Israels kommande frälsning

31 (A) På den tiden, säger Herren, ska jag vara Gud för alla Israels släkter, och de ska vara mitt folk.

Så säger Herren:
    Det folk
        som kommer undan svärdet
            finner nåd i öknen.
    Israel får gå dit där jag ger det ro.
(B) Fjärran ifrån uppenbarade sig
        Herren för mig[a]:
    ”Med evig kärlek har jag älskat dig,
        därför låter jag min nåd bli kvar
            över dig.
(C) Än en gång ska jag upprätta dig,
        och du ska bli upprättad,
            du jungfru Israel.
    Än en gång ska du ta din tamburin
        och dra ut i dans
            bland dem som är glada.
Än en gång ska du
    plantera vingårdar
        på Samariens berg,
    och de som planterar
        ska själva njuta av frukten.
(D) För det kommer en dag
        då väktare ropar på Efraims berg:
    Kom, låt oss dra upp till Sion,
        till Herren vår Gud.”

(E) För så säger Herren:
    Jubla i glädje över Jakob,
        höj fröjderop över honom
    som är den främste
        bland folken.
    Låt lovsången ljuda och säg:
        ”Fräls, Herre[b], ditt folk,
            dem som är kvar av Israel.”
Se, jag ska hämta dem
        från landet i norr
    och samla dem
        från jordens yttersta hörn.
    Bland dem finns
        både blinda och halta,
    både havande kvinnor
        och barnaföderskor.
    En stor skara
        ska komma tillbaka hit.
(F) Gråtande ska de komma,
    men jag ska leda dem
        där de går bedjande fram.[c]
    Jag ska föra dem till vattenbäckar
        på en jämn väg
            där de inte stapplar.
    För jag är en Far för Israel,
        och Efraim är min förstfödde son.

10 (G) Hör Herrens ord, ni hednafolk,
    och förkunna det i kustländerna
        i fjärran.
    Säg: Han som skingrade Israel
        ska också samla det
    och bevara det
        som en herde bevarar sin hjord.
11 För Herren ska befria Jakob
    och friköpa honom
        från den som är starkare än han.
12 (H) De ska komma
        och jubla på Sions höjd
    och strömma som en flod
        till Herrens goda,
    till säd, vin och olja
        och till unga får och oxar.
    Deras själ ska vara
        som en vattenrik trädgård,
    och de ska inte sörja mer.
13 (I) Då ska flickorna vara glada
        och dansa,
    unga och gamla
        ska glädja sig tillsammans.
    Jag ska förvandla deras sorg
        till glädje
    och trösta dem och glädja dem
        efter deras bedrövelse.
14 Prästerna ska jag mätta
        med utsökta rätter,
    och mitt folk ska mättas
        av mitt goda, säger Herren.

Guds barmhärtighet mot Israel

15 (J) Så säger Herren:
    Ett skri hörs i Rama[d],
        klagan och bitter gråt.
    Det är Rakel som gråter
        över sina barn,
    hon vägrar låta sig tröstas,
        för hennes barn finns inte mer.
16 (K) Men så säger Herren:
    Stilla din högljudda gråt
        och tårarna från dina ögon,
    för ditt verk ska få sin lön,
        säger Herren.
    De ska komma tillbaka
        från sina fienders land.
17 (L) Det finns hopp för din framtid,
        säger Herren.
    Dina barn ska komma tillbaka
        till sitt land.

18 (M) Jag har hört hur Efraim klagar:
        ”Du har tuktat mig,
    jag har blivit tuktad
        som en otämd kalv.
    Omvänd mig, så blir jag omvänd!
        För du är Herren min Gud.
19 (N) När jag nu har vänt om
        känner jag ånger,
    och när jag nu besinnat mig
        slår jag mig på höften[e].
    Jag både blygs och skäms
        när jag nu bär
            min ungdoms förnedring.”

