Add parallel Print Page Options

Budskap till ammoniterna

1-2 Vad är det ni gör? Varför bor ni i Juda städer? Finns det inte tillräckligt med judar för att bebygga landet? Var det inte de som fick det i arv av mig? Varför har då ni, som tillber Malkam, tagit över Gad och alla dess städer? Jag ska straffa er för detta, förklarar Herren, genom att förstöra er stad Rabba. Den ska bli en övergiven ruinhög, och dess grannstäder ska brännas ner. Sedan ska Israel komma och ta tillbaka sitt land. Israeliterna ska driva bort dem som de själva blivit fördrivna av, säger Herren.

Ropa högt, Hesbon, för Ai är förstört! Gråt, Rabba! Ta på dig sorgedräkten och gråt och klaga, och göm dig inne på gårdarna. Din gud Malkam ska bli bortförd i fångenskap tillsammans med sina furstar och präster.

Du är stolt över dina bördiga dalar, men de kommer snart att vara fördärvade. Du ogudaktiga dotter, du litade på din rikedom och trodde att ingen skulle kunna skada dig.

Men se, jag ska låta skräck komma över dig, säger Herren, härskarornas Gud. Dina grannar ska fördriva dig från ditt land, och ingen ska hjälpa dem som flyr därifrån.

Men längre fram ska jag än en gång upprätta ammoniterna, säger Herren.

Budskap till edomiterna

Herren, härskarornas Gud, säger: Var är alla de visa män som förr fanns ibland er? Finns det inte en enda kvar i hela Teman?

Fly till de mest avlägsna trakterna i öknen, ni folk i Dedan, för när jag straffar Edom, kommer jag att straffa er.

9-10 De som plockar druvor brukar lämna kvar en del åt de fattiga, och inte ens tjuvar tar allt. Men jag ska plundra Esaus land fullständigt, och det ska inte finnas en plats där man kan gömma sig. Fördärv ska drabba hans barn, bröder och grannar, alla ska gå under.

11 Men lämna kvar era faderlösa barn och era änkor. Jag ska beskydda dem.

12 Herren säger till Edom: Om den oskyldige måste lida, hur mycket mer måste då inte du det! Du ska inte komma undan ostraffad! Du måste dricka domens bägare!

13 För jag har svurit vid mitt eget namn, säger Herren, att Bosra ska bli en ruinhög, som man svär över och hånar, och dess grannstäder ska för alltid bli ödemarker.

14 Jag har hört detta budskap från Herren:En budbärare blev sänd att uppmana folken runt omkring att förena sig mot Edom och förstöra det.

15 Jag ska göra landet svagt och föraktat av alla, säger Herren.

16 Din stolthet och kraft att förstöra har lurat dig. Trots att du ligger högt uppe bland bergstopparna där örnarna bor, ska jag dra ner dig därifrån, säger Herren.

17 Edoms öde ska bli fruktansvärt. Alla som går förbi ska bli förskräckta och dra efter andan när de ser förödelsen.

18 Dess städer kommer att ligga lika tysta och öde som Sodom och Gomorra och deras grannstäder, säger Herren. Ingen kommer att bo där längre.

19 Jag ska sända någon som liknar ett lejon, en som ska komma från ödemarkerna vid Jordan och smyga sig på fåren i fållan. Plötsligt ska Edom bli förstört.Vem ska jag utse? För vem är lik mig och vem kan ställa mig till ansvar? Vilken herde kan utmana mig?

20 Lägg märke till detta: Herren ska verkligen göra detta mot Edom och också mot folket i Teman. Även små barn ska föras bort som slavar! Det kommer att bli en fruktansvärd syn.

21 Jorden bävar vid ljudet av Edoms fall. Ropen hörs ända bort till Röda havet.

22 En örn ska komma flygande och breda ut sina vingar över Bosra. Då ska modet svika även de tappraste krigarna, och de ska känna sig som kvinnor i barnsnöd.

Budskap till Damaskus

23 Städerna Hamat och Arpad har gripits av fruktan, för de har hört nyheten om sin dom. De är oroliga som ett hav i våldsam storm.

24 Damaskus har blivit kraftlöst, och folket vänder om för att fly. Fruktan, ångest och sorg har gripit staden. Den är som en kvinna i födslovåndor.

25 Du berömda stad, du glädjens stad, varför har man inte lämnat dig i fred?

26 Dina unga män ligger döda på gatorna. Hela din armé kommer att utplånas på en enda dag, säger Herren, härskarornas Gud.

27 Och jag ska tända en eld vid Damaskus stadsmurar, och den ska bränna upp Ben-Hadads palats.

Budskap till Kedar och Hasor

28 Denna profetia handlar om Kedar och om Hasors kungarike, som kommer att förgöras av Nebukadnessar, kungen i Babylon, för Herren ska sända honom att fördärva dem.

