Israels trolöshet mot Gud

Herrens ord kom till mig. Han sade: (A) Gå och predika för Jerusalem och säg: Så säger Herren:

Jag minns din ungdoms hängivenhet,
    hur du älskade mig
        under din brudtid
    och följde mig i öknen,
        i landet där man inte sår.
(B) Israel var heligt för Herren,
        den första frukten av hans skörd.
    Alla som äter av den
        drar på sig skuld,
    olycka drabbar dem,
        säger Herren.

Hör Herrens ord,
        ni av Jakobs hus,
    ni alla släkter av Israels hus.
(C) Så säger Herren:
    Vad fann era fäder för fel hos mig,
        eftersom de gick bort ifrån mig
    och följde värdelösa avgudar
        och själva blev värdelösa?
(D) De frågade inte: ”Var är Herren,
    han som förde oss upp
        ur Egyptens land,
    han som ledde oss i öknen,
        det öde och oländiga landet,
    torkans och dödsskuggans land,
        landet där ingen färdas
    och där ingen människa bor?”
(E) Jag förde er in i det bördiga landet
    och ni fick äta dess frukt
        och dess goda.
    Men när ni hade kommit dit,
        orenade ni mitt land
    och gjorde min arvedel avskyvärd.

(F) Prästerna frågade inte:
        ”Var är Herren?”
    De som hade hand om lagen
        kände mig inte,
    och herdarna var trolösa
        mot mig.
    Profeterna profeterade i Baals namn
        och följde dem
            som inte kan hjälpa.
(G) Därför ska jag fortsätta
        gå till rätta med er, säger Herren,
    och gå till rätta med era barnbarn.

10 (H) Dra bort till kitteernas kuster
        och se efter,
    skicka bud till Kedar[a] och undersök,
        se om något sådant har hänt där:
11 (I) Har ett folk någonsin
    bytt bort sina gudar?
        Och ändå är de inga gudar.
    Men mitt folk har bytt bort
        sin härlighet
    mot något som inte kan hjälpa.
12 (J) Häpna, ni himlar, över detta,
    rys av stor förfäran, säger Herren,
13 (K) för mitt folk har begått
        en dubbel synd:
    De har övergett mig,
        källan med det levande vattnet[b],
    och gjort sig usla brunnar
        som inte håller vatten.

14 (L) Är Israel en träl?
        Är han född som slav?
    Varför har han blivit ett byte?
15 (M) Lejonen[c] ryter mot honom,
        man hör dem morra.
    De gör hans land till en ödemark.
        Hans städer bränns ner
            så att ingen kan bo i dem.
16 (N) Även Memfis och Tachpanches[d] barn
    betar din hjässa kal[e].

17 (O) Men är det inte du själv
        som vållar dig detta,
    genom att du överger
        Herren din Gud
    när han vill leda dig
        på den rätta vägen?
18 (P) Varför vill du till Egypten
        för att dricka av Nilens[f] vatten?
    Och varför vill du till Assyrien
        för att dricka av flodens vatten?
19 (Q) Det är din ondska som tuktar dig
        och ditt avfall som straffar dig.
    Inse därför och tänk på
        hur ont och bittert det är
    att du överger Herren din Gud
        och inte fruktar mig,
    säger Herren Gud Sebaot.

20 (R) Redan för länge sedan
    bröt jag sönder ditt ok
        och slet av dina band,
    men du sade:
        ”Jag vill inte tjäna dig.”
    På alla höga kullar
        och under alla gröna träd
    lade du dig ner och bedrev otukt.
21 (S) Jag hade planterat dig
        som en ädel vinstock, helt äkta.
    Hur kunde du då bli en oäkta,
        främmande vinstock för mig?
22 Även om du tvättar dig med soda
        och tar mängder av såpa
    är ändå din synds fläckar
        kvar inför mig, säger Herren Gud.

23 (T) Hur kan du säga:
    ”Jag har inte orenat mig,
        jag har inte följt baalerna?”
    Tänk hur du bar dig åt i dalen,
        kom ihåg vad du har gjort!
    Du är som ett ystert kamelsto
        som löper hit och dit,
24 som en vildåsna
    som är van vid öknen
        och flåsar i sin brunst.
    Vem kan hålla tillbaka
        hennes begär?
    Den som söker henne
        behöver inte löpa sig trött.
    Vid parningstiden[g]
        finner man henne lätt.
25 (U) Akta din fot
        så att du inte tappar skon
    och din strupe
        så att den inte blir törstig.
    Men du svarar: ”Det är förgäves!
        Jag älskar främmande gudar
            och tänker följa dem.”

26 Liksom tjuven står med skam
        när han ertappas,
    så ska Israels hus få skämmas
        med sina kungar och furstar,
            sina präster och profeter,
27 (V) de som säger till trästycket:
        ”Du är min far”,
    och till stenen:
        ”Du har fött mig”.
    De vänder ryggen mot mig
        och inte ansiktet.
    Men i olyckans tid ropar de:
        ”Res dig och rädda oss!”
28 (W) Var är då dina gudar
        som du gjorde åt dig?
    Låt dem resa sig!
        Kan de rädda dig
            i din olyckas tid?
    För du, Juda,
        har lika många gudar
            som du har städer!

