Israels befrielse från Babel

30 Detta är det ord som kom till Jeremia från Herren. Han sade: "Så säger Herren, Israels Gud: Skriv upp i en bokrulle alla de ord som jag har talat till dig. Ty se, dagar skall komma, säger Herren, då jag skall göra slut på fångenskapen för mitt folk Israel och Juda, säger Herren. Jag skall låta dem komma tillbaka till det land som jag gav åt deras fäder. Och de skall ta det i besittning."

Detta är vad Herren har talat om Israel och Juda.

Så säger Herren:
    Ett rop av förfäran har vi hört,
fruktan och ingen frid.
Fråga och tänk efter:
    Brukar män föda barn?
Eller varför ser jag alla män
    hålla sina händer på höfterna
som kvinnor i barnsnöd,
    och varför har alla ansikten blivit så dödsbleka?
Ve! Detta är en stor dag,
    ingen är den lik.
En tid av nöd är detta för Jakob,
    men han skall bli räddad ur den.
Och det skall ske på den dagen,
    säger Herren Sebaot,
att jag skall ta oket från din nacke
    och bryta sönder det
och slita av dina band.
    Inga främlingar skall längre
tvinga honom att tjäna sig,
utan de skall tjäna Herren, sin Gud,
och David, sin kung,
    som jag skall låta uppstå åt dem.

10 Så frukta inte, du min tjänare Jakob,
säger Herren,
    och var inte förskräckt, du Israel,
ty jag skall rädda dig ur landet i fjärran
och dina efterkommande ur det land där de hålls fångna.
Jakob skall komma tillbaka
    och leva i fred och säkerhet,
och ingen skall förskräcka honom.
11 Ty jag är med dig, säger Herren,
    för att rädda dig.
Jag skall göra slut på alla de hednafolk
bland vilka jag har spritt ut dig.
    Men dig skall jag inte tillintetgöra,
utan jag skall bestraffa dig med rättvisa.
Ty alldeles ostraffad
    kan jag inte lämna dig.

12 Ty så säger Herren:
    Obotlig är din skada,
oläkligt ditt sår.
13 Ingen tar sig an din sak
    för att se om ditt sår.
Det finns inga läkemedel och ingen läkedom för dig.
14 Alla dina älskare har glömt dig,
    de frågar inte efter dig.
Ty med en fiendes slag har jag slagit dig.
Jag har straffat dig hårt,
    ty din missgärning är stor
och dina synder många.
15 Varför ropar du över din skada?
    Obotlig är din plåga.
Därför att din missgärning är stor
    och dina synder många
har jag gjort dig detta.

16 Men nu skall alla som ätit av dig bli uppätna,
och alla dina motståndare,
    ja, alla skall gå i fångenskap.
De som skövlat dig skall bli skövlade,
och alla som plundrat dig skall jag lämna till plundring.
17 Ty jag skall låta dig tillfriskna
    och läka dina sår, säger Herren,
dig som man kallar "den fördrivna",
    "det Sion som ingen frågar efter".

18 Så säger Herren:
    Se, jag skall göra slut på fångenskapen för Jakobs hyddor
och förbarma mig över hans boningar.
Staden skall åter byggas upp på sin höjd,
och palatset skall stå på sin rätta plats.
19 Från dem skall lovsång höras
    och rop från glada människor.
Jag skall föröka dem,
    och de skall inte bli färre.
Jag skall ära dem,
    och de skall inte anses obetydliga.
20 Hans söner skall bli som förr,
    hans menighet skall bestå inför mig,
och jag skall straffa alla som förtrycker honom.
21 Hans ledare skall vara en av hans egna,
hans härskare skall utgå från hans mitt.
Jag skall låta honom komma nära mig och nalkas mig.
Ty vem är den som vågar sitt liv genom att nalkas mig?
säger Herren.
22 Och ni skall vara mitt folk
    och jag skall vara er Gud.

23 Se, Herrens stormvind, full av vrede, bryter fram,
en härjande storm!
    Över de ogudaktigas huvuden virvlar den ner.
24 Herrens brinnande vrede skall inte vända åter,
förrän han har utfört, ja, förrän han har fullbordat
sitt hjärtas tankar.
    I den yttersta tiden skall ni förstå det.

