Jeremia 3
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
3 Om en man skiljer sig från sin hustru
och hon går ifrån honom
och gifter om sig,
får han gå tillbaka till henne?
Blir inte landet då helt vanhelgat?
Du har bedrivit otukt med många älskare,
skulle du då få komma tillbaka till mig? säger Herren.
2 Lyft blicken mot de kala höjderna och se:
Var har du inte våldfört dig i otukt?
Du har suttit vid vägkanten
och väntat på dem
som en arab i öknen.
Du har vanhelgat landet
med din prostitution och din ondska.
3 Därför hölls regnskurarna tillbaka,
och något vårregn kom inte.
Du var fräck som en hora,
men du skämdes inte.
4 Och ändå har du nu ropat till mig:
’Far, du har varit min vän ända sedan jag var ung!
5 Kan en vän vredgas för evigt,
hålla fast vid sin vrede för alltid?’
Så talar du,
men du gör allt ont du kan.”
Israel och Juda som trolösa systrar
6 I kung Josias tid sa Herren till mig: Har du sett vad det avfälliga Israel har gjort? Hon har gått upp på alla höga berg och in under alla grönskande träd och bedrivit otukt där. 7 Jag trodde att hon skulle vända tillbaka till mig efter att ha gjort allt detta. Men hon kom aldrig tillbaka. Hennes trolösa syster Juda såg det. 8 Jag såg att trots att jag skilt mig från det avfälliga Israel och gett henne ett skilsmässobrev för hennes otukts skull, skrämdes inte hennes trolösa syster Juda av det, utan gick ut hon också och bedrev otukt. 9 Hon orenade landet genom sin lättsinniga otukt och begick äktenskapsbrott med sten och trä. 10 Trots detta vände hennes trolösa syster Juda inte tillbaka till mig helhjärtat utan låtsades bara, säger Herren.
11 Herren sa till mig: ”Det avfälliga Israel är rättfärdigare än det trolösa Juda. 12 Gå och förkunna detta budskap mot norr:
’Vänd tillbaka, du avfälliga Israel,
säger Herren,
jag ska inte se på er med ovilja,
för jag är nådig,
säger Herren.
Jag ska inte vara vred i all evighet.
13 Men erkänn din skuld!
Du har gjort uppror mot Herren, din Gud,
och löpt hit och dit efter främmande gudar
under alla grönskande träd
och inte lyssnat på mig, säger Herren.’
14 Vänd om, ni trolösa barn, säger Herren. För jag är er herre[a] och ska hämta er, en från varje stad och två från varje släkt, och föra er till Sion. 15 Jag ska ge er herdar som följer min vilja och leder er med kunskap och visdom. 16 När ni då förökar er och landet blir rikt befolkat, säger Herren, ska man inte mer tala om Herrens förbundsark, inte tänka på den eller komma ihåg den. Ingen ska sakna den eller göra någon ny. 17 Vid den tiden ska man kalla Jerusalem Herrens tron, och alla folk ska samlas där, för att ära Herrens namn i Jerusalem. De ska inte längre följa sina egna onda och hårda hjärtan. 18 På den tiden ska folket från Juda slå sig samman med Israels folk, och tillsammans ska de komma från landet i norr till det land jag gav era förfäder som arv.
Maning till bättring
19 Jag tänkte:
’Hur gärna vill jag inte behandla dig som ett barn
och ge dig ett underbart land,
det härligaste arvet bland folken.’
Jag tänkte att du skulle kalla mig din Far
och aldrig mer vända dig bort från mig.
20 Men som en hustru är otrogen mot sin man,
så var du, Israel, otrogen mot mig, säger Herren.
21 Rop hörs från de kala höjderna,
gråt och böner från Israels folk.
De har gått på villovägar
och glömt Herren, sin Gud.
22 Vänd om, ni avfälliga barn,
jag ska bota er från er trolöshet!”
”Vi kommer till dig,
för du är Herren, vår Gud.
23 Vår avgudadyrkan uppe på kullarna var verkligen ett svek,
liksom vårt larmande däruppe på höjderna.
Bara i Herren, vår Gud,
finns räddning för Israel.
24 Alltsedan vår ungdom har den skamliga avguden[b]
slukat frukten av våra fäders arbete,
deras boskap och fårhjordar,
deras söner och döttrar.
25 Låt oss lägga oss ner i skam,
låt vanära täcka oss.
För vi har syndat mot Herren, vår Gud,
vi och våra fäder,
och från vår ungdom ända fram till denna dag
har vi inte lyssnat till Herren, vår Gud.”