29 Varför går ni till rätta med mig?
    Ni har alla vänt er bort från mig,
        säger Herren.
30 (X) Förgäves har jag slagit era barn,
        de lät sig inte tillrättavisas.
    Likt ett lejon som vållar fördärv
        har ert eget svärd slukat
            era profeter.

31 Du släkte, se Herrens ord!
    Har jag varit en öken för Israel
        eller ett land av mörker?
    Varför säger mitt folk: ”Vi är fria,
        vi kommer inte mer till dig?”
32 (Y) Inte glömmer en jungfru
        sina smycken
    eller en brud sin utstyrsel?
        Men mitt folk har i alla tider
            glömt mig.

33 Hur skickligt går du inte till väga
        när du söker kärlek!
    Även de sämsta kvinnor
        har du lärt dina vägar.
34 På dina mantelflikar finns blod
    av fattiga som var oskyldiga,
        de hade inte ertappats vid inbrott[h].
35 Trots allt detta säger du:
    ”Jag är oskyldig.
        Han är inte arg på mig längre.”
    Men jag vill gå till rätta med dig,
        eftersom du säger:
            ”Jag har inte syndat.”
36 (Z) Varför far du än hit än dit
        för att ta en annan väg?
    Du blir besviken på Egypten
        liksom du blev besviken
            på Assyrien.[i]
37 (AA) Också därifrån måste du gå din väg
        med händerna på huvudet,[j]
    för Herren förkastar
        dem som du litar till,
    du får ingen framgång genom dem.

Footnotes

  1. 2:10 kitteerna … Kedar   Cypern i västerhavet och araber i den östra öknen (jfr 1 Mos 10:4, 25:13).
  2. 2:13 levande vattnet   Friskt och flödande, inte stillastående och osunt. Jfr Joh 4:10, 7:38.
  3. 2:15 Lejonen   Troligen assyrierna (jfr Nah 2:11 med not) som hade härjat landet upprepade gånger (se 2 Kung 15:29, 17:3f, 18:7f).
  4. 2:16 Memfis och Tachpanches   Egyptens huvudstad söder om Kairo och gränsstad i östra Nildeltat. Egypten härjade Israel 609 f Kr (2 Kung 23:29f).
  5. 2:16 betar din hjässa kal   Annan översättning: ”krossar din hjässa”.
  6. 2:18 Nilen   Hebr. Shihór, ”Horus vatten”, troligen det östra Nildeltat närmast Israel.
  7. 2:24 parningstiden   Ordagrant: ”hennes månad”.
  8. 2:34 ertappats vid inbrott   Husägare hade rätt att döda inbrottstjuvar (2 Mos 22:2).
  9. 2:36 besviken på Assyrien   Folket hade försökt vinna stormaktens gunst (2 Kung 15:19, 16:7f), men i stället själva blivit plundrade (2 Kung 15:29, 18:9f).
  10. 2:37 händerna på huvudet   Sorgegest (jfr 2 Sam 13:19 med not).

Varningar och förmaningar till Juda

(2:1—29:32)

Guds folks trolöshet

Herrens ord kom till mig: ”Gå och förkunna för Jerusalem: Så säger Herren:

’Jag minns hur hängiven du var i ungdomen,
    hur du älskade mig som brud
och hur du följde mig genom öknen,
    genom ett land där ingen sår något.
Israel var heligt för Herren,
    det första av hans skörd.
Alla som åt av det
    drog på sig skuld
och blev drabbade av olycka, säger Herren.’ ”

Hör Herrens ord, Jakobs ätt, Israels alla släkter! Så säger Herren:

”Vad var det för fel era fäder fann hos mig,
    eftersom de gick bort från mig
och följde de värdelösa avgudarna
    och själva blev värdelösa?
De frågade inte: ’Var är Herren,
    som ledde oss ut ur Egypten,
genom öknen,
    genom ett öde, oländigt land,
torkans och skuggornas land,
    ett land som ingen vill passera igenom
och där ingen vill bo?’
    Jag ledde er till ett bördigt land,
för att ni skulle få äta av dess frukt och dess goda.
    Men när ni kom dit orenade ni mitt land
och gjorde min egendom avskyvärd.
    Prästerna frågade inte:
’Var är Herren?’
    De som hade hand om lagen
kände mig inte,
    ledarna satte sig upp mot mig,
profeterna profeterade i Baals namn
    och följde värdelösa avgudar.

