Jeremia 50
Svenska Folkbibeln
Profetia om Babel
50 Detta är det ord som Herren talade om Babel, om kaldeernas land, genom profeten Jeremia:
2 Förkunna bland hednafolken,
ge det till känna, res upp ett baner,
kungör och dölj det inte.
Säg: Babel är intaget,
Bel har kommit på skam,
Merodak är krossad.
Dess avgudabilder har kommit på skam,
dess avgudar är krossade.
3 Ty ett folk drar upp mot det norrifrån.
Det skall göra dess land till en ödemark,
så att ingen kan bo i det.
Både människor och djur skall fly.
4 I de dagarna och på den tiden, säger Herren,
skall Israels barn komma tillsammans med Juda barn.
Under gråt skall de gå
och Herren, sin Gud, skall de söka.
5 De skall fråga efter Sion
och vända sig hitåt:
"Kom! Låt oss hålla fast vid Herren
i ett evigt förbund, som aldrig skall glömmas."
6 Mitt folk var förlorade får.
Deras herdar förde dem vilse
och lät dem irra omkring på bergen.
De strövade från berg till höjd
och glömde sin viloplats.
7 Alla som träffade på dem slukade dem,
och deras motståndare sade:
"Vi är utan skuld."
Det skedde därför att de hade syndat mot Herren,
rättfärdighetens boning,
mot Herren, deras fäders hopp.
8 Fly ut ur Babel,
drag bort från kaldeernas land,
och var som bockar framför hjorden.
9 Ty se, jag skall uppväcka från nordlandet
en mängd stora hednafolk
och föra dem upp mot Babel.
De skall rusta sig till strid mot det,
från det hållet skall det erövras.
Deras pilar skall vara som en framgångsrik hjältes,
som inte vänder tillbaka tomhänt.
10 Kaldeen skall plundras.
Plundrarna skall alla få nog, säger Herren.
11 Ty ni gladde er och jublade,
när ni skövlade min arvedel.
Ni hoppade som kvigor på tröskplatsen
och frustade som hingstar.
12 Er mor skall ändå fullständigt komma på skam,
ja, hon som har fött er skall få skämmas.
Se, sist av hednafolken skall hon bli en ödemark,
ett torrt land och en öken!
13 På grund av Herrens vrede måste det ligga obebott
och helt och hållet vara en ödemark.
Var och en som går förbi Babel skall häpna och vissla
vid tanken på alla dess plågor.
14 Rusta er till strid mot Babel från alla sidor,
ni som spänner båge.
Skjut på henne, spar inte på pilarna,
ty mot Herren har hon syndat.
15 Höj segerrop över henne från alla håll:
"Hon har tvingats ge upp.
Hennes stöd har fallit,
hennes murar är nerrivna!"
Detta är Herrens hämnd.
Hämnas då på henne.
Gör mot henne som hon har gjort.
16 Utrota ur Babel den som sår
och den som i skördens tid brukar lien.
Undan det härjande svärdet
skall var och en vända om till sitt folk
och var och en fly hem till sitt land.
17 Israel är ett vilsekommet får
som jagats av lejon.
Först slukade kungen i Assyrien det, och till slut har Nebukadressar, kungen i Babel, gnagt dess ben. 18 Därför säger Herren Sebaot, Israels Gud, så: Se, jag skall straffa kungen i Babel och hans land, liksom jag har straffat kungen i Assyrien. 19 Jag skall föra Israel tillbaka till hans betesmarker, och han skall få gå i bet på Karmel och i Basan. På Efraims berg och i Gilead skall han få äta sig mätt.
20 I de dagarna och på den tiden, säger Herren,
skall man söka efter Israels missgärning
och den skall inte mer vara till,
efter Juda synder och de skall inte mer finnas.
Ty jag skall förlåta dem som jag låter leva kvar.
