² Lyft blicken mot de kala höjderna och se:
    Var har du inte våldfört dig i otukt?
Du har suttit vid vägkanten
    och väntat på dem
som en arab i öknen.
    Du har vanhelgat landet
med din prostitution och din ondska.
³     Därför hölls regnskurarna tillbaka,
och något vårregn kom inte.
    Du var fräck som en hora,
men du skämdes inte.
⁴     Och ändå har du nu ropat till mig:
’Far, du har varit min vän ända sedan jag var ung!