30 Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN; han sade:

Så säger HERREN, Israels Gud: Teckna upp åt dig i en bok alla de ord som jag har talat till dig.

Ty se, dagar skola komma, säger HERREN, då jag åter skall upprätta mitt folk, Israel och Juda, säger HERREN, och låta dem komma tillbaka till det land som jag har givit åt deras fäder; och de skola taga det i besittning.

Och detta är vad HERREN har talat om Israel och Juda.

Så säger HERREN: Ett förfärans rop fingo vi höra; förskräckelse utan någon räddning!

Frågen efter och sen till: pläga då män föda barn? Eller varför ser jag alla män hålla sina händer på länderna såsom kvinnor i barnsnöd, och varför hava alla ansikten blivit så dödsbleka?

Ve! Detta är en stor dag, en sådan att ingen är den lik. Ja, en tid av nöd är inne för Jakob; dock skall han bliva frälst därur.

Och det skall ske på den tiden, Säger HERREN Sebaot, att jag skall bryta sönder oket och taga det från din hals och slita av dina band. Ja, inga främmande skola längre tvinga honom att tjäna sig,

utan han skall få tjäna HERREN, sin Gud, och David, sin konung, ty honom skall jag låta uppstå åt dem.

10 Så frukta nu icke, du min tjänare Jakob, säger HERREN. och var ej förfärad du Israel; ty se, jag skall frälsa dig ur det avlägsna landet, och dina barn ur deras fångenskaps land. Och Jakob skall få komma tillbaka och leva i ro och säkerhet, och ingen skall förskräcka honom.

11 Ty jag är med dig, säger HERREN, till att frälsa dig. Ja, jag skall göra ände på alla de folk; bland vilka jag har förstrött dig; men på dig vill jag icke alldeles göra ände, jag vill blott tukta dig med måtta; ty alldeles ostraffad kan jag ju ej låta dig bliva.

12 Ty så säger HERREN: Ohelbar är din skada, oläkligt det sår du har fått.

13 Ingen tager sig an din sak, så att han sköter ditt sår; ingen helande läkedom finnes för dig.

14 Alla dina älskare hava förgätit dig; de fråga icke efter dig. Ty såsom man slår en fiende, så har jag slagit dig, med grym tuktan, därför att din missgärning var så stor och dina synder så många.

15 Huru kan du klaga över din skada, över att bot ej finnes för din plåga? Därför att din missgärning var så stor och dina synder så många, har jag gjort dig detta.

16 Så skola då alla dina uppätare nu bliva uppätna, och alla dina ovänner skola allasammans gå i fångenskap; dina skövlare skola varda skövlade, och alla dina plundrare skall jag lämna till plundring.

17 Ty jag vill hela dina sår och läka dig från de slag du har fått, säger HERREN, då man nu kallar dig »den fördrivna», »det Sion som ingen frågar efter».

18 Så säger HERREN: Se, jag skall åter upprätta Jakobs hyddor och förbarma mig över hans boningar; staden skall åter bliva uppbyggd på sin höjd, och palatset skall stå på sin rätta plats.

19 Ifrån folket skall ljuda tacksägelse och rop av glada människor. Jag skall föröka dem, och de skola icke förminskas; jag skall låta dem komma till ära, och de skola ej aktas ringa.

20 Hans söner skola varda såsom fordom, hans menighet skall bestå inför mig, jag skall hemsöka alla hans förtryckare.

21 Hans väldige skall stamma från honom själv, och hans herre skall utgå från honom själv, och honom skall jag låta komma mig nära och nalkas mig; ty vilken annan vill våga sitt liv med att nalkas mig? säger HERREN.

22 Och I skolen vara mitt folk och jag skall vara eder Gud.

23 Se, en stormvind från HERREN är här, hans förtörnelse bryter fram, en härjande storm! Över de ogudaktigas huvuden virvlar den ned.

24 HERRENS vredes glöd skall icke upphöra, förrän han har utfört och fullbordat sitt hjärtas tankar; i kommande dagar skolen I förnimma det. 31:1. för den elektroniska utgåvan.

