Print Page Options

Detta är vad som talades av Jeremia, Hilkias son, en av prästerna i Anatot i Benjamins land.

Till honom kom HERRENS ord i Josias, Amons sons, Juda konungs, tid, i hans trettonde regeringsår,

Och sedan i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, tid, intill slutet av Sidkias, Josias sons, Juda konungs, elfte regeringsår, då Jerusalems invånare i femte månaden fördes bort i fångenskap.

HERRENS ord kom till mig; han sade:

»Förrän jag danade dig i moderlivet, utvalde jag dig, och förrän du utgick ur modersskötet, helgade jag dig; jag satte dig till en profet för folken.»

Men jag svarade: »Ack Herre HERRE! Se, jag förstår icke att tala, ty jag är för ung.

Då sade HERREN till mig: »Säg icke: 'Jag är för ung', utan gå åstad vart jag än sänder dig, och tala vad jag än bjuder dig.

Frukta icke för dem; ty jag är med dig och vill hjälpa dig, säger HERREN.»

Och HERREN räckte ut sin hand och rörde vid min mun; och HERREN sade till mig: »Se, jag lägger mina ord i din mun.

10 Ja, jag sätter dig i dag över folk och riken, för att du skall upprycka och nedbryta, förgöra och fördärva, uppbygga och plantera.»

11 Och HERRENS ord kom till mig; han sade: »Vad ser du, Jeremia?» Tag svarade: »Jag ser en gren av ett mandelträd.»

12 Och HERREN sade till mig: »Du har sett rätt, ty jag skall vaka över mitt ord och låta det gå i fullbordan.»

13 Och HERRENS ord kom till mig för andra gången; han sade: »Vad ser du?» Jag svarade: »Jag ser en sjudande gryta; den synes åt norr till.»

14 Och HERREN sade till mig: »Ja, från norr skall olyckan bryta in över alla landets inbyggare.

15 Ty se, jag skall kalla på alla folkstammar i rikena norrut, säger HERREN; och de skola komma och resa upp var och en sitt säte vid ingången till Jerusalems portar och mot alla dess murar, runt omkring, och mot alla Juda städer.

16 Och jag skall gå till rätta med dem för all deras ondska, därför att de hava övergivit mig och tänt offereld åt andra gudar och tillbett sina händers verk.

17 Så omgjorda nu du dina länder, och stå upp och tala till dem allt vad Jag bjuder dig. Var icke förfärad för dem, på det att jag icke må låta vad förfärligt är komma över dig inför dem.

18 Ty se, jag själv gör dig i dag till en fast stad och till en järnpelare och en kopparmur mot hela landet, mot Juda konungar, mot dess furstar, mot dess präster och mot det meniga folket,

19 så att de icke skola bliva dig övermäktiga, om de vilja strida mot dig; ty jag är med dig, säger HERREN, och jag vill hjälpa dig.»

Detta är ord av Jeremia, Hilkias son, en av prästerna i Anatot i Benjamins land. Herrens ord kom till honom under Amons son Josias trettonde regeringsår i Juda, och när Josias son Jojakim var kung i Juda, och ända till slutet av det elfte året av Josias son Sidkias regering i Juda, när Jerusalems befolkning i femte månaden fördes bort i fångenskap.

Gud kallar Jeremia

Herrens ord kom till mig:

”Jag kände dig innan du formades i din mors liv.
    Innan du föddes avskilde jag dig
och utsåg dig till en profet för folken.”

Jag svarade: ”Min Herre, Herre, jag kan inte tala! Jag är för ung!”

Då sa Herren till mig: ”Säg inte att du är för ung, utan gå dit jag sänder dig och tala vad jag befaller dig. Var inte rädd för dem, för jag är med dig och ska rädda dig, säger Herren.”

Sedan räckte Herren ut sin hand, rörde vid min mun och sa till mig: ”Se, jag lägger mina ord i din mun. 10 Jag sätter dig över folk och riken, för att rycka upp och bryta ner, förgöra och förkasta, bygga upp och plantera.”

11 Herrens ord kom till mig: ”Vad ser du, Jeremia?” Jag svarade: ”Jag ser en gren av ett mandelträd[a].” 12 Herren sa till mig: ”Du har sett rätt. Jag ska vaka över mitt ord tills det fullföljs.”

13 Herrens ord kom till mig en andra gång: ”Vad ser du?” Jag svarade: ”Jag ser en kokande gryta. Den lutar hitåt norrifrån.” 14 Herren sa till mig: ”Från norr kommer olycka att dra fram över alla som bor i landet. 15 Jag ska kalla samman alla folken från rikena i norr, säger Herren.

De ska komma och sätta upp var och en sin tron
    framför Jerusalems portar
och längs dess murar
    och vid alla städer i Juda.
16 Jag ska döma dem för all deras ondska
    för att de har övergett mig,
tänt rökelse åt andra gudar
    och tillbett dem som de själva har gjort.

17 Gör dig beredd! Stå upp och tala till dem allt som jag befaller dig. Var inte förskräckt för dem, för då kommer jag att förskräcka dig inför dem. 18 I dag gör jag dig till en befäst stad, till en järnpelare och en kopparmur mot Juda kungar, dess furstar och präster och folket i landet. 19 De ska anfalla dig men inte besegra dig, för jag är med dig, säger Herren, jag ska rädda dig.”

Footnotes

  1. 1:11 De hebreiska orden för mandelträd (shaked) och vaka (shoked) liknar varandra och utgör en ordlek, något som ofta förekommer framför allt i profetiska texter.

Jeremias ord.

Jeremia, Hilkias son, var en av prästerna i Anatot i Benjamins land. Herrens ord kom till honom i Juda kung Josias, Amons sons, trettonde regeringsår och sedan i Josias son Jojakims, Juda kungs, tid, ända till slutet av Josias son Sidkias, Juda kungs, elfte regeringsår,[a] då Jerusalems invånare i femte månaden fördes bort i fångenskap.

Jeremias kallelse

Herrens ord kom till mig. Han sade: "Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, och innan du kom fram ur modersskötet helgade jag dig. Jag satte dig till en profet för folken." Men jag svarade: "O, Herre, Herre! Jag förstår inte att tala, ty jag är för ung." Då sade Herren till mig: "Säg inte: Jag är för ung, utan gå vart jag än sänder dig och tala vad jag än befaller dig. Frukta inte för dem, ty jag är med dig för att rädda dig, säger Herren." Och Herren räckte ut sin hand, rörde vid min mun och sade till mig: "Se, jag lägger mina ord i din mun. 10 Jag sätter dig i dag över folk och riken, för att du skall rycka upp och bryta ner, förgöra och fördärva, bygga upp och plantera."

Två syner

11 Herrens ord kom till mig. Han sade: "Vad ser du, Jeremia?" Jag svarade: "Jag ser en gren av ett mandelträd." 12 Herren sade till mig: "Du har sett rätt. Jag skall vaka[b] över mitt ord för att fullgöra det."

13 Herrens ord kom till mig för andra gången. Han sade: "Vad ser du?" Jag svarade: "Jag ser en sjudande gryta. Den lutar hitåt norrifrån." 14 Herren sade till mig: "Från norr skall olyckan välla in över alla som bor i landet. 15 Se, jag skall kalla på alla stammar i rikena norrut, säger Herren. De skall komma och sätta upp var och en sin tron vid ingången till Jerusalems portar och vid dess murar runt omkring och vid alla Juda städer. 16 Jag skall avkunna mina domar mot dem för all deras ondska, därför att de har övergivit mig och tänt rökelse åt andra gudar och tillbett sina händers verk.

17 Fäst upp dina kläder! Stå upp och tala till dem allt vad jag befaller dig. Var inte förskräckt för dem, så att jag inte låter något förskräckligt hända dig inför dem. 18 Se, jag gör dig i dag till en befäst stad, till en järnpelare och en kopparmur mot hela landet, mot Juda kungar, dess furstar och präster och mot folket i landet. 19 De skall strida mot dig, men inte bli dig övermäktiga. Jag är med dig, säger Herren, för att rädda dig."

Footnotes

  1. Jeremia 1:3 Josias "trettonde regeringsår" var 627 f. Kr. och Sidkias "elfte regeringsår" var 586 f. Kr.
  2. Jeremia 1:12 mandelträd . . . vaka Mandelträd heter på hebreiska "shakéd", och vaka "shoked".

God speaks to Jeremiah

This book tells about Hilkiah's son, Jeremiah, and the words that he spoke. Jeremiah was a priest. He lived at Anathoth, a town in the land that belonged to the tribe of Benjamin. The Lord first spoke to him when Amon's son Josiah had been king of Judah for 13 years.[a] The Lord also spoke to him while Josiah's son, Jehoiakim, ruled Judah as king. He continued to speak to Jeremiah until Josiah's son Zedekiah had ruled Judah for 11 years. In the fifth month of that year, Judah's enemies took the people of Jerusalem away as their prisoners.

God chooses Jeremiah to be a prophet

The Lord gave me this message: ‘I already knew you before I made you inside your mother's body. I chose you to be special before you were born. I chose you to be my prophet, to speak my message to other nations.’

I answered, ‘Lord God, I do not know how to speak. I am only a child.’

The Lord said to me, ‘Do not say, “I am only a child.” You must go to everyone that I send you to. You must say whatever I tell you to say. Do not be afraid of them. Remember that I will be with you. I will keep you safe.’

Then the Lord touched my mouth with his hand. He said to me, ‘I am giving you the words that you must speak. 10 Look! I give you authority to tell nations and kingdoms what will happen to them. You will pull some of them out of the ground, like a plant and its roots. You will knock down and destroy some of them. You will bring an end to their power. But you will build up other nations and make them strong.’

The Lord shows Jeremiah two visions

11 The Lord asked me, ‘What do you see, Jeremiah?’

I replied, ‘I see the branch of an almond tree.’

12 The Lord said, ‘Yes, that is correct. I am watching carefully to make sure that what I say will happen really happens.’[b]

13 The Lord asked me again. ‘What do you see?’

I replied, ‘I see in the north a pot with boiling water in it. It will pour its water in this direction.’

The Lord said, 14 ‘Yes, trouble like boiling water will come from the north. It will destroy all the people who live in this land. 15 I will call all the nations that are in the north to come here. Their kings will come and they will sit on their thrones at the city gates of Jerusalem. Their armies will be all around the walls of Jerusalem and the other cities of Judah. 16 I will punish my people for the wicked things that they have done. They have turned away from me. They have offered sacrifices to false gods. They have worshipped idols that they have made with their own hands.

17 You must be ready to move, Jeremiah! Go and say to the people whatever I tell you. Do not be afraid of them. If you are afraid of them now, when you are among them, I will cause you to be very frightened! 18 I, the Lord, promise that I will make you as strong as a city with strong walls around it. You will be as strong as an iron pillar, or a wall that is made of bronze. You will speak a message against the whole nation of Judah. You will speak against its kings, its officers, its priests and all its people. 19 They will attack you. But they will not win against you, because I will be with you. I will keep you safe.

That is what the Lord says.’

Footnotes

  1. 1:2 When we write Lord like this, it is a special name for God. Sometimes people write it as ‘Yahweh’, or as ‘Jehovah’. It is his own name that he told Moses. See Exodus 3:14. It means ‘I am who I am’. This shows that God has always been there and he always will be there.
  2. 1:12 The Hebrew words for ‘almond’ and ‘watching’ sound nearly the same. The almond tree is the first tree to have flowers, in the spring. God was telling Jeremiah what would happen. All the things that he had said would soon happen.

The words of Jeremiah son of Hilkiah, one of the priests at Anathoth(A) in the territory of Benjamin. The word of the Lord came(B) to him in the thirteenth year of the reign of Josiah(C) son of Amon king of Judah, and through the reign of Jehoiakim(D) son of Josiah king of Judah, down to the fifth month of the eleventh year of Zedekiah(E) son of Josiah king of Judah, when the people of Jerusalem went into exile.(F)

The Call of Jeremiah

The word of the Lord came to me, saying,

“Before I formed you in the womb(G) I knew[a](H) you,
    before you were born(I) I set you apart;(J)
    I appointed you as a prophet to the nations.(K)

“Alas, Sovereign Lord,” I said, “I do not know how to speak;(L) I am too young.”(M)

But the Lord said to me, “Do not say, ‘I am too young.’ You must go to everyone I send you to and say whatever I command you. Do not be afraid(N) of them, for I am with you(O) and will rescue(P) you,” declares the Lord.(Q)

Then the Lord reached out his hand and touched(R) my mouth and said to me, “I have put my words in your mouth.(S) 10 See, today I appoint you over nations(T) and kingdoms to uproot(U) and tear down, to destroy and overthrow, to build and to plant.”(V)

11 The word of the Lord came to me: “What do you see, Jeremiah?”(W)

“I see the branch of an almond tree,” I replied.

12 The Lord said to me, “You have seen correctly, for I am watching[b](X) to see that my word is fulfilled.”

13 The word of the Lord came to me again: “What do you see?”(Y)

“I see a pot that is boiling,” I answered. “It is tilting toward us from the north.”

14 The Lord said to me, “From the north(Z) disaster will be poured out on all who live in the land. 15 I am about to summon all the peoples of the northern kingdoms,” declares the Lord.

“Their kings will come and set up their thrones
    in the entrance of the gates of Jerusalem;
they will come against all her surrounding walls
    and against all the towns of Judah.(AA)
16 I will pronounce my judgments(AB) on my people
    because of their wickedness(AC) in forsaking me,(AD)
in burning incense to other gods(AE)
    and in worshiping(AF) what their hands have made.(AG)

17 “Get yourself ready! Stand up and say(AH) to them whatever I command you. Do not be terrified(AI) by them, or I will terrify you before them. 18 Today I have made you(AJ) a fortified city, an iron pillar and a bronze wall to stand against the whole land—against the kings of Judah, its officials, its priests and the people of the land. 19 They will fight against you but will not overcome(AK) you, for I am with you(AL) and will rescue(AM) you,” declares the Lord.

Footnotes

  1. Jeremiah 1:5 Or chose
  2. Jeremiah 1:12 The Hebrew for watching sounds like the Hebrew for almond tree.