21 Drag ut mot Meratajims land och mot invånarna i Pekod.[a]
Förgör dem och ge dem till spillo, säger Herren,
och gör i allt som jag har befallt dig.
22 Det är stridslarm och stor förödelse i landet.
23 Hur sönderbruten och krossad är den inte,
den hammare som slog hela jorden!
Hur har inte Babel kommit hednafolken att häpna!
24 Jag lade ut en snara för dig, Babel,
och du blev fångad innan du visste om det.
Du ertappades och greps,
ty det var mot Herren du hade givit dig i strid.
25 Herren öppnade sitt vapenförråd
och tog fram sin vredes vapen.
Ty ett verk hade Herren, Herren Sebaot,
att utföra i kaldeernas land.
26 Ryck fram mot det från alla håll,
öppna dess förrådshus,
kasta i en hög vad där finns, som man gör med säd,
och ge det till spillo.
Låt ingenting bli kvar av det.
27 Döda alla dess tjurar, för ner dem till slakt.
Ve dem, ty deras dag har kommit, tiden för deras straff!
28 Lyssna till flyktingarna
som söker rädda sig ut ur Babels land,
för att i Sion förkunna Herrens, vår Guds, hämnd,
hämnden för hans tempel.
29 Kalla samman bågskyttar mot Babel,
alla som kan spänna en båge.
Slå läger runt omkring det, låt ingen komma undan.
Vedergäll det för dess gärningar.
Gör mot det alldeles så som det har gjort.
Ty mot Herren har det handlat övermodigt,
mot Israels Helige.
30 Därför skall dess unga män falla på gatorna,
alla dess stridsmän skall gå under på den dagen,
säger Herren.
31 Se, jag är emot dig, du övermodige,
säger Herren, Herren Sebaot,
ty din dag har kommit,
den tid då jag skall straffa dig.
32 Då skall den övermodige stappla och falla
och ingen skall resa upp honom.
Jag skall tända eld på hans städer
och elden skall förtära allt omkring honom.
33 Så säger Herren Sebaot:
Förtryckta är Israels barn
och Juda barn med dem.
Alla de som har fört dem i fångenskap
håller dem fast
och vägrar att släppa dem.
34 Men deras återlösare är stark,
Herren Sebaot är hans namn.
Han tar sig an deras sak,
och skaffar ro åt jorden
men oro åt Babels invånare.
35 Svärd mot kaldeerna, säger Herren,
mot Babels invånare,
mot dess furstar och vise män!
36 Svärd mot lögnprofeterna,
de skall stå där som dårar.
Svärd mot dess hjältar,
de skall bli förfärade.
37 Svärd mot dess hästar och vagnar,
mot alla främmande folk därinne,
de skall bli som kvinnor.
Svärd mot dess skatter,
så att de rövas bort.
38 Torka skall drabba dess vatten,
de skall torka ut.
Ty det är ett gudabildernas land,
med sina skrämmande avgudar uppför de sig som galna.
39 Därför skall schakaler bo där
tillsammans med andra ökendjur.
Strutsar skall där ha sin boning.
Aldrig mer skall någon människa bo där,
från släkte till släkte skall det vara obebott.
40 Liksom när Sodom och Gomorra med sina grannstäder
ödelades av Gud,
säger Herren,
så skall ingen bo där,
ingen människa mer vistas där.
41 Se, ett folk kommer norrifrån,
ett stort hednafolk,
många kungar reser sig
från jordens yttersta ände.
42 De har båge och lans,
de är grymma och utan förbarmande.
Larmet från dem är som havets dån,
på hästar rider de fram,
rustade som kämpar till strid
mot dig, du dotter Babel.
43 När kungen i Babel hör ryktet om dem
sjunker hans händer ner.
Ängslan griper honom,
ångest som hos en barnaföderska.