20 (O) Är inte Efraim min käre son,
        är han inte mitt älsklingsbarn?
    Närhelst jag går till rätta
        med honom tänker jag på honom.
    Därför ömmar mitt hjärta
        för honom.
    Jag måste förbarma mig
        över honom, säger Herren.

21 Sätt upp vägmärken åt dig,
        skaffa dig vägskyltar[f]!
    Lägg vägen på minnet,
        stigen där du vandrade.
    Vänd tillbaka, du jungfru Israel,
        vänd tillbaka till dina städer här.
22 Hur länge ska du irra hit och dit,
        du trolösa dotter?
    Herren vill skapa något nytt
        på jorden:
    En kvinna ska omsluta
        en mäktig man.[g]

23 (P) Så säger Herren Sebaot,
        Israels Gud:
    När jag på nytt har gjort slut
        på fångenskapen
            för Juda land och dess städer,
    ska man än en gång
        uttala detta ord:
    Herren välsigne dig,
        du rättfärdighetens boning,
            du heliga berg.”
24 Och Juda folk med alla sina städer
        ska bo där tillsammans,
    både jordbrukare
        och vandrande herdar.
25 (Q) För jag ska stärka trötta själar
        och mätta alla utsvultna själar.

26 Med det vaknade jag och såg mig om. Min sömn hade varit skön.

27 Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag ska beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur. 28 (R) Och liksom jag har vakat över dem för att rycka upp och riva ner, förstöra, förgöra och skada, ska jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger Herren. 29 (S) På den tiden ska man inte mer säga: ”Fäderna åt sura druvor och barnens tänder blir ömma.”[h] 30 (T) Nej, var och en ska dö genom sin egen missgärning. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.

Det nya förbundet

31 (U) Se, dagar ska komma, säger Herren,
        då jag sluter ett nytt förbund
    med Israels hus
        och med Juda hus,[i]
32 (V) inte som förbundet jag slöt
        med deras fäder
    den dag då jag tog deras hand
        och förde dem ut
            ur Egyptens land –
    förbundet med mig som de bröt
        fastän jag var deras rätte herre –
    säger Herren.
33 (W) Nej, detta är förbundet
        som jag efter denna tid
    ska sluta med Israels hus,
        säger Herren:
    Jag ska lägga min lag i deras inre
        och skriva den i deras hjärtan.
    Jag ska vara deras Gud,
        och de ska vara mitt folk.
34 (X) Då ska de inte mer behöva
        undervisa varandra,
    ingen sin broder och säga:
        ”Lär känna Herren!”
    Alla ska känna mig,
        från den minste av dem
            till den störste, säger Herren,
    för jag ska förlåta
        deras missgärningar
    och aldrig mer minnas
        deras synder.

35 (Y) Så säger Herren,
    han som har satt solen
        till att lysa om dagen
    och ordnat månen och stjärnorna
        till att lysa om natten,
    han som rör upp havet
        så att vågorna dånar,
    Herren Sebaot är hans namn:
36 (Z) Om denna ordning upphör
        inför mig, säger Herren,
    först då ska Israels släkte
        upphöra som folk inför mig
            för alltid.
37 Så säger Herren:
    Om himlen därovan kan mätas
        och jordens grundvalar därnere
            kan utforskas,
    först då ska jag förkasta
        hela Israels släkte
    för allt de har gjort, säger Herren.

38 (AA) Se, dagar ska komma, säger Herren, då staden ska bli uppbyggd åt Herren, från Hananeltornet till Hörnporten. 39 Och mätsnöret ska vidare dras rätt fram mot Garebshöjden och ska sedan vändas mot Goa. 40 (AB) Hela dalen där man har lagt lik[j] och aska och alla fälten ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten österut ska vara helgade åt Herren. Aldrig mer ska staden raseras eller förstöras.

