Profetia om sjuttioårig fångenskap

25 Detta är det ord som kom till Jeremia angående hela Juda folk i Josias son Jojakims, Juda kungs, fjärde regeringsår, som var den babyloniske kungen Nebukadressars första regeringsår.[a] Detta ord talade profeten Jeremia till hela Juda folk och till alla Jerusalems invånare. Han sade:

Ända från Josias, Amons sons, Juda kungs, trettonde regeringsår och till denna dag, under dessa tjugotre år, har Herrens ord kommit till mig. Jag har gång på gång talat till er, men ni har inte velat höra. Herren har gång på gång sänt till er alla sina tjänare profeterna, men ni har inte lyssnat eller vänt örat till för att höra, när de sade: "Vänd om, var och en från sin onda väg och sina onda gärningar, så skall ni för all framtid få bo kvar i det land som Herren har givit åt er och era fäder. Följ inte andra gudar, så att ni tjänar och tillber dem och väck inte min vrede genom era händers verk. Då skall jag inte heller låta olycka drabba er." Men ni har inte lyssnat till mig, säger Herren, utan väckt min vrede genom era händers verk till er egen olycka.

Därför säger Herren Sebaot så: Eftersom ni inte har lyssnat till mina ord, skall jag kalla på alla folkstammarna i norr, säger Herren, och jag skall sända efter min tjänare Nebukadressar, kungen i Babel. Och jag skall låta dem angripa detta land och dem som bor här, liksom alla hednafolken här omkring. Jag skall förgöra dem och de skall bli till häpnad och åtlöje och evig ödeläggelse. 10 Jag skall bland dem göra slut på rop av fröjd och rop av glädje, på rop för brudgum och rop för brud, på kvarnens buller och lampans ljus. 11 Hela detta land skall ödeläggas och förstöras, och dessa länder skall tjäna Babels kung i sjuttio år.

12 Men när sjuttio år har gått, skall jag straffa kungen i Babel och folket där för deras missgärning, säger Herren, och även kaldeernas land skall jag göra till en ödemark för all framtid. 13 Jag skall låta alla de ord som jag har talat mot det landet gå i uppfyllelse, allt som är skrivet i denna bok och som Jeremia har profeterat mot alla hednafolk. 14 Ty också dem skall mäktiga folk och stora kungar lägga under sig, och jag skall vedergälla dem efter deras gärningar och deras händers verk.

Guds dom över folken

15 Ty så sade Herren, Israels Gud, till mig: "Tag denna bägare med vredesvin ur min hand och låt alla de hednafolk som jag sänder dig till, dricka av den. 16 De skall dricka så att de raglar och förlorar förståndet på grund av det svärd som jag skall sända ibland dem." 17 Och jag tog bägaren ur Herrens hand, och alla de folk som Herren sände mig till gav jag att dricka, 18 nämligen Jerusalem med Juda städer, dess kungar och furstar, för att göra dem till en ödemark och till häpnad och åtlöje och till en förbannelse, som nu har skett, 19 vidare farao, kungen i Egypten, hans tjänare, hans furstar och allt hans folk 20 och alla blandade stammar där, alla kungar i landet Us och alla kungar i filisteernas land, både Askelon, Gaza, Ekron och dem som finns kvar i Asdod, 21 vidare Edom, Moab och Ammons barn samt alla kungar i Tyrus, 22 alla kungar i Sidon och kungarna i kustländerna på andra sidan havet, 23 vidare Dedan, Tema, Bus och alla dem som har kantklippt hår 24 och alla kungar i Arabien och alla kungar över de blandade stammar som bor i öknen 25 samt alla kungar i Simri, alla kungar i Elam och alla kungar i Medien, 26 slutligen alla kungar i landet i norr - både dem som bor nära och dem som bor långt borta, den ene såväl som den andre - och alla övriga riken i världen, ut över jordens yta. Och Sesaks[b] kung skall dricka efter dem.

