sour grapes—their own teeth will be set on edge.

31 “The days are coming,” declares the Lord,
    “when I will make a new covenant(CN)
with the people of Israel
    and with the people of Judah.
32 It will not be like the covenant(CO)
    I made with their ancestors(CP)
when I took them by the hand
    to lead them out of Egypt,(CQ)
because they broke my covenant,
    though I was a husband(CR) to[d] them,[e]
declares the Lord.
33 “This is the covenant I will make with the people of Israel
    after that time,” declares the Lord.
“I will put my law in their minds(CS)
    and write it on their hearts.(CT)
I will be their God,
    and they will be my people.(CU)
34 No longer will they teach(CV) their neighbor,
    or say to one another, ‘Know the Lord,’
because they will all know(CW) me,
    from the least of them to the greatest,”
declares the Lord.
“For I will forgive(CX) their wickedness
    and will remember their sins(CY) no more.”

35 This is what the Lord says,

he who appoints(CZ) the sun
    to shine by day,
who decrees the moon and stars
    to shine by night,(DA)
who stirs up the sea(DB)
    so that its waves roar(DC)
    the Lord Almighty is his name:(DD)
36 “Only if these decrees(DE) vanish from my sight,”
    declares the Lord,
“will Israel(DF) ever cease
    being a nation before me.”

37 This is what the Lord says:

“Only if the heavens above can be measured(DG)
    and the foundations of the earth below be searched out
will I reject(DH) all the descendants of Israel
    because of all they have done,”
declares the Lord.

38 “The days are coming,” declares the Lord, “when this city will be rebuilt(DI) for me from the Tower of Hananel(DJ) to the Corner Gate.(DK) 39 The measuring line(DL) will stretch from there straight to the hill of Gareb and then turn to Goah. 40 The whole valley(DM) where dead bodies(DN) and ashes are thrown, and all the terraces out to the Kidron Valley(DO) on the east as far as the corner of the Horse Gate,(DP) will be holy(DQ) to the Lord. The city will never again be uprooted or demolished.”

Footnotes

  1. Jeremiah 31:3 Or Lord has appeared to us from afar
  2. Jeremiah 31:22 Or will protect
  3. Jeremiah 31:23 Or I restore their fortunes
  4. Jeremiah 31:32 Hebrew; Septuagint and Syriac / and I turned away from
  5. Jeremiah 31:32 Or was their master