Jeremiah 3
American Standard Version
3 [a]They say, If a man put away his wife, and she go from him, and become another man’s, will he return unto her again? will not that land be greatly polluted? But thou hast played the harlot with many lovers; [b]yet return again to me, saith Jehovah. 2 Lift up thine eyes unto the bare heights, and see; where hast thou not been lain with? By the ways hast thou sat for them, as an Arabian in the wilderness; and thou hast polluted the land with thy whoredoms and with thy wickedness. 3 Therefore the showers have been withholden, and there hath been no latter rain; yet thou hadst a harlot’s forehead, thou refusedst to be ashamed. 4 Wilt thou not from this time cry unto me, My Father, thou art the [c]guide of my youth? 5 Will he retain his anger for ever? will he keep it to the end? Behold, thou [d]hast spoken and hast done evil things, and hast [e]had thy way.
6 Moreover Jehovah said unto me in the days of Josiah the king, Hast thou seen that which backsliding Israel hath done? she is gone up upon every high mountain and under every green tree, and there hath played the harlot. 7 [f]And I said after she had done all these things, [g]She will return unto me; but she returned not: and her treacherous sister Judah saw it. 8 And I saw, when, for this very cause that backsliding Israel had committed adultery, I had put her away and given her a bill of divorcement, yet treacherous Judah her sister feared not; but she also went and played the harlot. 9 And it came to pass through the lightness of her whoredom, that the land was polluted, and she committed adultery with stones and with stocks. 10 And yet for all this her treacherous sister Judah hath not returned unto me with her whole heart, but feignedly, saith Jehovah.
11 And Jehovah said unto me, Backsliding Israel hath showed herself more righteous than treacherous Judah. 12 Go, and proclaim these words toward the north, and say, Return, thou backsliding Israel, saith Jehovah; I will not [h]look in anger upon you; for I am merciful, saith Jehovah, I will not keep anger for ever. 13 Only [i]acknowledge thine iniquity, that thou hast transgressed against Jehovah thy God, and hast scattered thy ways to the strangers under every green tree, and ye have not obeyed my voice, saith Jehovah. 14 Return, O backsliding children, saith Jehovah; for I am a husband unto you: and I will take you one of a city, and two of a family, and I will bring you to Zion. 15 And I will give you shepherds according to my heart, who shall feed you with knowledge and understanding. 16 And it shall come to pass, when ye are multiplied and increased in the land, in those days, saith Jehovah, they shall say no more, The ark of the covenant of Jehovah; neither shall it come to mind; neither shall they remember it; neither shall they [j]miss it; neither [k]shall it be made any more. 17 At that time they shall call Jerusalem the throne of Jehovah; and all the nations shall be gathered unto it, to the name of Jehovah, to Jerusalem: neither shall they walk any more after the stubbornness of their evil heart. 18 In those days the house of Judah shall walk [l]with the house of Israel, and they shall come together out of the land of the north to the land that I gave for an inheritance unto your fathers.
19 But I said, How [m]I will put thee among the children, and give thee a pleasant land, [n]a goodly heritage of the hosts of the nations! and I said, [o]Ye shall call me My Father, and shall not turn away from following me. 20 Surely as a wife treacherously departeth from her husband, so have ye dealt treacherously with me, O house of Israel, saith Jehovah. 21 A voice is heard upon the bare heights, the weeping and the supplications of the children of Israel; because they have perverted their way, they have forgotten Jehovah their God. 22 Return, ye backsliding children, I will heal your backslidings.
Behold, we are come unto thee; for thou art Jehovah our God. 23 Truly in vain is the help that is looked for from the hills, the [p]tumult on the mountains: truly in Jehovah our God is the salvation of Israel. 24 But the [q]shameful thing hath devoured the labor of our fathers from our youth, their flocks and their herds, their sons and their daughters. 25 Let us lie down in our shame, and let our confusion cover us; for we have sinned against Jehovah our God, we and our fathers, from our youth even unto this day; and we have not obeyed the voice of Jehovah our God.
Footnotes
- Jeremiah 3:1 Hebrew Saying.
- Jeremiah 3:1 Or, and thinkest thou to return etc.?
- Jeremiah 3:4 Or, companion
- Jeremiah 3:5 Or, hast spoken thus, but hast done etc.
- Jeremiah 3:5 Hebrew been able.
- Jeremiah 3:7 Or, And I said, After she hath done all these things, she etc.
- Jeremiah 3:7 Or, Let her return unto me
- Jeremiah 3:12 Hebrew cause my countenance to fall upon you.
- Jeremiah 3:13 Or, know
- Jeremiah 3:16 Or, visit
- Jeremiah 3:16 Or, shall that be done any more
- Jeremiah 3:18 Or, to
- Jeremiah 3:19 Or, shall I . . . nations?
- Jeremiah 3:19 Or, the goodliest heritage of the nations
- Jeremiah 3:19 Another reading is, Thou shalt . . . and shalt not etc.
- Jeremiah 3:23 Or, noisy throng
- Jeremiah 3:24 Hebrew shame. See 11:13; Hos. 9:10.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Public Domain (Why are modern Bible translations copyrighted?)