27 Du skall säga till dem: Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Drick, så att ni blir druckna och spyr och faller omkull utan att kunna resa er på grund av det svärd som jag skall sända ibland er. 28 Men om de inte vill ta emot bägaren ur din hand och dricka, så säg till dem: Så säger Herren Sebaot: Ni måste dricka! 29 Ty se, med den stad som är uppkallad efter mitt namn skall jag börja straffdomen. Skulle då ni bli ostraffade? Nej, ni skall inte bli ostraffade, utan jag skall kalla på ett svärd mot jordens alla invånare, säger Herren Sebaot.

30 Allt detta skall du profetera för dem och säga till dem:

Herren ryter från höjden,
    från sin heliga boning låter han sin röst höras.
Han ryter högt över sitt land
    och höjer skörderop som en vintrampare
över jordens alla invånare.
31 Larmet hörs till jordens ände,
    ty Herren går till rätta med hednafolken,
han skall döma allt kött.
    De ogudaktiga överlämnar han åt svärdet, säger Herren.

32 Så säger Herren Sebaot:
    Se, en ofärd går ut
från folk till folk
    och en väldig storm stiger upp
från jordens yttersta ände.
33 De som på den dagen blir slagna av Herren
skall ligga från jordens ena ände till den andra.
Man skall inte hålla dödsklagan efter dem,
inte samla upp och begrava dem,
    utan de skall bli gödsel på marken.

34 Jämra er, ni herdar, och klaga.
    Vältra er på marken, ni ledare för hjorden.
Tiden är inne då ni skall slaktas
    och ni skall skingras.
Ni skall falla sönder som ett dyrbart kärl.
35 Ingen tillflykt finns för herdarna,
    ingen möjlighet att undkomma för hjordens ledare.
36 Hör herdarna ropa
    och ledarna för hjorden jämra sig.
Ty Herren ödelägger deras betesmark,
37 och de fridfulla ängarna förstörs
    på grund av Herrens brinnande vrede.
38 Likt ett ungt lejon drar han ut ur sitt snår.
Deras land blir en ödemark
    på grund av förtryckarens svärd,
och hans brinnande vrede."

Footnotes

  1. Jeremia 25:1 År 605 f. Kr.
  2. Jeremia 25:26 Sesak är ett kryptogram för Babel. Man ersätter alfabetets första bokstav med den sista, den andra med den näst sista osv.

Profetia om fångenskapen i Babylon

25 Det här budskapet till hela Juda kom från Herren till Jeremia under Jojakims, Josias sons, Juda kungs, fjärde regeringsår. Det var det året Nebukadnessar, kungen i Babylon, började regera:

2-3 Under de senaste tjugotre åren, från Amos son Josias trettonde regeringsår till nu, har Herren sänt mig sina budskap. Jag har troget fört dem vidare, men ingen har lyssnat.

Gång på gång under årens lopp har Herren sänt er sina profeter, men ni har vägrat att lyssna till dem.

Varje gång har budskapet varit detsamma: Vänd om från era ogudaktiga vägar och från allt ont ni gör. Det är bara då ni kan fortsätta att bo i det här landet, som Herren för alltid har gett er och era förfäder.

Uppväck inte min vrede genom att tillbe avgudar som ni själva har gjort! Om ni är trogna mot mig ska ingen olycka drabba er.

Men ni vill inte höra på. Ni har gjort mig rasande med alla era avgudar. Ni har själva dragit över er all den olycka som ni ska möta.

8-9 Nu säger Herren, härskarornas Gud: Därför att ni inte lyssnat till mig ska jag samla alla arméer från norr under Nebukadnessar, kungen i Babylon, som jag har utsett till mitt redskap. Jag ska sända dem allesammans mot detta land och dess folk och mot de andra folken i er närhet, och jag ska förgöra er. Man ska se ner på er för all framtid.

10 All er glädje och alla era bröllopsfester ska jag ta ifrån er. Era hem ska stå tysta och övergivna.

11 Hela landet ska bli en öde vildmark. Alla ska bli chockerade över den förödelse som drabbat er. Israel och dess grannländer ska tjäna kungen i Babylon i sjuttio år.

