Font Size
Jeremia 10
Svenska 1917
Jeremia 10
Svenska 1917
10 Hören det ord som HERREN talar till eder, I av Israels hus. Så säger HERREN:
2 I skolen icke vänja eder vid hedningarnas sätt och icke förfäras för himmelens tecken, därför att hedningarna förfäras för dem.
3 Ty vad folken predika är fåfängliga avgudar. Se, av ett stycke trä från skogen hugger man ut dem, och konstnärens händer tillyxa dem;
4 med silver och guld pryder man dem och fäster dem med spikar och hammare, för att de icke skola falla omkull.
5 Lika fågelskrämmor på ett gurkfält stå de där och kunna ej tala; man måste bära dem, ty de kunna ej gå. Frukten då icke för dem, ty de kunna ej göra något ont; och att göra något gott, det förmå de ej heller.
6 Men dig, HERRE, är ingen lik; du är stor, ditt namn är stort i makt.
7 Vem skulle icke frukta dig, du folkens konung? Sådant tillkommer ju dig. Ty bland folkens alla vise och i alla deras riken finnes ingen som är dig lik.
8 Nej, allasammans äro de oförnuftiga och dårar. Avgudadyrkan är att dyrka trä,
9 silverplåt, hämtad från Tarsis, guld, fört ifrån Ufas, arbetat av en konstnär, av en guldsmeds händer. I blått och rött purpurtyg stå de klädda, allasammans blott verk av konstförfarna män.
10 Men HERREN är en sann Gud, han är en levande Gud och en evig konung; för hans förtörnelse bävar jorden, och folken kunna icke uthärda hans vrede.
11 Så skolen I säga till dem: De gudar som icke hava gjort himmel och jord, de skola utrotas från jorden och ej få finnas under himmelen.
12 Han har gjort jorden genom sin kraft, han har berett jordens krets genom sin vishet, och genom sitt förstånd har han utspänt himmelen.
13 När han vill låta höra sin röst, då brusa himmelens vatten, då låter han regnskyar stiga upp från jordens ända; han låter ljungeldar komma med regn och för vinden ut ur dess förvaringsrum.
14 Såsom dårar stå då alla människor där och begripa intet; guldsmederna komma då alla på skam med sina beläten, ty deras gjutna beläten äro lögn, och ingen ande är i dem.
15 De äro fåfänglighet, en tillverkning att le åt; när hemsökelsen kommer över dem, måste de förgås.
16 Men sådan är icke han som är Jakobs del; nej, det är han som har skapat allt, och Israel är hans arvedels stam. HERREN Sebaot är hans namn.
17 Samlen edert gods och fören det bort ur landet, I som sitten under belägring.
18 Ty så säger HERREN: Se, denna gång skall jag slunga bort landets inbyggare; jag skall bereda dem ångest, så att de förnimma det.
19 Ve mig, jag är sönderkrossad! Oläkligt är mitt sår. Men jag säger: Ja, detta är min plåga, jag måste bära den!
20 Mitt tält är förstört, och mina tältstreck äro alla avslitna. Mina barn äro borta, de finnas icke mer; ingen är kvar, som kan slå upp mitt tält och sätta upp mina tältdukar.
21 Ty herdarna voro oförnuftiga, de frågade icke efter HERREN; därför hade de ingen framgång, och hela deras hjord blev förskingrad.
22 Lyssna, något höres! Se, det nalkas! Ett stort dån kommer från nordlandet för att göra Juda städer till en ödemark, till en boning för schakaler.
23 Jag vet det, HERRE: människans väg beror ej av henne, det står icke i vandrarens makt att rätt styra sina steg.
24 Så tukta mig, HERRE likväl med måtta; icke i din vrede, på det att du ej må göra mig till intet.
25 Utgjut din förtörnelse över hedningarna, som icke känna dig, och över de släkter som ej åkalla ditt namn. ty de hava uppätit Jakob, ja, uppätit och gjort ände på honom, och hans boning hava de förött.
Jeremia 10
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jeremia 10
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Herren är Skaparen
10 Hör Herrens ord, Israel:
2-3 Lev inte som de som försöker läsa sitt öde och sin framtid i stjärnorna! Var inte som hedningarna rädda för och ha respekt för sådana förutsägelser. Allt detta är meningslöst och dåraktigt. De hugger ner ett träd och skär ut en avgud,
4 dekorerar den med guld och silver och spikar fast den någonstans, för att den inte ska falla omkull.
5 Sedan står deras gud som en hjälplös fågelskrämma i trädgården! Den kan inte tala, och man måste bära den eftersom den inte kan gå. Var inte rädd för sådana gudar, för de kan inte göra någon illa, och något gott förmår de ju inte heller.