Israels befrielse från Babel

30 Detta ord kom till Jeremia från Herren. Han sade: ”Så säger Herren, Israels Gud: Skriv upp i en bokrulle alla de ord som jag har talat till dig. (A) För se, dagar ska komma, säger Herren, då jag gör slut på fångenskapen för mitt folk Israel och Juda, säger Herren. Jag ska låta dem komma tillbaka till det land som jag gav deras fäder. Och de ska ta det i besittning.”

Detta är vad Herren har talat om Israel och Juda.

Så säger Herren:
    Rop av förfäran har vi hört,
        fruktan och ingen frid.
(B) Fråga och tänk:
        Brukar män föda barn?
    Varför ser jag då alla män
        med händerna på höfterna
            som kvinnor i barnsnöd?
    Varför har alla ansikten
        blivit så dödsbleka?
(C) Ve! Detta är en stor dag,
        den liknar ingen annan.
    Det är en tid av nöd för Jakob,
        men han ska bli räddad ur den.

(D) Och det ska ske på den dagen,
        säger Herren Sebaot,
    att jag ska ta oket från din nacke
        och bryta sönder det
            och slita av dina band.
    Inga främlingar ska längre
        tvinga honom att tjäna dem,
(E) utan de ska tjäna Herren sin Gud
        och David sin kung,
    som jag ska låta uppstå åt dem.[a]

10 (F) Så var inte rädd,
    min tjänare Jakob, säger Herren,
        och var inte förskräckt, Israel.
    För jag ska rädda dig
        ur landet i fjärran
    och dina efterkommande ur landet
        där de är fångna.
    Jakob ska komma tillbaka
        och leva i fred och trygghet,
    och ingen ska skrämma honom.
11 (G) För jag är med dig, säger Herren,
        för att rädda dig.
    Jag ska göra slut på alla de folk
        bland vilka jag spritt ut dig.
    Men dig ska jag inte göra slut på,
        bara tukta dig med rättvisa,
    för helt ostraffad
        kan jag inte lämna dig.

12 (H) För så säger Herren:
    Obotlig är din skada,
        oläkligt ditt sår.
13 (I) Ingen tar sig an din sak
        för att se om ditt sår.
    Det finns inga läkemedel
        och ingen läkedom för dig.
14 Alla dina älskare har glömt dig,
        de frågar inte efter dig,
    för jag har slagit dig
        med en fiendes slag.
    Jag har tuktat dig hårt,
        för din skuld är stor
            och dina synder många.
15 Varför ropar du över din skada?
        Obotlig är din plåga.
    Därför att din skuld är stor
        och dina synder många
    har jag gjort dig detta.

16 (J) Men nu ska alla som ätit av dig
        bli uppätna,
    och alla dina motståndare
        ska allihop gå i fångenskap.
    De som har skövlat dig
        ska bli skövlade,
    och alla som har plundrat dig
        ska jag lämna till plundring.
17 (K) För jag ska låta dig bli frisk
        och läka dina sår, säger Herren,
    dig som man kallar
        ”den fördrivna”,
    ”Sion som ingen frågar efter”.
18 (L) Så säger Herren:
    Se, jag ska göra slut
        på fångenskapen
            för Jakobs hyddor
        och förbarma mig
            över hans boningar.
    Staden ska åter byggas upp
        på sin höjd,
    och palatset ska stå
        på sin rätta plats.
19 (M) Från dem ska höras lovsång
        och rop från glada människor.
    Jag ska föröka dem,
        och de ska inte bli färre.
    Jag ska ära dem,
        och de ska inte vara obetydliga.
20 Hans söner ska bli som förr,
    hans församling ska bestå
        inför mig,
    och jag ska straffa alla
        som förtrycker honom.
21 (N) Hans ledare ska vara
        en av hans egna,
    hans härskare ska utgå
        från hans mitt.
    Jag ska låta honom komma nära
        och närma sig mig –
    för vem skulle annars våga sitt liv[b]
        genom att närma sig mig?
            säger Herren.
22 (O) Och ni ska vara mitt folk,
    och jag ska vara er Gud.