29 Deras hjordar och deras tält kommer man att ta, säger Herren, och allt deras bohag. Deras kameler ska bli bortförda och runt omkring ska man höra panikslagna människors rop: Vi är omringade och dömda!

30 Fly för era liv, säger Herren. Dra långt in i öknarna, ni Hasors folk, för Nebukadnessar, kungen i Babylon, planerar att anfalla er och förbereder er undergång.

31 Gå, sa Herren till kung Nebukadnessar. Anfall dessa rika beduinstammar, som bor ensamma i öknen utan att bekymra sig och varken har murar eller portar.

32 Deras kameler och boskap ska tillfalla dig, och jag ska skingra dem för alla vindar. Jag ska låta olyckor komma över dem från alla håll.

33 Hasor ska bli ett tillhåll för vilda djur från öknen. Ingen ska någonsin bo där längre. Det ska ödeläggas en gång för alla.

Budskap till Elam

34 Herrens budskap angående Elam kom till Jeremia i början av Sidkias regering över Juda.

35 Herren, härskarornas Gud, säger: Jag ska förgöra Elams armé

36 och skingra Elams folk för vinden. Jag ska sprida dem åt alla håll, över hela världen till alla tänkbara nationer.

37 Min fruktansvärda vrede ska dra olycka över Elam, säger Herren, och jag ska få dess fiender att utplåna landet och göra slut på dem.

38 Jag ska sätta upp min tron i Elam, säger Herren. Jag ska förgöra både kung och furstar.

39 Men en dag ska jag upprätta Elam och dess rikedomar, säger Herren.

Dom över Ammon

49 Om ammoniterna.

Så säger Herren:

”Har Israel inga söner,
    finns det ingen arvinge?
Varför har Milkom[a] tagit Gad i besittning
    och hans folk bosatt sig i dess städer?
Men det ska komma en tid,
    säger Herren,
då jag ska låta ett stridsrop höras
    mot Rabba i ammoniternas land.
Det ska bli till en ruinhög,
    och dess grannstäder ska brännas ner.
Sedan ska Israel ta tillbaka sitt arv
    av dem som tagit det ifrån dem, säger Herren.
Klaga, Heshbon,
    för Aj är förstört!
Ropa, ni Rabbas döttrar!
    Klä er i säcktyg,
klaga och gå omkring innanför murarna[b].
    För Milkom ska bli bortförd i fångenskap
tillsammans med sina präster och furstar.
    Varför skryter du över dina dalar[c],
din dals överflöd, du trolösa dotter?
    Du litar på din rikedom:
’Vem skulle anfalla mig?’
    Men jag ska låta skräcken drabba dig, från alla sidor,
    säger Herren, härskarornas Herre.
    Ni ska skingras åt alla håll,
och ingen ska samla de flyende.

Men sedan ska jag upprätta ammoniterna, säger Herren.”

Dom över Edom

Om Edom.

Så säger härskarornas Herre:
    ”Finns det inte längre någon vishet kvar i Teman?
Har de kloka inga råd att ge?
    Har deras vishet blivit fördärvad?
Fly, vänd om!
    Göm er djupt nere,
ni Dedans invånare,
    för jag ska låta olycka komma över Edom,
jag ska straffa honom när tiden är inne.
    Om druvplockarna kommer till dig
lämnar de ingen efterskörd.
    Om det kommer tjuvar om natten
ska de fördärva de så mycket de kan.[d]
10     Men jag ska klä av Edom,
avslöja hans gömställen,
    och han ska inte kunna dölja sig.
Fördärv ska drabba hans barn,
    bröder och grannar,
han finns inte mer.
11     ’Men lämna kvar dina faderlösa,
jag ska hålla dem vid liv,
    och dina änkor får förtrösta på mig.’ ”

12 Så säger Herren: ”De som inte dömts till att dricka ur bägaren måste dricka. Skulle du då komma undan ostraffad? Nej, du ska inte komma undan. Du måste dricka! 13 För jag har svurit vid mig själv, säger Herren, att Bosra ska bli en ruinhög, till förskräckelse, vanära och förbannelse, och dess lydstäder ska för alltid bli ödelagda.”

14 Jag har hört ett budskap från Herren:
    En budbärare har sänts till folken:
”Kom samman och gå mot det!
    Stå upp för strid!”

15 ”Jag ska göra dig litet bland folken
    och föraktat av människorna.
16 Du har lurats av den förfäran du väckt
    och av ditt övermod,
du som bor bland bergsklyftorna
    och håller till där högt uppe.
Även om du bygger ditt näste högt som örnen,
    ska jag dra ner dig därifrån, säger Herren.
17 Edom ska läggas öde.
    Alla som går förbi ska bli förskräckta
och dra efter andan när de ser förödelsen där.
18     Det ska bli som när Sodom och Gomorra
och deras grannstäder ödelades, säger Herren,
ingen ska bo där, ingen ska kunna vistas där mer.

19 Se, likt ett lejon, som kommer från Jordandalens
    täta snår till grönskande betesmarker
ska jag plötsligt jaga dem därifrån.
    Vem är den utvalde som jag ska ge detta uppdrag?
Vem är min like, vem kan ställa mig till svars?
    Vilken herde kan utmana mig?”[e]

20 Hör därför vad Herren har planerat för Edom
    och tänkt ut mot dem som bor i Teman:
Även de minsta i flocken ska släpas bort,
    ja, betesmarkerna ska rysa över deras öde.
21 Jorden ska bäva vid dånet från deras fall.
    Ett rop hörs ända bort till Sävhavet.
22 Som en örn lyfter han,
    svävar och breder ut sina vingar över Bosra.
Den dagen är Edoms hjältar ängsliga
    som en kvinna i barnsnöd.

Dom över Damaskus

23 Om Damaskus.

”Hamat och Arpad har kommit på skam,
    för de har hört ett ont budskap.
De är ängsliga,
    rastlösa som ett oroligt hav
som inte kan vara stilla.
24     Damaskus har tappat modet
och vänt om för att fly.
    Det har gripits av panik,
ångest och vånda,
    som en kvinna i barnsnöd.
25 Varför är den berömda staden övergiven,
    min glädjes stad?
26 Dess unga män faller på gatorna,
    hela dess armé tystas ner den dagen, säger härskarornas Herre.
27 Jag ska tända en eld vid Damaskus stadsmurar,
    och den ska bränna upp Ben-Hadads palats.”

Dom över Kedar och Hasor

28 Om Kedars och om Hasors kungariken, som anfölls av Nebukadnessar, kungen av Babylonien:

Så säger Herren:

”Stå upp, anfall Kedar,
    förgör folket i öster.
29 Deras tält och deras hjordar
    kommer man att ta,
deras tältdukar och allt deras bohag.
    Deras kameler förs bort från dem,
och man ropar till dem:
    ’Skräck från alla håll!’

30 Fly, ge er av långt bort!
    Göm er djupt nere, ni Hasors invånare, säger Herren.
För Nebukadnessar, kungen av Babylonien,
    har fattat ett beslut om er,
han har gjort upp en plan mot er.

31 Gå till angrepp mot detta trygga folk
    som lever i ostörd ro, säger Herren.
De har varken portar eller bommar
    utan bor i avskildhet.
32 Deras kameler ska bli ett byte
    och deras stora boskapshjordar ett rov.
Jag ska skingra dem för alla vindar,
    dessa med håret klippt vid tinningarna.
Jag ska låta olyckor komma över dem
    från alla håll, säger Herren.
33 Hasor ska bli ett tillhåll för schakaler
    en ödemark för evigt.
Ingen ska någonsin bo där,
    ingen människa ska vistas där.”

Dom över Elam

34 Detta är Herrens ord till profeten Jeremia om Elam, när Sidkia hade blivit kung över Juda:

35 Så säger härskarornas Herre:

”Jag bryter sönder Elams båge,
    dess främsta styrka.
36 Jag låter fyra vindar komma mot Elam
    från himlens fyra hörn.
Jag ska sprida dem åt alla väderstreck,
    och det ska inte finnas något folk dit de elamitiska flyktingarna inte kommer.
37 Jag ska göra Elam förskräckt
    för sina fiender
och för dem som är ute efter deras liv.
    Jag ska låta det onda komma över dem,
min brinnande vrede, säger Herren.
Jag ska låta svärdet förfölja dem
    tills jag har gjort slut på dem.
38 Jag ska sätta upp min tron i Elam.
    Jag ska förgöra både kung och furstar, säger Herren.
39 Men det ska komma en tid då jag ska upprätta Elam, säger Herren.”

Footnotes

  1. 49:1 Kan också översättas kungen.
  2. 49:3 Grundtextens innebörd av gå omkring innanför murarna (eller på gårdarna) är osäker, men av allt att döma är det ett uttryck för sorg.
  3. 49:4 Grundtextens innebörd är osäker; ett tolkningsalternativ för dalar är styrka.
  4. 49:9 Eller …lämnar de ju en efterskörd…fördärvar de tills de fått nog.
  5. 49:19 Grundtextens innebörd är oviss.