Footnotes

  1. 31:3 mig   Andra handskrifter (Septuaginta): ”honom” (alltså Israel).
  2. 31:7 Fräls, Herre   Annan översättning (Septuaginta): ”HERREN har frälst”.
  3. 31:9 där de går bedjande fram   Ordagrant: ”med/under böner”.
  4. 31:15 Rama   Höjd en halvmil norr om Jerusalem där fångarna samlades 587 f Kr för transport till Babel (40:1). I närheten fanns Rakels grav (1 Sam 10:2), på vägen mot Betlehem (1 Mos 35:19). Versen citeras i Matt 2:18 som profetia om mordet på barnen i Betlehem.
  5. 31:19 slår jag mig på höften   Uttryck för sorg och smärta.
  6. 31:21 vägskyltar   Grundtexten svårtolkad. Annan översättning: ”det bittra”.
  7. 31:22 En kvinna ska omsluta en mäktig man   Möjligen profetia om Messias (Matt 1:18, Luk 1:31f).
  8. 31:29 Fäderna åt sura druvor   Ett gängse ordspråk (se Hes 18:2). Jfr 2 Mos 20:5.
  9. 31:31f Citeras i Hebr 8:8f och 10:16f som profetia om det nya förbundet genom Kristi blod (jfr Luk 22:20).
  10. 31:40 dalen där man har lagt lik   Hinnomsdalen i sydväst, som mötte Kidrondalen i öst.

Gud lovar att återupprätta Israel

31 Vid den tiden, säger Herren, ska jag vara hela Israels Gud. Alla stammar och familjer ska erkänna mig som Herre och handla som mitt folk.

Det folk som överlever krigen ska få ro i öknen. Jag ska ge Israel frid och ro.

Redan för länge sedan sa Herren till Israel: Jag har älskat dig, mitt folk, med en evig kärlek. Ja, med denna kärlek har jag dragit dig till mig.

Jag ska bygga upp ditt land igen, du jungfru Israel. Du ska än en gång ta dina tamburiner och dansa med de glada.

Dina vingårdar ska du än en gång plantera på Samariens berg, och du ska få äta frukt från dina egna trädgårdar.

Den dag ska komma när vaktposterna på Efraims höjder ska ropa ut och säga: Kom, låt oss gå till Sion, till Herren, vår Gud.

Herren säger: Sjung av glädje över allt vad jag ska göra för Israel, det främsta av alla folk! Prisa honom och säg: Herren har frälst sitt folk, det som fanns kvar av Israel.

Jag ska samla dem från norr och från jordens yttersta ändar. De kommer med blinda och lama, gravida kvinnor och kvinnor i barnsnöd. Det ska bli ett stort sällskap som kommer.

Glädjetårar ska strömma utför deras kinder när de återvänder under bön och tacksägelse. Jag ska leda dem. Jag ska föra dem till friska vattenkällor och på jämna stigar där de inte ska stappla, för jag är Israels far och han är min älskade son.

10 Lyssna till detta budskap från Herren, ni världens alla länder: Herren, som skingrade sitt folk ut över världen, kommer att samla tillbaka dem och vaka över dem, som en herde samlar sin hjord.

11 Han ska rädda Israel undan dem som är för starka för dem.

12 De ska komma tillbaka hem och sjunga glädjesånger på Sions berg, och de ska glädja sig åt Herrens överflöd, rika skördar av vete, vin och olja och stora boskapshjordar. Deras liv ska vara som en vattnad trädgård, och alla deras sorger är förbi.

13 Unga flickor kommer att dansa av glädje, och männen, både de äldre och de unga, ska ta del i glädjen. Jag ska förvandla deras sorg till glädje, jag ska trösta dem och göra dem lyckliga. Sorg och fångenskap ligger bakom dem.

14 Jag ska låta prästerna få festa på det överflöd av offer som förs till dem i templet. Jag ska tillfredsställa mitt folk med min frikostighet, säger Herren.

15 Herren talade till mig igen och sa: I Rama gråter man bittert. Det är Rakel som gråter över sina barn, och hon låter sig inte tröstas, för barnen är borta.

16 Men Herren säger: Gråt inte längre, för jag har hört dina böner, och du ska få se dem igen. De ska komma tillbaka till dig från ett fjärran fiendeland.

17 Det finns gott hopp för framtiden. Dina barn ska återvända till sitt eget land, säger Herren.

18 Jag har hört Israels klagan: Du har straffat mig så hårt, men jag behövde det, precis som en kalv som ska vänjas vid oket. Upprätta mig så vill jag återvända till dig, för du är Herren, min Gud.

19 Jag vände mig bort från Gud men ångrade mig. Jag blev arg på mig själv för min dumhet. Jag skäms uppriktigt för allt jag gjorde när jag var ung.

20 Och Herren svarar: Israel är fortfarande min son, min ögonsten. Jag var tvungen att straffa honom, eftersom jag älskar honom. Jag längtar efter honom och kommer att vara barmhärtig mot honom.

21 När du drar i landsflykt, ska du sätta upp vägmärken åt dig som pekar tillbaka mot Israel. Märk ut vägen mycket noga. Du ska ju vända tillbaka till dina städer här, jungfru Israel!

22 Hur länge ska du vackla hit och dit, du nyckfulla dotter? Herren ska låta något nytt och annorlunda hända. Israel ska börja söka efter honom!

23 Herren, härskarornas Gud, säger: När jag leder dem tillbaka, ska de säga i Juda och dess städer: Herren välsigne dig, du rättfärdighetens boning, du heliga berg!

24 Stadsbor, lantbrukare och herdar ska bo tillsammans i fred och harmoni.

25 Jag har gett de trötta ro och de sörjande glädje.

26 Vid detta vaknade jag liksom upp och såg mig omkring. Min sömn hade varit behaglig.

27 Herren säger: Den tid ska komma, när jag ska öka befolkningen och fördubbla boskapen i Israel.

28 I det förgångna har jag grundligt förstört landet, men nu ska jag med omsorg bygga upp det igen.

29 Man ska inte längre citera talesättet att 'barnen får betala för sina förfäders synder'.

30 Var och en ska nämligen dö för sina egna synder.

31 Den dag ska komma när jag ska ingå ett nytt förbund med Israels folk och med Juda, säger Herren.

32 Det kommer inte att bli som det jag ingick med deras förfäder, när jag tog dem i handen för att leda dem ut ur Egypten, ett förbund som de bröt, trots att jag var deras rätte Herre, säger Herren.

33 Detta är det nya förbund som jag ska ingå med dem: Jag ska skriva min lag i deras hjärtan, så att de längtar efter att ära mig. Då kommer de verkligen att vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.

34 På den tiden kommer det inte längre att vara nödvändigt att man uppmanar varandra att lära känna Herren. Alla, både stora och små, ska verkligen känna mig då. Jag ska förlåta dem och glömma deras synder, säger Herren.

35 Herren, som ger oss solsken på dagen och låter måne och stjärnor lysa på natten, som får havets vågor att brusa och vars namn är Herren, härskarornas Gud, han säger:

36 Lika lite som jag tänker ändra på dessa naturens lagar, tänker jag förkasta mitt folk Israel!

37 Inte förrän man kan mäta himlarna och utforska jordens grundvalar, kan jag förkasta dem för deras synders skull!

38-39 Den tid ska komma, säger Herren, när hela Jerusalem ska bli uppbyggt till Herrens ära, från Hananeltornet i murens nordöstra hörn till Hörnporten i nordväst och från Garebshöjden ända till Goa.

40 Och hela staden med begravningsplatsen och avstjälpningsplatsen för aska i dalen ska helgas åt Herren, och det ska också alla åkrar ut mot bäcken Kidron och därifrån till Hästporten och den östra sidan av staden. Staden ska aldrig mer bli intagen eller fördärvad.