12 När dessa sjuttio års slaveri är slut, ska jag straffa kungen i Babylon och hans folk för deras synder. Jag ska låta kaldeernas land bli en ödemark för alltid.

13 Jag ska låta den förskräckelse som jag lovat i den här boken komma över dem, alla de straff som Jeremia sagt ska komma över folken.

14 Många folk och stora kungar ska nämligen göra kaldeerna till slavar, precis som de först gjorde mitt folk till sina slavar. Jag ska straffa dem i proportion till hur illa de har behandlat mitt folk.

Herrens vredesbägare

15 Herren, Israels Gud, sa till mig:Ta denna vinbägare, som till brädden är fylld med min vrede, och låt alla folk jag sänder dig till dricka ur den.

16 De ska dricka sig redlösa för att sedan falla och drabbas av olycka.

17 Jag tog alltså vredesbägaren, budskapet från Herren, och lät alla folk dricka ur den. Jag proklamerade hans budskap överallt dit han sände mig.

18 Jag for till Jerusalem och till Juda städer, och deras kungar och furstar drack in hans ord, så att de från den dagen blev övergivna, hatade och föremål för förbannelse, precis som de är i dag.

19-20 Jag for till Egypten, och Farao och hans ämbetsmän, furstar och folk fick dricka samma sanning ur den fruktansvärda bägaren. Samma sak gällde alla kungarna i Us och kungarna i filisteernas städer Askelon, Gasa, Ekron och vad som fanns kvar av Asdod.

21 Jag besökte edomiterna, moabiterna, ammoniterna,

22 alla kungarna i Tyrus och Sidon och kungarna på andra sidan havet.

23 Dedan, Tema, Bus och de andra hedningarna där besökte jag,

24 alla kungarna i Arabien, öknens nomadstammar och

25 alla kungarna i Simri, Elam och Medien.

26 Vidare besökte jag alla kungarna i länderna norrut, både dem som låg nära och dem som låg längre bort. Jag besökte alla kungariken i världen, ett efter ett. Slutligen drack kungen i Babylon själv från Guds vredes bägare.

27 Säg till dem: Herren, härskarornas Gud, säger: Drick ur min vredes bägare tills ni är druckna och faller omkull så att ni inte kan resa er mer. Jag sänder fruktansvärda krig över er.

28 Och om de vägrar att ta emot bägaren, ska du säga: Herren, härskarornas Gud, säger att ni måste dricka ur den! Ni kan inte fly undan.

29 Jag har börjat straffa mitt eget folk, så varför ska då ni få gå fria? Nej, ni ska inte komma undan straffet. Jag ska låta kriget drabba alla folk på jorden.

30 Profetera därför mot dem! Säg till dem att Herren ska ryta mot sina egna från sitt heliga tempel i himlen och mot alla dem som bor på jorden. Han ska ropa som de som trampar vinet ur druvorna.

31 Detta domens rop ska nå de mest avlägsna trakter av jorden, för Herren anklagar alla folk, ja hela mänskligheten. Han ska straffa alla ogudaktiga.

32 Straffet ska gå från folk till folk, förklarar Herren, härskarornas Gud. En vredens väldiga vind ska fara upp från de yttersta hörnen av jorden.

33 På den dagen ska de som Herren dödat fylla jorden från den ena ändan till den andra. Ingen ska sörja dem eller samla upp de döda kropparna för att begrava dem. De ska bli liggande som avskräde på marken.

34 Gråt och klaga, ni ogudaktiga herdar! Det är er tur att föras till slaktaren, och där ska ni falla som slaktfår.

35 Och ni ska inte hitta någon plats där ni kan gömma er. Det finns ingen möjlighet att fly.

36 Hör hur herdarna, folkets ledare, ropar i förtvivlan. Herren har fördärvat deras betesmarker.

37 De som nu lever i lugn och ro ska huggas ner och förgöras av hans vrede.

38 Han har lämnat sin håla, som ett lejon på jakt efter byte. Deras land ligger öde, härjat av starka arméer, på grund av Herrens vrede.