44 Se, likt ett lejon skall han dra upp från Jordanbygdens täta snår till frodiga betesmarker. Ja, på ett ögonblick skall jag jaga bort dem därifrån. Och den som är utvald skall jag sätta över dem. Ty vem är min like och vem kan ställa mig till svars? Eller vem är den herde som kan stå mig emot? 45 Hör därför vad Herren har beslutat om Babel, och de tankar som han tänkt om kaldeernas land.
Även de minsta i hjorden skall släpas bort,
och deras betesmark skall häpna över dem.
46 Vid ropet: "Babel är intaget!"
skall jorden bäva och ett skriande höras bland hednafolken.
Notas al pie
- Jeremia 50:21 Meratajim . . . Pekod Meratajim betyder "tvåfaldig motsträvighet", Pekod betyder "hemsökelse". Här namn på områden i södra och östra Babylonien.
Jeremia 50
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Budskap till Babylon
50 Detta är ett budskap från Herren angående Babylon och det babyloniska riket genom profeten Jeremia:
2 Gör känt över hela världen att Babylon ska intas. Dess gud Marduk ska krossas och skymfas
3 när ett folk från norr anfaller och härjar landet så att ingen kan bo där längre. Allt ska utplånas, och både människor och djur ska fly.
4 Då ska folket i Israel och Juda förenas för att gråtande söka Herren, sin Gud.
5 De ska fråga efter vägen till Sion och börja vandringen hem igen. Kom, låt oss förenas med Herren i ett evigt förbund som aldrig mer ska kunna brytas, ska man säga.
6 Mitt folk har varit som förlorade får. Deras herdar förde dem på fel väg och släppte dem sedan lösa bland bergen. Så gick de vilse och glömde sin rätta viloplats.
7 Alla som råkade på dem gjorde anspråk på dem och sa: Vi har tillåtelse att anfalla dem, för de har syndat mot Herren, rättvisans Gud, han som var deras förfäders hopp.
8 Men fly nu bort från Babylon, från kaldeernas land. Led mitt folk hem igen,
9 för jag ska uppresa en armé från de stora länderna i norr. De ska anfalla Babylon och inta det. Fiendens pilar ska träffa mitt i prick och inte missa!
10 Babylon ska bli plundrat tills alla har fått nog med byte, säger Herren.
11 Ni är glada, ni kaldeer, som har plundrat mitt folk. Ni är som kor på tröskplatsen och som gnäggande hästar,
12 men snart ska ert land få skämmas för er. Ni ska bli det minsta av alla folk, en vildmark och ett torrt ökenland.
13 På grund av Herrens vrede mot er ska Babylon bli ett ensligt ödeland, och alla som far förbi ska bli förskräckta och se ner på landet där det ligger sårat.
14 Ja, förbered er för att strida mot Babylon, ni alla folk runt omkring! Spänn era bågar och spara inte på pilarna, för landet har syndat mot Herren.
15 Höj segerrop från alla sidor! Titta! Man ger upp! Murarna har fallit. Herren har fått sin hämnd. Behandla Babylon som det har behandlat andra!
16 Slå ner på alla dem som sår och skördar. Se till att alla landsflyktiga återvänder till sina egna länder, medan fienden rycker fram.
17 Israeliterna är som får jagade av lejon. Den förste att frossa på dem var kungen i Assyrien, och sedan krossade Nebukadnessar, kungen i Babylon, deras ben.
18 Därför säger Herren, härskarornas Gud, Israels Gud: Nu ska jag straffa kungen i Babylon och hans land, precis som jag straffade den assyriske kungen.
19 Men Israel ska jag leda hem till sitt eget land igen. De ska få njuta på Karmels och Basans ängar och än en gång uppleva glädje och lycka på bergen i Efraim och Gilead.
20 Den dagen ska det inte finnas någon synd i Israel eller i Juda, för jag ska förlåta den kvarleva som jag har skonat, säger Herren.
