Jeremia 12
Svenska Folkbibeln
Profeten undrar över Herrens handlande
12 Rättfärdig är du, Herre, när jag vill gå till rätta med dig.
Ändå måste jag tala med dig om dina domslut.
Varför lyckas de ogudaktiga så väl?
Varför lever alla trolösa så trygga?
2 Du planterar dem och de slår rot,
de växer och bär frukt.
Nära är du i deras mun,
men långt borta från deras innersta.
3 Men du, Herre, känner mig.
Du ser mig och prövar
hur mitt hjärta är mot dig.
Ryck bort dem som får till slakt
och förbered dem för dagen då de skall dödas.
4 Hur länge skall landet sörja
och gräset på marken förtorka,
så att både fyrfotadjur och fåglar går under
på grund av invånarnas ondska?
De säger: "Han kan inte se vår framtid."
Guds svar
5 Om du springer ikapp med fotgängare och de tröttar ut dig,
hur skulle du då kunna tävla med hästar?
Det må vara att du känner dig trygg i fredligt land,
men hur skall du klara dig i Jordanbygdens täta snår?
6 Dina bröder och din fars hus, också de är trolösa mot dig.
De ropar för full hals bakom din rygg.
Lita inte på dem,
även om de talar vänligt med dig.
7 Jag har övergivit mitt hus,
lämnat mitt arv,
och givit min älskade
i fiendens hand.
8 Min arvedel blev mot mig
som ett lejon i skogen.
Hon har höjt sin röst mot mig,
därför hatar jag henne.
9 Har inte min arvedel blivit för mig
som en spräcklig rovfågel,
som angrips av andra rovfåglar runt omkring?
Gå och samla ihop alla markens djur
och låt dem komma för att äta!
10 Många herdar har fördärvat min vingård
och trampat ner mitt land.
De har gjort mitt härliga land till en öde öken,
till en ödemark.
11 Sörjande och öde ligger det framför mig.
Hela landet ligger öde,
ty ingen bryr sig om det.
12 Över alla höjder i öknen rycker plundrare fram,
ty Herrens svärd slukar allt
från den ena änden av landet till den andra.
Ingen kan känna sig trygg.
13 De har sått vete men skördat törne.
Förgäves tröttar de ut sig.
Ni kommer att skämmas över er gröda
på grund av Herrens brinnande vrede.
Israels grannar
14 Så säger Herren om alla onda grannar som förgriper sig på det arv jag har givit åt mitt folk Israel: Se, jag skall rycka bort dem ur deras land och Juda hus skall jag rycka undan ifrån dem. 15 Men sedan jag har ryckt bort dem, skall jag åter förbarma mig över dem och låta dem komma tillbaka, var och en till sin arvedel, var och en till sitt land. 16 Om de då verkligen lär sig mitt folks vägar så att de svär vid mitt namn: "Så sant Herren lever", liksom de förut lärde mitt folk att svära vid Baal, då skall de bli upprättade mitt ibland mitt folk. 17 Men om de inte vill lyssna skall jag fullständigt rycka bort det folket och förgöra det, säger Herren.
Jeremiah 12
King James Version
12 Righteous art thou, O Lord, when I plead with thee: yet let me talk with thee of thy judgments: Wherefore doth the way of the wicked prosper? wherefore are all they happy that deal very treacherously?
2 Thou hast planted them, yea, they have taken root: they grow, yea, they bring forth fruit: thou art near in their mouth, and far from their reins.
3 But thou, O Lord, knowest me: thou hast seen me, and tried mine heart toward thee: pull them out like sheep for the slaughter, and prepare them for the day of slaughter.
4 How long shall the land mourn, and the herbs of every field wither, for the wickedness of them that dwell therein? the beasts are consumed, and the birds; because they said, He shall not see our last end.
5 If thou hast run with the footmen, and they have wearied thee, then how canst thou contend with horses? and if in the land of peace, wherein thou trustedst, they wearied thee, then how wilt thou do in the swelling of Jordan?
6 For even thy brethren, and the house of thy father, even they have dealt treacherously with thee; yea, they have called a multitude after thee: believe them not, though they speak fair words unto thee.
7 I have forsaken mine house, I have left mine heritage; I have given the dearly beloved of my soul into the hand of her enemies.
8 Mine heritage is unto me as a lion in the forest; it crieth out against me: therefore have I hated it.
9 Mine heritage is unto me as a speckled bird, the birds round about are against her; come ye, assemble all the beasts of the field, come to devour.
10 Many pastors have destroyed my vineyard, they have trodden my portion under foot, they have made my pleasant portion a desolate wilderness.
11 They have made it desolate, and being desolate it mourneth unto me; the whole land is made desolate, because no man layeth it to heart.
12 The spoilers are come upon all high places through the wilderness: for the sword of the Lord shall devour from the one end of the land even to the other end of the land: no flesh shall have peace.
13 They have sown wheat, but shall reap thorns: they have put themselves to pain, but shall not profit: and they shall be ashamed of your revenues because of the fierce anger of the Lord.
14 Thus saith the Lord against all mine evil neighbours, that touch the inheritance which I have caused my people Israel to inherit; Behold, I will pluck them out of their land, and pluck out the house of Judah from among them.
15 And it shall come to pass, after that I have plucked them out I will return, and have compassion on them, and will bring them again, every man to his heritage, and every man to his land.
16 And it shall come to pass, if they will diligently learn the ways of my people, to swear by my name, The Lord liveth; as they taught my people to swear by Baal; then shall they be built in the midst of my people.
17 But if they will not obey, I will utterly pluck up and destroy that nation, saith the Lord.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln