Jeremia 1
Svenska Folkbibeln
1 Jeremias ord.
Jeremia, Hilkias son, var en av prästerna i Anatot i Benjamins land. 2 Herrens ord kom till honom i Juda kung Josias, Amons sons, trettonde regeringsår 3 och sedan i Josias son Jojakims, Juda kungs, tid, ända till slutet av Josias son Sidkias, Juda kungs, elfte regeringsår,[a] då Jerusalems invånare i femte månaden fördes bort i fångenskap.
Jeremias kallelse
4 Herrens ord kom till mig. Han sade: 5 "Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, och innan du kom fram ur modersskötet helgade jag dig. Jag satte dig till en profet för folken." 6 Men jag svarade: "O, Herre, Herre! Jag förstår inte att tala, ty jag är för ung." 7 Då sade Herren till mig: "Säg inte: Jag är för ung, utan gå vart jag än sänder dig och tala vad jag än befaller dig. 8 Frukta inte för dem, ty jag är med dig för att rädda dig, säger Herren." 9 Och Herren räckte ut sin hand, rörde vid min mun och sade till mig: "Se, jag lägger mina ord i din mun. 10 Jag sätter dig i dag över folk och riken, för att du skall rycka upp och bryta ner, förgöra och fördärva, bygga upp och plantera."
Två syner
11 Herrens ord kom till mig. Han sade: "Vad ser du, Jeremia?" Jag svarade: "Jag ser en gren av ett mandelträd." 12 Herren sade till mig: "Du har sett rätt. Jag skall vaka[b] över mitt ord för att fullgöra det."
13 Herrens ord kom till mig för andra gången. Han sade: "Vad ser du?" Jag svarade: "Jag ser en sjudande gryta. Den lutar hitåt norrifrån." 14 Herren sade till mig: "Från norr skall olyckan välla in över alla som bor i landet. 15 Se, jag skall kalla på alla stammar i rikena norrut, säger Herren. De skall komma och sätta upp var och en sin tron vid ingången till Jerusalems portar och vid dess murar runt omkring och vid alla Juda städer. 16 Jag skall avkunna mina domar mot dem för all deras ondska, därför att de har övergivit mig och tänt rökelse åt andra gudar och tillbett sina händers verk.
17 Fäst upp dina kläder! Stå upp och tala till dem allt vad jag befaller dig. Var inte förskräckt för dem, så att jag inte låter något förskräckligt hända dig inför dem. 18 Se, jag gör dig i dag till en befäst stad, till en järnpelare och en kopparmur mot hela landet, mot Juda kungar, dess furstar och präster och mot folket i landet. 19 De skall strida mot dig, men inte bli dig övermäktiga. Jag är med dig, säger Herren, för att rädda dig."
Footnotes
- Jeremia 1:3 Josias "trettonde regeringsår" var 627 f. Kr. och Sidkias "elfte regeringsår" var 586 f. Kr.
- Jeremia 1:12 mandelträd . . . vaka Mandelträd heter på hebreiska "shakéd", och vaka "shoked".
Jeremia 1
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
1 Detta är ord av Jeremia, Hilkias son, en av prästerna i Anatot i Benjamins land. 2 Herrens ord kom till honom under Amons son Josias trettonde regeringsår i Juda, 3 och när Josias son Jojakim var kung i Juda, och ända till slutet av det elfte året av Josias son Sidkias regering i Juda, när Jerusalems befolkning i femte månaden fördes bort i fångenskap.
Gud kallar Jeremia
4 Herrens ord kom till mig:
5 ”Jag kände dig innan du formades i din mors liv.
Innan du föddes avskilde jag dig
och utsåg dig till en profet för folken.”
6 Jag svarade: ”Min Herre, Herre, jag kan inte tala! Jag är för ung!”
7 Då sa Herren till mig: ”Säg inte att du är för ung, utan gå dit jag sänder dig och tala vad jag befaller dig. 8 Var inte rädd för dem, för jag är med dig och ska rädda dig, säger Herren.”
9 Sedan räckte Herren ut sin hand, rörde vid min mun och sa till mig: ”Se, jag lägger mina ord i din mun. 10 Jag sätter dig över folk och riken, för att rycka upp och bryta ner, förgöra och förkasta, bygga upp och plantera.”
11 Herrens ord kom till mig: ”Vad ser du, Jeremia?” Jag svarade: ”Jag ser en gren av ett mandelträd[a].” 12 Herren sa till mig: ”Du har sett rätt. Jag ska vaka över mitt ord tills det fullföljs.”
13 Herrens ord kom till mig en andra gång: ”Vad ser du?” Jag svarade: ”Jag ser en kokande gryta. Den lutar hitåt norrifrån.” 14 Herren sa till mig: ”Från norr kommer olycka att dra fram över alla som bor i landet. 15 Jag ska kalla samman alla folken från rikena i norr, säger Herren.
De ska komma och sätta upp var och en sin tron
framför Jerusalems portar
och längs dess murar
och vid alla städer i Juda.
16 Jag ska döma dem för all deras ondska
för att de har övergett mig,
tänt rökelse åt andra gudar
och tillbett dem som de själva har gjort.
17 Gör dig beredd! Stå upp och tala till dem allt som jag befaller dig. Var inte förskräckt för dem, för då kommer jag att förskräcka dig inför dem. 18 I dag gör jag dig till en befäst stad, till en järnpelare och en kopparmur mot Juda kungar, dess furstar och präster och folket i landet. 19 De ska anfalla dig men inte besegra dig, för jag är med dig, säger Herren, jag ska rädda dig.”
Footnotes
- 1:11 De hebreiska orden för mandelträd (shaked) och vaka (shoked) liknar varandra och utgör en ordlek, något som ofta förekommer framför allt i profetiska texter.
Jeremia 1
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Gud kallar Jeremia
1 Detta är Guds budskap genom prästen Jeremia, Hilkias son, från staden Anatot i Benjamins land.
2 Det första budskapet kom till honom under Amons son Josias trettonde regeringsår i Juda.
3 Flera andra budskap kom när Josias son Jojakim var kung i Juda och vid olika tillfällen fram till den femte månaden under det elfte året av Josias son Sidkias regering i Juda, när Jerusalem intogs och folket bortfördes som slavar.
4 Herren sa till mig:
5 Jag kände dig innan du formades i din mors liv. Innan du föddes avskilde jag dig och utsåg dig till min budbärare till världen.
6 Herre, jag kan inte vara den budbäraren! Jag är alldeles för ung! svarade jag.
7 Säg inte så, för du ska gå dit jag sänder dig och tala vad jag säger till dig, fortsatte Herren.
8 Var inte rädd för människor, för jag, Herren, kommer att vara med dig och hjälpa dig.
9 Sedan rörde han vid min mun och sa: Från och med nu lägger jag mina ord i din mun!
10 I dag börjar din uppgift att varna folk och nationer i hela världen och att slå ner och förgöra, plantera och bygga upp.
11 Sedan sa Herren till mig: Jeremia! Vad är det du ser? Jag svarade: Jag ser en gren av ett mandelträd.
12 Det är riktigt, och det betyder att jag ska låta mitt hot om straff bli verklighet, svarade Herren.
13 Sedan frågade Herren mig: Vad ser du nu? Jag ser en gryta med kokande vatten. Den kommer norrifrån och töms över Juda, svarade jag.
14 Ja, från norr kommer olycka att dra fram över allt folk i det här landet, sa han.
15 Jag ska befalla arméerna från kungarikena i norr att komma till Jerusalem och sätta upp sina troner vid stadens portar och längs dess murar och i alla andra städer i Juda.
16 På det sättet ska jag straffa mitt folk för att det har lämnat mig för att tillbe andra gudar, avgudar som de själva har gjort!
17 Gör dig beredd att gå ut och berätta allt som jag säger till dig. Var inte rädd, för då kommer jag att göra dig till åtlöje.
18 I dag gör jag dig osårbar inför alla deras anfall. De kommer inte att kunna skada dig. Du är som en befäst och ointaglig stad, stadig som en järnpelare eller en tung kopparport. Judas kungar, furstar och präster ska inte lyckas besegra dig.
19 De kommer att försöka, men de ska misslyckas, för jag är med dig, säger Herren. Jag ska hjälpa dig.
Jeremia 1
Svenska 1917
1 Detta är vad som talades av Jeremia, Hilkias son, en av prästerna i Anatot i Benjamins land.
2 Till honom kom HERRENS ord i Josias, Amons sons, Juda konungs, tid, i hans trettonde regeringsår,
3 Och sedan i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, tid, intill slutet av Sidkias, Josias sons, Juda konungs, elfte regeringsår, då Jerusalems invånare i femte månaden fördes bort i fångenskap.
4 HERRENS ord kom till mig; han sade:
5 »Förrän jag danade dig i moderlivet, utvalde jag dig, och förrän du utgick ur modersskötet, helgade jag dig; jag satte dig till en profet för folken.»
6 Men jag svarade: »Ack Herre HERRE! Se, jag förstår icke att tala, ty jag är för ung.
7 Då sade HERREN till mig: »Säg icke: 'Jag är för ung', utan gå åstad vart jag än sänder dig, och tala vad jag än bjuder dig.
8 Frukta icke för dem; ty jag är med dig och vill hjälpa dig, säger HERREN.»
9 Och HERREN räckte ut sin hand och rörde vid min mun; och HERREN sade till mig: »Se, jag lägger mina ord i din mun.
10 Ja, jag sätter dig i dag över folk och riken, för att du skall upprycka och nedbryta, förgöra och fördärva, uppbygga och plantera.»
11 Och HERRENS ord kom till mig; han sade: »Vad ser du, Jeremia?» Tag svarade: »Jag ser en gren av ett mandelträd.»
12 Och HERREN sade till mig: »Du har sett rätt, ty jag skall vaka över mitt ord och låta det gå i fullbordan.»
13 Och HERRENS ord kom till mig för andra gången; han sade: »Vad ser du?» Jag svarade: »Jag ser en sjudande gryta; den synes åt norr till.»
14 Och HERREN sade till mig: »Ja, från norr skall olyckan bryta in över alla landets inbyggare.
15 Ty se, jag skall kalla på alla folkstammar i rikena norrut, säger HERREN; och de skola komma och resa upp var och en sitt säte vid ingången till Jerusalems portar och mot alla dess murar, runt omkring, och mot alla Juda städer.
16 Och jag skall gå till rätta med dem för all deras ondska, därför att de hava övergivit mig och tänt offereld åt andra gudar och tillbett sina händers verk.
17 Så omgjorda nu du dina länder, och stå upp och tala till dem allt vad Jag bjuder dig. Var icke förfärad för dem, på det att jag icke må låta vad förfärligt är komma över dig inför dem.
18 Ty se, jag själv gör dig i dag till en fast stad och till en järnpelare och en kopparmur mot hela landet, mot Juda konungar, mot dess furstar, mot dess präster och mot det meniga folket,
19 så att de icke skola bliva dig övermäktiga, om de vilja strida mot dig; ty jag är med dig, säger HERREN, och jag vill hjälpa dig.»
Jeremiah 1
Lexham English Bible
Yahweh Appoints Jeremiah as a Prophet to the Nations
1 The words of Jeremiah, the son of Hilkiah, among the priests who were in Anathoth, in the land of Benjamin, 2 to whom the word of Yahweh came in the days of Josiah the son of Amon, the king of Judah, in the thirteenth year of his reign. 3 It came also in the days of Jehoiakim, the son of Josiah, the king of Judah, until the end of the eleventh year of Zedekiah, the son of Josiah, the king of Judah, until the exile of Jerusalem in the fifth month.
4 And the word of Yahweh came to me, saying,[a]
5 “Before I formed you in the womb I knew you,
and before you came out from the womb I consecrated you;
I appointed you as a prophet to the nations.”
6 Then I said, “Ah, Lord Yahweh! Look, I do not know how to speak, for I am a youth.”[b] 7 But Yahweh said to me, “You must not say, ‘I am a youth,’[c] for to whomever[d] I send you, you will go, and whatever[e] I command you, you will speak. 8 Do not be afraid of them,[f] for I am with you to deliver you,” declares[g] Yahweh. 9 Then Yahweh stretched out his hand and he touched my mouth, and Yahweh said to me,
“Look, I have put my words in your mouth.
10 See, I appoint you this day over the nations
and over the kingdoms,
to pluck up and to pull down,
and to destroy and to tear down,
to build and to plant.”
Yahweh Confirms Jeremiah’s Call
11 And the word of Yahweh came to me, saying,[h] “What are you seeing, Jeremiah?” And I said, “I am seeing a branch of an almond tree.” 12 Then Yahweh said to me, “You did well to see, for I am watching over my word to perform it.” 13 And the word of Yahweh came to me a second time, saying,[i] “What are you seeing?” And I said, “I am seeing a boiling[j] pot, and its face is from the face of the north.” 14 Then Yahweh said to me, “From the north disaster will be unleashed[k] on all the inhabitants of the land. 15 For, look, I am calling to all the clans[l] of the kingdoms of the north,” declares[m] Yahweh, “and they will come and set each one his throne at the entrance of the gates of Jerusalem, and against all its surrounding walls, and against all the cities of Judah. 16 And I will pass[n] my judgments on them because of all their wickedness in that they have forsaken me, and they made sacrifices to other gods, and they bowed in worship to the works of their hands. 17 But you, you must gird your loins, and stand, and speak to them all that I command you. Do not be afraid of them,[o] or I will shatter you before[p] them. 18 Now look, I have made you today[q] as a fortified city and as an iron pillar and a bronze wall[r] against all the land, against the kings of Judah, against its princes, against its priests, and against the people of the land. 19 And they will fight against you but they will not prevail against you, for I am with you,” declares[s] Yahweh, “to deliver you.”
Footnotes
- Jeremiah 1:4 Literally “to say”
- Jeremiah 1:6 Or “boy”
- Jeremiah 1:7 Or “boy”
- Jeremiah 1:7 Literally “all of whom”
- Jeremiah 1:7 Literally “all of that”
- Jeremiah 1:8 Literally “you must not be afraid from the faces of them”
- Jeremiah 1:8 Literally “declaration of”
- Jeremiah 1:11 Literally “to say”
- Jeremiah 1:13 Literally “to say”
- Jeremiah 1:13 Literally “blown upon”
- Jeremiah 1:14 Or “opened”
- Jeremiah 1:15 Or “families”
- Jeremiah 1:15 Literally “a declaration of”
- Jeremiah 1:16 Or “pronounce”
- Jeremiah 1:17 Literally “You must not be filled with terror from the faces of them”
- Jeremiah 1:17 Literally “to the faces of”
- Jeremiah 1:18 Literally “the day”
- Jeremiah 1:18 Hebrew “walls”
- Jeremiah 1:19 Literally “a declaration of”
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
2012 by Logos Bible Software. Lexham is a registered trademark of Logos Bible Software