Add parallel Print Page Options

16 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

Du skall icke taga dig någon hustru eller skaffa dig några söner och döttrar på denna plats.

Ty så säger HERREN om de söner och döttrar som bliva I födda på denna plats, och om mödrarna som hava fött dem, och om fäderna som hava avlat dem i detta land:

Av svåra sjukdomar skola de dö; man skall icke hålla dödsklagan efter dem eller begrava dem, utan de skola bliva gödsel på marken. Och genom svärd och hunger skola de förgås, och deras döda kroppar skola bliva mat åt himmelens fåglar och markens djur. I

Ty så säger HERREN: Du skall icke gå in i något sorgehus och icke begiva dig åstad för att hålla dödsklagan, ej heller ömka dem; ty jag har tagit bort min frid ifrån detta folk, säger HERREN, ja, min nåd och barmhärtighet.

Och både stora och små skola dö i detta land, utan att bliva begravna; och man skall icke hålla dödsklagan efter dem, och ingen skall för deras skull rista märken på sig eller raka sitt huvud.

Man skall icke bryta bröd åt någon, för att trösta honom i sorgen efter en död, och icke giva någon tröstebägaren att dricka, när han har förlorat fader eller moder.

Och i gästabudshus skall du icke heller gå in för att sitta med dem och äta och dricka.

Ty så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, inför edra ögon, och medan I ännu leven, skall jag på denna plats göra slut på fröjderop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud. I

10 När du nu förkunnar alla dessa ord för detta folk och de då fråga dig: »Varför har HERREN uttalat över oss all denna stora olycka? Och vari består den missgärning och synd som vi hava begått mot HERREN, vår Gud?»,

11 då skall du svara dem: »Jo, edra fäder övergåvo mig, säger HERREN, och följde efter andra gudar och tjänade och tillbådo dem; ja, mig övergåvo de och höllo icke min lag.

12 Och I själva haven gjort ännu mer ont, än edra fäder gjorde; ty se, I vandren var och en efter sitt onda hjärtas hårdhet, och I viljen icke höra mig.

13 Därför skall jag ock slunga eder bort ur detta land, till ett land son varken I eller edra fäder haven känt, och där Skolen I få tjäna andra gudar både dag och natt; ty jag skall icke hava någon misskund med eder.»

14 Se, därför skola dagar komma, säger HERREN, då man icke mer skall säga: »Så sant HERREN lever, han som har fört Israels barn upp ur Egyptens land»,

15 utan: »Så sant HERREN lever, han som har fört Israels barn upp ur nordlandet, och ur alla andra länder till vilka han hade drivit dem bort.» Ty jag skall föra dem tillbaka till deras land, det som jag gav åt deras fäder.

16 Se, jag skall sända bud efter många fiskare, säger HERREN, och de skola fiska upp dem; och sedan skall jag sända bud efter många jägare, och de skola jaga dem ned från alla berg och alla höjder och ut ur stenklyftorna.

17 Ty mina ögon äro riktade på alla deras vägar; de kunna icke gömma sig för mitt ansikte och deras missgärning är icke fördold för mina ögon.

18 Och först skall jag i dubbelt mått vedergälla dem för deras missgärning och synd, för att de hava oskärat mitt land, i det att de hava uppfyllt min arvedel med sina styggeliga och skändliga avgudars döda kroppar.

19 HERRE, du min starkhet och mitt värn, du min tillflykt på nödens dag, till dig skola hedningarna komma från jordens ändar och skola säga: »Allenast lögn hava våra fäder fått i arv. fåfängliga avgudar, av vilka ingen kan hjälpa.

20 Kan väl en människa göra sig gudar? Nej, de gudarna äro inga gudar.

21 Därför vill jag nu denna gång låta dem förnimma det, jag vill låta dem känna min hand och min makt, för att de må veta att mitt namn är HERREN.

Den kommande nöden

16 Herrens ord kom till mig: ”Du ska inte gifta dig och skaffa dig barn på denna plats, för så säger Herren om de barn som föds på denna plats och deras föräldrar som de föds till: ’De ska dö av fruktansvärda sjukdomar. Man ska inte sörja dem eller begrava dem, utan de ska bli till gödsel på marken. De ska gå under genom svärd och hungersnöd, och deras kroppar ska bli till mat åt himlens fåglar och markens djur.’

För så säger Herren: ’Gå inte in i något sorgehus, gå inte dit för att sörja med dem eller visa deltagande, för jag har tagit bort min frid, min nåd och min barmhärtighet från detta folk, säger Herren. Både stora och små i det här landet ska dö, utan att bli begravda eller sörjda, och ingen ska rispa sig eller raka sitt huvud för deras skull. Ingen ska bryta bröd för att trösta någon som sörjer en död eller ge en bägare att dricka som tröst i sorgen efter far eller mor.

Gå inte heller till något hus där det är fest för att sitta med dem och äta och dricka.’ För så säger härskarornas Herre, Israels Gud: ’Under er egen livstid, inför era egna ögon, ska jag på denna plats göra slut på alla glädjerop, allt jubel och all bröllopsglädje.’

