Add parallel Print Page Options

    Du planterar dem.
De växer och bär frukt.
    Du finns ofta på deras läppar
men är fjärran från deras hjärtan.
    Men Herre, du känner mig och ser mig,
du prövar mina attityder gentemot dig.
    För bort dem som får att slaktas!
Avskilj dem för att dödas!
    Hur länge måste landet sörja
och gräset på marken vissna bort?
    För invånarnas ondskas skull
går boskap och fåglar under.
    De menar: ”Han ser inte vad som händer med oss.”

Read full chapter

Du planterar dem, och de slå rot; de växa och bära frukt. Nära är du i deras mun, men fjärran är du från deras innersta.

Men du, HERRE, känner mig; du ser mig och prövar huru mitt hjärta är mot dig. Ryck dem bort såsom får till att slaktas, och invig dem till en dödens dag.

Huru länge skall landet ligga sörjande och gräset på marken allestädes förtorka, så att både fyrfotadjur och fåglar förgås för inbyggarnas ondskas skull, under det att dessa säga: »Han skall icke se vår undergång»

Read full chapter

You have planted(A) them, and they have taken root;
    they grow and bear fruit.(B)
You are always on their lips
    but far from their hearts.(C)
Yet you know me, Lord;
    you see me and test(D) my thoughts about you.
Drag them off like sheep(E) to be butchered!
    Set them apart for the day of slaughter!(F)
How long will the land lie parched(G)
    and the grass in every field be withered?(H)
Because those who live in it are wicked,
    the animals and birds have perished.(I)
Moreover, the people are saying,
    “He will not see what happens to us.”

Read full chapter