Så säger Herren:
    Det folk
        som kommer undan svärdet
            finner nåd i öknen.
    Israel får gå dit där jag ger det ro.
(A) Fjärran ifrån uppenbarade sig
        Herren för mig[a]:
    ”Med evig kärlek har jag älskat dig,
        därför låter jag min nåd bli kvar
            över dig.
(B) Än en gång ska jag upprätta dig,
        och du ska bli upprättad,
            du jungfru Israel.
    Än en gång ska du ta din tamburin
        och dra ut i dans
            bland dem som är glada.

Read full chapter

Footnotes

  1. 31:3 mig   Andra handskrifter (Septuaginta): ”honom” (alltså Israel).