10 När du talar om allt detta för folket, kommer de att fråga dig: ’Varför har Herren bestämt något så fruktansvärt för oss? Vad har vi gjort för fel? På vad sätt har vi syndat mot Herren, vår Gud?’ 11 Då ska du svara dem: ’Era förfäder övergav mig, säger Herren. De följde andra gudar och tjänade och tillbad dem. De övergav mig och höll inte min lag. 12 Själva har ni handlat ännu värre än era förfäder. Var och en har följt sitt onda och hårda hjärta och inte velat lyssna till mig. 13 Därför tänker jag kasta ut er ur detta land till ett land som varken ni eller era förfäder känt till. Där kan ni tjäna andra gudar dag och natt, och jag kommer inte att ha något förbarmande med er.’

Befrielse ur fångenskapen

14 Därför ska det komma en tid, säger Herren, när man inte längre ska säga: ’Så sant Herren lever, han som räddade Israel ut ur Egypten’, 15 utan: ’Så sant Herren lever, han som ledde israeliterna ut ur landet i norr och alla andra länder han hade drivit bort dem till.’ Jag ska leda dem tillbaka till deras land som jag gav deras förfäder.

16 Nu sänder jag bud efter många fiskare, säger Herren, och de ska fiska upp dem. Därefter ska jag sända bud efter många jägare som ska jaga dem från alla berg och höjder och klippskrevor. 17 Jag håller ögonen på dem vad de än har för sig. De kan inte gömma sig för mig, och deras synd kan inte döljas för min blick. 18 Först ska jag vedergälla dem dubbelt för deras skuld och synd, för att de har orenat mitt land med sina vidriga avgudar och fyllt min egendom med sina avskyvärdheter.”

19 Herre, min styrka och min fästning,
    min tillflykt på nödens dag,
till dig ska folken komma
    från jordens ändar och säga:
”Lögner är allt vad våra förfäder ärvt,
    värdelösa avgudar,
som inte har någon hjälp att ge.
20     Kan människan själv göra gudar åt sig?
Då är de inga gudar!”

21 ”Därför ska jag en gång för alla
    låta dem känna
min styrka och min makt.
    Då ska de inse att mitt namn är Herren.”

Nödens dag

16 Herrens ord kom till mig. Han sade: Du skall inte ta dig hustru eller ha söner och döttrar på denna plats. Ty så säger Herren om de söner och döttrar som föds på denna plats, om mödrarna som har fött dem och om fäderna som har avlat dem i detta land: Av svåra sjukdomar skall de dö. Man skall inte sörja dem eller begrava dem, utan de skall bli gödsel på marken. Genom svärd och hunger skall de gå under, och deras döda kroppar skall bli mat åt himlens fåglar och markens djur.

Ty så säger Herren: Du skall inte gå in i något sorgehus, inte gå för att sörja med dem och inte heller trösta dem. Ty jag har tagit bort min frid ifrån detta folk, säger Herren, och även min nåd och barmhärtighet. Både stora och små skall dö i detta land utan att bli begravda och man skall inte hålla dödsklagan över dem. Ingen skall för deras skull rista sig eller raka sitt huvud. Man skall inte bryta sorgebröd över dem för att trösta någon i sorgen efter en död och inte ge tröstebägare att dricka, när någon har förlorat far eller mor.

Du skall inte heller gå till festmåltid och sitta tillsammans med dem för att äta och dricka. Ty så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Se, inför era ögon och medan ni ännu lever skall jag på denna plats göra slut på jubelrop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud.

10 När du tillkännager allt detta för folket och de frågar dig: "Varför har Herren uttalat denna stora olycka över oss? Och vilken missgärning och synd har vi begått mot Herren, vår Gud?" 11 då skall du svara dem: "Era fäder övergav mig, säger Herren, och följde andra gudar och tjänade och tillbad dem. De övergav mig och höll inte min lag. 12 Och ni har själva gjort ännu mer ont än era fäder. Ty se, ni följer var och en sitt onda och hårda hjärta, och ni vill inte lyssna på mig. 13 Därför skall jag slunga er bort ur detta land till ett land som varken ni eller era fäder har lärt känna, och där skall ni få tjäna andra gudar både dag och natt. Jag skall inte ha något förbarmande med er."

Befrielse ur fångenskapen

14 Se, dagar skall komma, säger Herren, då man inte mer skall säga: "Så sant Herren lever, han som förde Israels barn upp ur Egyptens land", 15 utan: "Så sant Herren lever, han som förde Israels barn ut ur landet i norr och ur alla andra länder, dit han hade drivit bort dem." Ty jag skall föra dem tillbaka till deras land, det som jag gav åt deras fäder.

16 Se, jag skall sända bud efter många fiskare, säger Herren, och de skall fiska upp dem. Sedan skall jag sända bud efter många jägare, och de skall fånga dem på alla berg och alla höjder och i alla bergsskrevor. 17 Ty mina ögon ser alla deras vägar. De kan inte gömma sig för mitt ansikte och deras missgärning kan inte döljas för mina ögon. 18 Och först skall jag i dubbelt mått vedergälla dem för deras missgärning och synd, därför att de har orenat mitt land med sina livlösa och vedervärdiga gudar och fyllt min arvedel med sina avskyvärdheter.

19 Herre, du min styrka och mitt försvar,
min tillflykt på nödens dag,
    till dig skall hednafolken komma
från jordens ändar och säga:
    "Bara lögn har våra fäder ärvt,
förgängliga avgudar som inte kan hjälpa.
20 Kan väl en människa göra sig gudar?
Nej, de gudarna är inga gudar."
21 Därför vill jag nu låta dem veta det,
denna gång skall jag låta dem känna min hand och min makt.
De skall inse att mitt namn är Herren.