²⁰ Kungör det för Jakobs hus,
        ropa ut det i Juda och säg:
^21 (E) Hör detta,
        du dåraktiga folk utan förstånd!
    Ni har ögon och ser inte,
        ni har öron och hör inte.
^22 (F) Skulle ni inte frukta mig,
        säger Herren,
    skulle ni inte bäva för mig,
        jag som har satt sand
            till gräns för havet,
        till en evig gräns
            som det inte kan överskrida.
    Hur dess vågor än svallar
        förmår de inget,
    och hur de än brusar
        kan de inte komma över den.

^23 (G) Men detta folk har ett motsträvigt
        och upproriskt hjärta.
    De har vänt sig bort
        och gått sin egen väg.
^24 (H) De säger inte i sina hjärtan:
    ”Låt oss frukta Herren vår Gud,
        som ger regn i rätt tid
            både höst och vår
    och som skänker oss
        de bestämda skördeveckorna.”

^25 (I) Era missgärningar
        har nu bringat detta i olag,
    era synder håller det goda
        borta från er,
²⁶ för bland mitt folk
        finns ogudaktiga människor.
    De ligger i bakhåll
        liksom jägaren ligger på lur,
    de sätter snaror
        och fångar människor.
²⁷ Som en bur full av fåglar
        är deras hus fulla av svek.
    Därför har de blivit stora och rika,
        de har blivit feta och skinande.
^28 (J) Deras onda gärningar
    har ingen gräns,
        de dömer inte rättvist,
    de verkar inte
        för den faderlöses sak
    och hjälper inte den fattige
        att få sin rätt.
²⁹ Skulle jag inte straffa dem för sådant?
        säger Herren.
    Skulle jag inte hämnas
        på ett hednafolk som detta?

^30 (K) Förfärliga och fruktansvärda saker
        sker i landet.
^31 (L) Profeterna profeterar lögn,
    och prästerna styr efter deras råd.
        Så vill mitt folk ha det.
    Men vad ska ni göra
        när slutet på det kommer?

^22 (A) Så säger Herren:
    Se, ett folk kommer
        från landet i norr,
    ett stort hednafolk reser sig
        vid jordens yttersta ände.
²³ De bär båge och lans^[a],
        de är grymma och skoningslösa.
    Deras röst är som havets dån,
        och på sina hästar rider de fram,
    rustade som kämpar till strid
        mot dig, dotter Sion.
^24 (B) Vi har hört ryktet om dem.
    Våra händer sjunker ner,
        ängslan griper oss,
    ångest som hos en barnaföderska.
²⁵ Gå inte ut på fältet
        och vandra inte på vägen,
    för fiendens svärd är där
        med skräck från alla sidor.
^26 (C) Du, mitt folk, min dotter,
        klä dig i säcktyg, rulla dig i aska,
    sjung sorgesång
            som efter ende sonen
        och håll bitter dödsklagan.
    Plötsligt drabbar oss fördärvaren.

^27 (D) Jag har satt dig att pröva mitt folk
        och gjort dig till en fast borg,
    för att du ska lära känna
        och pröva deras väg.
^28 (E) Alla är de förhärdade rebeller
        som går med förtal,
    de är som koppar och järn,
        allihop är fördärvare.
²⁹ Blåsbälgen pustar,
        men ur elden kommer bara bly.
    Mer rening är meningslös,
        de onda rensas inte ut.
^30 (F) ”Förkastat silver” kallar man dem,
        för Herren har förkastat dem.