Därför kommer jag att gå till rätta med er än en gång, säger Herren,
ja, även med era barn i kommande generationer ska jag gå till rätta.
10     Dra bort till kittéernas[a] kuster
och se efter,
    sänd någon till Kedar
för att noga undersöka
    om något sådant har skett:
11 Har något annat folk någonsin bytt ut sina gudar,
    som ändå inte är några gudar?
Men mitt folk har bytt bort sin härlighet[b]
    mot en värdelös avgud.
12 Häpna över detta, ni himlar,
    rys och bäva, säger Herren.
13 Mitt folk har begått en dubbel synd:
    Det har övergett mig,
källan med det levande vattnet,
    och de har grävt dåliga brunnar åt sig,
    brunnar som inte håller vatten.
14 Är Israel en tjänare eller född till slav?
    Varför har han blivit ett byte?
15 Lejonen ryter och morrar mot honom.
    De har lagt hans land öde
och bränt ner hans städer,
    så att ingen kan bo i dem.
16 Män från Memfis och Tachpanches
    betar din hjässa kal.
17 Är det inte du själv som har dragit detta över dig
    genom att du övergav Herren, din Gud,
    när han ville leda dig på vägen?
18 Varför ska du nu gå till Egypten
    för att dricka Shichors vatten?
Och varför gå till Assyrien
    för att dricka av Eufratflodens vatten?
19 Din ondska kommer att straffa dig,
    ditt avfall att tukta dig.
Besinna och inse därför
    hur ont och bittert det är
att du överger Herren, din Gud,
    och inte fruktar mig längre, säger Herren, härskarornas Herre.

20 För länge sedan bröt jag sönder ditt ok
    och slet av dina band.[c]
Du sa: ’Jag vill inte tjäna.’
    På varje höjd och under varje grönskande träd
lade du dig ner och prostituerade dig.
21     Jag planterade dig som ett ädelt vin
av allra bästa slag.
    Hur har du kunnat förvandlas för mig
till en oduglig, vildvuxen ranka?
22     Även om du tvättar dig med lut
och rikligt med såpa
    består din synds fläckar inför mig,” säger Herren, Herren.

23 ”Hur kan du säga:
    ’Jag har inte orenat mig
och inte sprungit efter baalsgudarna’?
    Tänk efter hur du bar dig åt i dalen,
beakta vad du har gjort.
    Du är som ett oroligt kamelsto,
som irrar hit och dit,
24     som en vildåsna, van vid öken,
som flåsar under parningstiden.
    Vem kan tygla dess begär?
Ingen behöver springa sig trött efter den,
    i parningstiden är den lätt att finna.
25 Akta dig, så du inte springer av dig skorna
    och får din strupe torr.
Men du säger:
    ’Det är ingen idé.
Jag älskar främmande gudar,
    och dem måste jag följa.’

26 Som en tjuv tagen på bar gärning
    ska Israel stå där med skam,
med sina kungar, furstar,
    präster och profeter,
27 de som säger till en trästolpe: ’Du är min far’
    och till en sten: ’Du har fött mig.’
De vänder ryggen mot mig,
    inte ansiktet,
men när olyckan kommer ropar de:
    ’Kom och rädda oss!’
28 Var är då de gudar som du har gjort åt dig själv?
    Låt dem nu komma till din räddning i olyckan, om de kan!
Du har ju lika många gudar
    som du har städer, Juda.

29 Varför vill ni gå till rätta med mig?
    Ni har ju alla gjort uppror mot mig, säger Herren.
30 Till ingen nytta har jag straffat era söner,
    de tog inte emot någon tillrättavisning.
Som rovlystna lejon
    har ert svärd ätit upp profeterna.
31 Ni släkte, ge akt på Herrens ord!
    Har jag varit en öken för Israel,
ett mörkrets land?
    Varför säger mitt folk:
’Vi går vart vi vill,
    vi kommer inte mer tillbaka till dig.’
32 Skulle en ung flicka kunna glömma sina smycken,
    eller en brud sin gördel?
Men av mitt folk har jag varit glömd i alla tider.
33     Hur skickligt hittar du inte vägen
i ditt sökande efter kärlek!
    Till och med de sämsta bland kvinnorna
har en hel del att lära av dig.[d]
34     Dina kläder är fläckade av blod
från fattiga och oskyldiga.
    De ertappades inte vid inbrott.
    Trots allt detta[e]
35 säger du: ’Jag är oskyldig.
    Han är inte vred på mig längre.’
Jag ska döma dig,
    därför att du säger att du inte har syndat.
36 Varför far du än hit och än dit,
    för att ta en annan väg?
Du ska bli besviken på Egypten
    på samma sätt som du blev besviken på Assyrien.
37 Också därifrån kommer du att få gå
    med händerna över huvudet.
Herren har förkastat dem som du litade på,
    och du ska inte ha framgång med hjälp av dem.

Footnotes

  1. 2:10 Syftar på Cypern.
  2. 2:11 En urtida skriftlärd tradition som är omnämnd i den masoretiska texten visar att den ursprungliga formuleringen löd: min härlighet.
  3. 2:20 Enligt Septuaginta: …bröt du sönder ditt ok…
  4. 2:33 Grundtextens innebörd är osäker. Tanken kan också vara: Därför har du också vant dig vid ondskans vägar.
  5. 2:34 Grundtextens innebörd är osäker, men det är troligt att sista satsen i versen hör ihop med början av nästa vers.