6 Herre, det finns ingen annan Gud än du! Du är stor, och ditt namn har en sådan oerhörd makt.
7 Vem skulle inte frukta dig, du folkens kung? Du, som är den ende värd att frukta! Bland alla visa män på jorden och i alla världens kungariken finns det ingen som du.
8 De visaste män som tillber avgudar är dåraktiga.
9 De kommer med silvertackor från Tarsis och guld från Ufas och ger det till skickliga guldsmeder, som gör deras avgudar. Sedan klär de gudarna i kungliga mantlar som skickliga skräddare syr.
10 Men Herren är den ende sanne Guden, den levande Guden, den evige kungen. Hela jorden darrar för hans vrede, och nationer gömmer sig för honom.
11 Säg så här till dem som tillber andra gudar: Era så kallade gudar, som inte har gjort vare sig himlarna eller jorden, ska inte bestå.
12 Men vår Gud formade jorden i makt och vishet. Han satte varje stjärna på dess plats och spände ut himlarna.
13 Det är hans röst som hörs när mörka moln stiger upp och åskan dånar. Han låter dimma komma över jorden. Han sänder blixtar och får regn att falla, och han släpper ut vinden ur sina förråd.
14 Men dåraktiga människor, som saknar kunskap om Gud, bugar sig för sina avgudar. Det som dessa människor sysslar med är skamligt och rent bedrägeri. De ägnar sig åt gudar utan vare sig liv eller kraft.
15 Alla dessa gudar är värdelösa, idiotiska påhitt. De kommer att krossas samtidigt med dem som tillverkat dem.
16 Men Jakobs Gud är inte sådan. Han är den som har skapat allt, och Israel är hans utvalda folk. Herren, härskarornas Gud, är hans namn.
17 Packa ihop era tillhörigheter, säger han. Gör er beredda att ge er iväg! Snart börjar belägringen.
18 Plötsligt ska jag driva ut er ur det här landet och låta olyckor komma över er. Då ska ni till slut få känna på min vrede.
19 Mina sår är fruktansvärda. Min sorg är oerhörd. Min sjukdom är obotlig, men jag måste uthärda den.
20 Mitt hem är borta. Mina barn har tagits ifrån mig, och jag kommer aldrig mer att få se dem. Det finns ingen kvar som kan hjälpa mig att bygga upp mitt hem igen.
21 Mitt folks herdar har tappat förnuftet. De följer inte längre Gud eller frågar efter hans vilja. Därför dukar de under och deras hjordar skingras.
22 Lyssna! Hör ljudet av de väldiga arméer som kommer från norr. Juda städer ska bli ett tillhåll för ökenrävar.
23 Herre, jag vet att människan inte har makt att själv styra sitt liv eller välja sin väg.
24 Rätta därför till det som är fel i mitt liv, Herre, men gör det med rättvisa och inte i vrede, för då kommer jag att dö.
25 Töm ut din vrede över de folk som inte lyder dig. De har utplånat Israel och förvandlat hela landet till ödemark.
Jeremia 10
Svenska Folkbibeln
Jeremia 10
Svenska Folkbibeln
Gud och avgudarna
10 Hör det ord som Herren talar till er,
ni av Israels hus.
2 Så säger Herren:
Ni skall inte ta efter hednafolkens sätt
så att ni skräms av tecknen på himlen,
därför att hednafolken blir skrämda av dem.
3 Ty folkens seder är förgänglighet.
Ett träd i skogen hugger man ner,
och hantverkarens händer formar det med yxan.
4 Med silver och guld pryder man det
och fäster det med hammare och spik
för att det inte skall falla omkull.
5 Likt fågelskrämmor på ett gurkfält står de där
och kan inte tala.
Man måste bära dem, ty de kan inte gå.
Var inte rädd för dem,
ty de kan inte göra något ont,
och att göra något gott förmår de inte heller.
6 Ingen är som du, Herre,
du är stor, och stort och mäktigt är ditt namn.
7 Vem skulle inte frukta dig, du folkens konung?
Ty fruktan tillkommer dig.
Bland folkens alla visa
och i alla deras riken finns ingen som du.
8 Alla är de oförnuftiga och dåraktiga,
från förgängliga trägudar hämtar de vägledning.
9 Silvret som hamrats ut har förts in från Tarsis
och guldet från Ufas.
Det som träslöjdare och guldsmeder har gjort
blir sedan klätt i blått och purpur.
Allt är tillverkat av konstnärer.
10 Men Herren är den sanne Guden,
han är den levande Guden, den evige Konungen.
För hans vrede bävar jorden,
och folken kan inte uthärda hans förbittring.
