A A A A A
Bible Book List

Jeremia 31 Svenska Folkbibeln (SFB)

Israels kommande frälsning

31 På den tiden, säger Herren, skall jag vara Gud för alla Israels släkter, och de skall vara mitt folk.

Så säger Herren:
    Det folk som kommer undan svärdet
finner nåd i öknen.
    Israel får gå dit där jag ger det ro.
Fjärran ifrån uppenbarade sig Herren för mig:
"Med evig kärlek har jag älskat dig,
därför låter jag min nåd förbliva över dig.
Än en gång skall jag upprätta dig,
    så att du blir upprättad, du jungfru Israel.
Än en gång skall du ta upp din tamburin
och dra ut i dans bland dem som är glada.
Än en gång skall du plantera vingårdar
på Samariens berg,
    och de som planterar skall själva njuta av frukten.
Ty en dag kommer
    då väktare skall ropa på Efraims berg:
Kom, låt oss dra upp till Sion,
    upp till Herren, vår Gud."

Ty så säger Herren:
    Jubla i glädje över Jakob,
höj fröjderop över honom
    som är den främste bland folken.
Brist ut i lovsång och säg:
    "Fräls, Herre, ditt folk,
de som finns kvar av Israel."
Se, jag skall föra dem från landet i norr
och samla dem från jordens yttersta hörn,
bland dem både blinda och halta,
    både havande kvinnor och barnaföderskor.
I en stor skara skall de komma tillbaka hit.
Gråtande skall de komma,
    men jag skall leda dem
där de går bedjande fram.
    Jag skall föra dem till vattenbäckar
på en jämn väg där de inte skall stappla.
Ty jag är en fader för Israel,
    och Efraim är min förstfödde son.

10 Hör Herrens ord, ni hednafolk,
    och förkunna det i kustländerna i fjärran.
Säg: Han som skingrade Israel
    skall också samla det
och bevara det som en herde bevarar sin hjord.
11 Ty Herren skall befria Jakob
    och friköpa honom från den som är starkare än han.
12 De skall komma och jubla på Sions höjd
och strömma likt en flod till Herrens goda,
till säd, vin och olja
    och till unga får och oxar.
Deras själ skall vara som en vattenrik trädgård,
och de skall inte sörja mer.
13 Då skall unga kvinnor dansa och vara glada,
unga och gamla skall glädja sig tillsammans.
Jag skall förvandla deras sorg till glädje
och trösta dem och glädja dem efter deras bedrövelse.
14 Prästerna skall jag mätta med utsökta rätter
och mitt folk skall mättas av mitt goda,
säger Herren.

Guds barmhärtighet mot Israel

15 Så säger Herren:
    Ett rop hörs i Rama,
klagan och bitter gråt.
    Det är Rakel som gråter över sina barn,
hon vill inte låta trösta sig,
    eftersom hennes barn inte mer finns till.
16 Men så säger Herren:
    Sluta med din högljudda gråt,
låt inte dina ögon fälla tårar.
    Ty ditt verk skall få sin lön, säger Herren,
och de skall vända tillbaka från sina fienders land.
17 Det finns hopp för din framtid,
    säger Herren.
Dina barn skall vända tillbaka till sitt land.

18 Jag har hört hur Efraim klagar:
    "Du har tuktat mig,
jag har blivit tuktad som en otämd kalv.
Omvänd mig, så blir jag omvänd!
    Ty du är Herren, min Gud.
19 Ty sedan jag har vänt om
    känner jag ånger,
och sedan jag har besinnat mig
    slår jag mig på höften.[a]
Jag både blygs och skäms
    då jag nu bär min ungdoms förnedring."

20 Är inte Efraim en dyrbar son för mig,
är han inte mitt älsklingsbarn?
    Ju mer jag går till rätta med honom,
desto mer tänker jag på honom.
    Därför ömmar mitt hjärta för honom.
Jag måste förbarma mig över honom,
säger Herren.

21 Sätt upp vägmärken åt dig,
    skaffa dig vägvisare!
Ge akt på vägen,
    på stigen där du vandrade.
Vänd tillbaka, du jungfru Israel,
    vänd tillbaka till dessa dina städer.
22 Hur länge skall du irra hit och dit,
    du trolösa dotter?
Herren vill skapa något nytt på jorden:
En kvinna skall omsluta en mäktig man.
23 Så säger Herren Sebaot, Israels Gud:
När jag på nytt har gjort slut på fångenskapen för Juda land och dess städer,
skall man ännu en gång säga detta ord:
" Herren välsigne dig, du rättfärdighetens boning,
du heliga berg."
24 Och Juda folk med alla sina städer skall bo där tillsammans,
jordbrukare såväl som vandrande herdar.
25 Ty jag skall stärka trötta själar,
    och alla utsvultna själar skall jag mätta.

26 Vid detta vaknade jag och såg mig om, och min sömn hade varit ljuvlig.

27 Se, dagar skall komma, säger Herren, då jag skall beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur. 28 Och liksom jag har vakat över dem för att rycka upp, bryta ner, fördärva, förgöra och skada, skall jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren. 29 På den tiden skall man inte mer säga: "Fäderna har ätit sura druvor och barnens tänder blir ömma av dem." 30 Nej, var och en skall dö genom sin egen missgärning. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.

Det nya förbundet

31 Se, dagar skall komma, säger Herren,
då jag skall sluta ett nytt förbund
    med Israels hus och med Juda hus,
32 inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder
den dag då jag tog dem vid handen
och förde dem ut ur Egyptens land -
det förbund med mig som de bröt
    fastän jag var deras rätte herre -
säger Herren.
33 Nej, detta är det förbund
    som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus,
säger Herren:
    Jag skall lägga min lag i deras inre
och skriva den i deras hjärtan.
    Jag skall vara deras Gud
och de skall vara mitt folk.
34 Då skall de inte mer behöva undervisa varandra,
ingen sin broder och säga:
    "Lär känna Herren!"
Ty alla skall känna mig
    från den minste bland dem till den störste,
säger Herren.
    Ty jag skall förlåta deras missgärningar
och deras synder skall jag inte mer komma ihåg.

35 Så säger Herren,
    han som har satt solen till att lysa om dagen
och månen och stjärnorna till att lysa om natten, i ordnad gång,
han som rör upp havet så att dess böljor brusar,
Herren Sebaot är hans namn:
36 Om denna ordning inte längre består inför mig,
säger Herren,
    först då skall Israels släkte upphöra att vara ett folk
inför mig för alltid.
37 Så säger Herren:
    Om himlen därovan kan mätas
och jordens grundvalar där nere kan utforskas,
först då skall jag förkasta hela Israels släkte
för allt vad de har gjort,
    säger Herren.

38 Se, dagar skall komma, säger Herren, då staden skall bli uppbyggd åt Herren, från Hananeltornet till Hörnporten. 39 Och mätsnöret skall vidare dras rätt fram mot Garebshöjden och skall sedan vändas mot Goa. 40 Hela dalen där man lagt lik och aska och alla fälten ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten österut skall vara helgade åt Herren. Aldrig mer skall staden raseras eller förstöras.

Footnotes:

  1. Jeremia 31:19 slår jag mig på höften av sorg och smärta.
Svenska Folkbibeln (SFB)

1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln

Jeremia 31 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Israels återupprättelse

31 ”Vid den tiden, säger Herren, ska jag vara Gud för alla Israels släkter, och de ska vara mitt folk.”

Så säger Herren:

”Det folk som överlever svärdet
    ska finna nåd i öknen,
    under vandringen ska Israel få ro.”[a]

Från fjärran uppenbarade sig Herren för mig:

”Jag har älskat dig
    med en evig kärlek.
Därför har jag så länge uppehållit dig med min nåd.
    Jag ska upprätta dig igen,
ja, du ska bli upprättad,
    du jungfru Israel.
Du ska än en gång ta dina tamburiner
    och gå ut och dansa med de glada.
Än en gång ska du plantera vingårdar
    på Samariens berg,
och de som planterar ska få njuta av frukten.
    Den dag ska komma
då vakterna på Efraims berg ska ropa:
    ’Kom, låt oss gå upp till Sion,
till Herren, vår Gud.’ ”

För så säger Herren:

”Jubla av glädje över Jakob,
    höj jubelrop över det främsta bland folken!
Lovsjung: ’Herren har räddat sitt folk,
    det som finns kvar av Israel.’
Jag ska föra dem från landet i norr
    och samla dem från jordens yttersta ändar.
Bland dem finns blinda och lama,
    gravida kvinnor och kvinnor i barnsnöd.
    I en stor skara ska de återvända hit.
Gråtande ska de komma,
    och under deras böner ska jag leda dem.[b]
På en jämn väg, där de inte ska stappla,
    ska jag leda dem till strömmande vatten.
För jag är Israels far
    och Efraim är min förstfödde son.

10 Hör Herrens ord, ni folk,
    förkunna det i fjärran kustländer:
’Han som skingrade Israel
    ska samla det
och vaka över det
    som en herde över sin hjord.’
11 Herren ska friköpa Jakob
    och befria honom från dem
som är starkare än han.
12     De ska komma och jubla på Sions höjd,
och de ska stråla av lycka över allt vad Herren ger,
    över säd, vin och olja,
över lamm och boskapshjordar.
    De ska vara som en grönskande trädgård,
och de ska inte behöva sörja mer.
13     Flickor ska dansa och glädjas,
tillsammans med ynglingar och de gamla.
    Jag ska förvandla deras sorg till glädje,
ge dem tröst och glädje efter sorgen.
14     Jag ska mätta prästerna rikligt
och tillfredsställa mitt folk med det goda jag ger, säger Herren.”