23 (P) Se, Herrens stormvind bryter fram,
        full av vrede, en härjande storm!
    Den virvlar ner
        över de ogudaktigas huvuden.
24 Herrens brinnande vrede
        ska inte vända åter
    förrän han har utfört,
        förrän han har fullbordat
            sitt hjärtas tankar.
    I den yttersta tiden
        ska ni förstå det.

Footnotes

  1. 30:9 David sin kung, som jag ska låta uppstå åt dem   Profetia om Messias, Davids son (Matt 1:1).
  2. 30:21 skulle annars våga sitt liv   Annan översättning: ”kommer att viga sitt liv”.

Restoration from Captivity

30 This is the word that came to Jeremiah from the Lord. This is what the Lord, the God of Israel, says: “Write down on a scroll all the words that I have spoken to you,(A) for the days are certainly coming”—this is the Lord’s declaration—“when I will restore the fortunes[a] of My people Israel and Judah”(B)—the Lord’s declaration. “I will restore them to the land I gave to their ancestors and they will possess it.”

These are the words the Lord spoke to Israel and Judah. Yes, this is what the Lord says:

We have heard a cry of terror,
of dread—there is no peace.
Ask and see
whether a male can give birth.
Why then do I see every man
with his hands on his stomach like a woman in labor
and every face turned pale?
How awful that day will be!(C)
There will be none like it!(D)
It will be a time of trouble for Jacob,
but he will be delivered out of it.

“On that day”—this is the declaration of the Lord of Hosts—“I will break his yoke from your neck(E) and tear off your chains(F) so strangers will never again enslave him.(G) They will serve the Lord their God and I will raise up David their king for them.”(H)

10 As for you, My servant Jacob,(I)
do not be afraid—
this is the Lord’s declaration—
and do not be dismayed, Israel,
for without fail I will save you from far away,
your descendants, from the land of their captivity!
Jacob will return and have calm and quiet
with no one to frighten him.(J)
11 For I will be with you—
this is the Lord’s declaration—
to save you!(K)
I will bring destruction on all the nations
where I have scattered you;
however, I will not bring destruction on you.
I will discipline you justly,
and I will by no means leave you unpunished.(L)

Healing Zion’s Wounds

12 For this is what the Lord says:

Your injury is incurable;
your wound most severe.(M)
13 No one takes up the case for your sores.(N)
There is no healing for you.
14 All your lovers have forgotten you;
they no longer look for you,
for I have struck you as an enemy would,
with the discipline(O) of someone cruel,(P)
because of your enormous guilt
and your innumerable sins.
15 Why do you cry out about your injury?
Your pain has no cure!
I have done these things to you
because of your enormous guilt
and your innumerable sins.
16 Nevertheless, all who devoured you will be devoured,(Q)
and all your adversaries—all of them—
will go off into exile.
Those who plunder you will be plundered,
and all who raid you will be raided.
17 But I will bring you health(R)
and will heal you of your wounds—
this is the Lord’s declaration—
for they call you Outcast,
Zion whom no one cares about.

Restoration of the Land

18 This is what the Lord says:

I will certainly restore the fortunes[b] of Jacob’s tents(S)
and show compassion on his dwellings.
Every city will be rebuilt on its mound;
every citadel will stand on its proper site.
19 Thanksgiving will come out of them,
a sound of celebration.
I will multiply them, and they will not decrease;(T)
I will honor them, and they will not be insignificant.
20 His children will be as in past days;
his congregation will be established in My presence.
I will punish all his oppressors.(U)
21 Jacob’s leader will be one of them;
his ruler will issue from him.
I will invite him to Me, and he will approach Me,(V)
for who would otherwise risk his life to approach Me?
This is the Lord’s declaration.
22 You will be My people,
and I will be your God.(W)

The Wrath of God

23 Look, a storm from the Lord!(X)
Wrath has gone out,
a churning storm.
It will whirl about the heads of the wicked.
24 The Lord’s burning anger will not turn back
until He has completely fulfilled the purposes of His heart.
In time to come you will understand it.(Y)

Footnotes

  1. Jeremiah 30:3 Or will end the captivity
  2. Jeremiah 30:18 Or certainly end the captivity