11 [a] Så skall ni säga till dem:
De gudar som inte har gjort himmel och jord
skall utrotas från jorden
och inte finnas kvar under himlen.
12 Han har skapat jorden genom sin kraft,
han har grundat världen genom sin vishet,
och genom sitt förstånd har han spänt ut himlen.
13 När han låter sin röst höras,
då brusar himlens vatten,
då låter han regnskyar stiga upp från jordens ände.
Han gör blixtar åt regnet
och för vinden ut ur dess förvaringsrum.
14 Alla människor står då som dårar, utan förstånd.
Alla guldsmederna kommer på skam med sina avgudar,
ty deras gjutna gudabilder är bedrägeri,
ingen ande är i dem.
15 Förgänglighet är de, ett verk som väcker åtlöje.
När straffet kommer över dem, förgås de.
16 Sådan är inte han som är Jakobs del.
Han är den som har format allt,
och Israel är hans arvedels stam.
Herren Sebaot är hans namn.
Kommande fångenskap och förödelse
17 Samla ihop er packning och lämna landet,
ni som är belägrade.
18 Ty så säger Herren:
Se, denna gång skall jag slunga bort dem som bor i landet.
Jag skall ansätta dem hårt,
så att de känner det.
19 Ve mig för min skada!
Mitt sår kan inte läkas.
Men jag säger: Detta är min plåga
och jag måste bära den!
20 Mitt tält är förstört
och alla mina tältlinor är avslitna.
Mina barn har lämnat mig, de finns inte mer.
Ingen är kvar som kan slå upp mitt tält
och sätta upp mina tältdukar.
21 Ty herdarna är oförnuftiga,
de söker inte Herren.
Därför har de ingen framgång,
och hela deras hjord har skingrats.
22 Lyssna, det hörs något!
Se, det kommer!
Ett väldigt dån kommer från landet i norr
för att göra Juda städer till en ödemark,
till en boning för schakaler.
Profetens bön
23 Jag vet det, Herre:
Människans väg beror inte på henne själv,
det står inte i vandrarens makt
att styra sina steg.
24 Tukta mig, Herre,
men med måtta, inte i vrede,
så att du inte krossar mig.
25 Töm din vrede över hednafolken
som inte känner dig,
över de stammar
som inte åkallar ditt namn.
Ty de har förtärt Jakob,
slukat och förintat honom
och ödelagt hans boning."
Footnotes
- Jeremia 10:11 Grundtexten till v. 11 är på arameiska.
Jeremiah 10
New International Version
Jeremiah 10
New International Version
God and Idols(A)
10 Hear what the Lord says to you, people of Israel. 2 This is what the Lord says:
“Do not learn the ways of the nations(B)
or be terrified by signs(C) in the heavens,
though the nations are terrified by them.
3 For the practices of the peoples are worthless;
they cut a tree out of the forest,
and a craftsman(D) shapes it with his chisel.(E)
4 They adorn it with silver(F) and gold;
they fasten it with hammer and nails
so it will not totter.(G)
5 Like a scarecrow in a cucumber field,
their idols cannot speak;(H)
they must be carried
because they cannot walk.(I)
Do not fear them;
they can do no harm(J)
nor can they do any good.”(K)
6 No one is like you,(L) Lord;
you are great,(M)
and your name is mighty in power.
7 Who should not fear(N) you,
King of the nations?(O)
This is your due.
Among all the wise leaders of the nations
and in all their kingdoms,
there is no one like you.
8 They are all senseless(P) and foolish;(Q)
they are taught by worthless wooden idols.(R)
9 Hammered silver is brought from Tarshish(S)
and gold from Uphaz.
What the craftsman and goldsmith have made(T)
is then dressed in blue and purple—
all made by skilled workers.
10 But the Lord is the true God;
he is the living God,(U) the eternal King.(V)
When he is angry,(W) the earth trembles;(X)
the nations cannot endure his wrath.(Y)
11 “Tell them this: ‘These gods, who did not make the heavens and the earth, will perish(Z) from the earth and from under the heavens.’”[a]
12 But God made(AA) the earth(AB) by his power;
he founded the world by his wisdom(AC)
and stretched out the heavens(AD) by his understanding.
13 When he thunders,(AE) the waters in the heavens roar;
he makes clouds rise from the ends of the earth.
He sends lightning(AF) with the rain(AG)
and brings out the wind from his storehouses.(AH)
14 Everyone is senseless and without knowledge;
every goldsmith is shamed(AI) by his idols.
The images he makes are a fraud;(AJ)
they have no breath in them.
15 They are worthless,(AK) the objects of mockery;
when their judgment comes, they will perish.
16 He who is the Portion(AL) of Jacob is not like these,
for he is the Maker of all things,(AM)
including Israel, the people of his inheritance(AN)—
the Lord Almighty is his name.(AO)
Coming Destruction
17 Gather up your belongings(AP) to leave the land,
you who live under siege.
18 For this is what the Lord says:
“At this time I will hurl(AQ) out
those who live in this land;
I will bring distress(AR) on them
so that they may be captured.”
19 Woe to me because of my injury!
My wound(AS) is incurable!
Yet I said to myself,
“This is my sickness, and I must endure(AT) it.”
20 My tent(AU) is destroyed;
all its ropes are snapped.
My children are gone from me and are no more;(AV)
no one is left now to pitch my tent
or to set up my shelter.
21 The shepherds(AW) are senseless(AX)
and do not inquire of the Lord;(AY)
so they do not prosper(AZ)
and all their flock is scattered.(BA)
22 Listen! The report is coming—
a great commotion from the land of the north!(BB)
It will make the towns of Judah desolate,(BC)
a haunt of jackals.(BD)
Jeremiah’s Prayer
23 Lord, I know that people’s lives are not their own;
it is not for them to direct their steps.(BE)
24 Discipline me, Lord, but only in due measure—
not in your anger,(BF)
or you will reduce me to nothing.(BG)
25 Pour out your wrath on the nations(BH)
that do not acknowledge you,
on the peoples who do not call on your name.(BI)
For they have devoured(BJ) Jacob;
they have devoured him completely
and destroyed his homeland.(BK)
Footnotes
- Jeremiah 10:11 The text of this verse is in Aramaic.
Jeremiah 10
King James Version
Jeremiah 10
King James Version
10 Hear ye the word which the Lord speaketh unto you, O house of Israel:
2 Thus saith the Lord, Learn not the way of the heathen, and be not dismayed at the signs of heaven; for the heathen are dismayed at them.
3 For the customs of the people are vain: for one cutteth a tree out of the forest, the work of the hands of the workman, with the axe.
4 They deck it with silver and with gold; they fasten it with nails and with hammers, that it move not.
5 They are upright as the palm tree, but speak not: they must needs be borne, because they cannot go. Be not afraid of them; for they cannot do evil, neither also is it in them to do good.
6 Forasmuch as there is none like unto thee, O Lord; thou art great, and thy name is great in might.
7 Who would not fear thee, O King of nations? for to thee doth it appertain: forasmuch as among all the wise men of the nations, and in all their kingdoms, there is none like unto thee.
8 But they are altogether brutish and foolish: the stock is a doctrine of vanities.
9 Silver spread into plates is brought from Tarshish, and gold from Uphaz, the work of the workman, and of the hands of the founder: blue and purple is their clothing: they are all the work of cunning men.
10 But the Lord is the true God, he is the living God, and an everlasting king: at his wrath the earth shall tremble, and the nations shall not be able to abide his indignation.
11 Thus shall ye say unto them, The gods that have not made the heavens and the earth, even they shall perish from the earth, and from under these heavens.
12 He hath made the earth by his power, he hath established the world by his wisdom, and hath stretched out the heavens by his discretion.
13 When he uttereth his voice, there is a multitude of waters in the heavens, and he causeth the vapours to ascend from the ends of the earth; he maketh lightnings with rain, and bringeth forth the wind out of his treasures.
14 Every man is brutish in his knowledge: every founder is confounded by the graven image: for his molten image is falsehood, and there is no breath in them.
15 They are vanity, and the work of errors: in the time of their visitation they shall perish.
16 The portion of Jacob is not like them: for he is the former of all things; and Israel is the rod of his inheritance: The Lord of hosts is his name.
17 Gather up thy wares out of the land, O inhabitant of the fortress.
18 For thus saith the Lord, Behold, I will sling out the inhabitants of the land at this once, and will distress them, that they may find it so.
19 Woe is me for my hurt! my wound is grievous; but I said, Truly this is a grief, and I must bear it.
20 My tabernacle is spoiled, and all my cords are broken: my children are gone forth of me, and they are not: there is none to stretch forth my tent any more, and to set up my curtains.
21 For the pastors are become brutish, and have not sought the Lord: therefore they shall not prosper, and all their flocks shall be scattered.
22 Behold, the noise of the bruit is come, and a great commotion out of the north country, to make the cities of Judah desolate, and a den of dragons.
23 O Lord, I know that the way of man is not in himself: it is not in man that walketh to direct his steps.
24 O Lord, correct me, but with judgment; not in thine anger, lest thou bring me to nothing.
25 Pour out thy fury upon the heathen that know thee not, and upon the families that call not on thy name: for they have eaten up Jacob, and devoured him, and consumed him, and have made his habitation desolate.
Svenska 1917 (SV1917)
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Svenska Folkbibeln (SFB)
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.