15 Så säger Herren:

”Ett rop hörs i Rama,
    klagan och bitter gråt.
Rakel gråter över sina barn
    och låter sig inte tröstas,
för hennes barn finns inte mer.”

16 Så säger Herren:

”Gråt inte längre,
    fäll inga fler tårar,
för du ska få lön för din möda, säger Herren.
    De ska återvända från sitt fiendeland.
17 Det finns hopp för din framtid, säger Herren.
    Dina barn ska återvända till sitt eget land.

18 Jag har hört Efraims klagan:
    ’Du har tuktat mig,
jag har blivit tuktad
    som en otämjd kalv.
För mig tillbaka,
    så kommer jag tillbaka,
för du är Herren, min Gud.
19     Jag vände mig bort
men ångrade mig.
    Jag kom till besinning
och slår nu mina lår i sorg.[c]
    Jag skäms och är förödmjukad
över min ungdoms synder.’
20     Är inte Efraim min älskade son,
mitt käraste barn?
    Trots att jag ofta går till rätta med honom
tänker jag ständigt på honom.
    Mitt hjärta ömmar för honom,
och jag måste förbarma mig över honom, säger Herren.

21 Sätt upp vägmärken åt dig,
    ställ upp vägvisare.
Rätta dig efter den led du följt,
    vägen du förut gått.
Vänd tillbaka, jungfru Israel,
    vänd tillbaka till dessa dina städer!
22 Hur länge ska du vackla hit och dit,
    du trolösa dotter?
Herren ska skapa något nytt på jorden –
    en kvinna ska omsluta[d] en man.”

23 Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: ”Ännu en gång ska detta ord uttalas i Juda land och dess städer, när jag låter dem återvända från sin exil: ’Herren välsigne dig, du rättfärdighetens boning, du heliga berg!’ 24 Där ska alla från hela Juda och dess städer bo, bönder och kringströvande herdar. 25 Jag ska ge de trötta att dricka och mätta de svaga.”

26 Sedan vaknade jag och såg mig omkring. Min sömn hade varit behaglig.

27 ”Den tid ska komma, säger Herren, när jag ska beså hela Israel och hela Juda med säd av både människor och djur. 28 Liksom jag har vakat över dem för att rycka upp, riva ner, förgöra och fördärva, ska jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren. 29 På den tiden ska man inte längre säga:

’Fäderna har ätit sura druvor
    och därför har barnen fått ömma tänder.’

30 Var och en ska nämligen dö för sin egen synd. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.

Det nya förbundet

31 Det ska komma en tid, säger Herren,
    då jag ingår ett nytt förbund med Israels och Juda folk,
32 inte ett sådant förbund som jag ingick med deras förfäder,
    när jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egypten,
det förbund med mig som de bröt,
    trots att jag var deras herre[e], säger Herren.
33 Nej, detta är det förbund jag ska ingå med Israels folk
efter de där dagarna, säger Herren:
Jag ska lägga min lag i deras inre
    och skriva den i deras hjärtan.
Jag ska vara deras Gud,
    och de ska vara mitt folk.
34 Då ska de inte längre behöva undervisa varandra och säga:
    ’Lär känna Herren,’ för då ska alla känna mig,
från den minste till den störste bland dem, säger Herren.
    För jag ska förlåta dem deras ondska,
    och jag ska aldrig mer komma ihåg deras synder.”

35 Så säger Herren,

han som satt upp solen till att lysa om dagen
    och månen och stjärnorna att lysa om natten,
han som rör upp havet så att dess vågor brusar,
    han vars namn är härskarornas Herre:
36 ”Om dessa förordningar inte längre består inför mig,
    säger Herren,
först då ska Israels ätt upphöra
    att för alltid vara ett folk inför mig.”

37 Så säger Herren:

”Om himlarna där ovan kan mätas,
    om jordens grundvalar där nere kan utforskas,
först då ska jag förkasta Israels ätt
    för allt de har gjort, säger Herren.

38 Den tid ska komma, säger Herren, när staden ska bli uppbyggd för Herren, från Hananeltornet till Hörnporten. 39 Mätsnöret ska dras vidare mot Garevhöjden och sedan i riktning mot Goa. 40 Och hela dalen med liken och askan, alla fälten ända ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten i öster ska vara helgade åt Herren. Staden ska aldrig mer utplånas eller raseras.”

Footnotes:

  1. 31:2 Versen kan också tolkas syfta på Israels ökenvandring och ska i så fall översättas i förfluten tid.
  2. 31:9 Engligt Septuaginta: komma, men jag tröstar dem och leder dem.
  3. 31:19 En symbolhandling för att uttrycka sorg och bedrövelse.
  4. 31:22 Eller: värna.Det hebreiska ordets betydelse är osäker och hela satsen därmed svårtolkad.
  5. 31:32 Ordagrant: …jag var deras make.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

Viewing of
Cross references
Footnotes