21 Anfall Merataims land och folket i Pekod. Ja, marschera framåt mot Babylon! Utplåna det, så som jag har befallt!
22 Stridslarm ska höras i landet, rop som talar om förödelse.
23 Babylon, den kraftigaste hammaren på hela jorden, ligger sönderslagen.
24 Jag gillrade en fälla för dig, Babylon, och du blev fast därför att du stred mot Herren.
25 Herren har öppnat sitt vapenförråd och tagit fram vapen för att visa sin vrede mot fienden. Den förskräckelse som drabbar Babylon är ett verk av Herren, härskarornas Gud.
26 Ja, gå emot det från avlägsna länder! Bryt upp dess förråd! Slå ner murar och hus så att de ligger i ruiner. Lämna ingenting kvar.
27 Döda alla unga krigsdugliga män! Tiden är inne för Babylon att slaktas.
28 Men mitt folk ska fly, det ska fly tillbaka till sitt eget land och berätta om hur Herren i sin vrede hämnades dem som förstörde hans tempel.
29 Mobilisera alla bågskyttar mot Babylon. Omringa staden, så att ingen kan fly! Behandla den precis som den behandlat andra, för den har kränkt Herren, den Helige i Israel.
30 Stadens unga män ska falla på gatorna och dö. Alla soldater ska stupa.
31 Jag står dig emot, du högmodiga folk, och nu har räkenskapens dag kommit för dig!
32 Du högfärdiga land, du kommer att stappla och falla, och ingen ska hjälpa dig upp. Jag ska tända en eld i Babylons städer, en eld som ska bränna upp allt som finns där.
33 Herren, härskarornas Gud, säger: Folket i Israel och Juda har blivit förtryckt. Deras besegrare håller dem fast och vägrar att låta dem gå.
34 Men deras förlossare är stark. Hans namn är Herren, härskarornas Gud. Han ska försvara dem och se till att de blir befriade och på nytt får bo i lugn och ro i Israel.Men för folket i Babylon finns det ingen ro!
35 Fördärvets svärd ska slå kaldeerna, säger Herren. Det ska slå folket i Babylon och dess furstar och visa män.
36 Alla de falska profeterna ska stå där som dårar! Panik ska komma också över de modigaste bland soldaterna!
37 Kriget ska drabba deras hästar och vagnar. Alla deras legosoldater kommer att bli fega och odugliga. Alla Babylons skatter ska rövas bort
38 och vattenförråden ska ta slut. Varför? Därför att hela landet är fullt av vidriga avgudabilder. Men de ska bli utom sig av skräck.
39 Därför ska Babylon bli ett tillhåll för schakaler och ugglor och ett hem för öknens vilda djur. Aldrig mer ska människor bo där. Det ska ligga övergivet för alltid.
40 Herren ska förgöra Babylon på samma sätt som han störtade Sodom och Gomorra och deras grannstäder. Ingen har bott där sedan dess, och ingen kommer någonsin mer att bo i Babylon.
41 Se hur de kommer! En väldig armé från norr! Kungar från många länder har anslutit sig på Herrens uppmaning.
42 De är fullt rustade för strid. De är grymma och skoningslösa. Dånet av deras härskrin är som havsvågornas rytande. Babylon! De kommer ridande mot dig grupperade för anfall!
43 När kungen av Babylon får denna rapport om läget står han där alldeles handfallen. Ångest kommer över honom, som födslovåndor.
44 Jag ska sända en inkräktare mot dem, en som kommer över dem mycket plötsligt, likt ett lejon som dyker upp ur snåren vid Jordan och anfaller betande får. Jag ska jaga bort babylonierna i ett ögonblick och utse den jag vill som deras herde. För vem är lik mig? Vem kan ställa mig inför rätta?
45 Lyssna till Herrens plan för Babylon, kaldeernas land. Till och med små barn ska föras bort som slavar.
46 Hela jorden ska darra vid Babylons fall, och folkets förtvivlade rop ska höras över hela världen.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica