Font Size
Jesaja 44
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jesaja 44
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Den ende Guden
44 Lyssna nu, min tjänare Jakob,
Israel, som jag har utvalt:
2 Så säger Herren,
som skapade dig
och formade dig i moderlivet,
han som hjälper dig:
Var inte rädd, min tjänare Jakob,
Jeshurun[a], som jag har utvalt.
3 Jag ska utgjuta vatten över törstande mark,
floder över uttorkat land.
Jag ska utgjuta min Ande
över dina barn
och mina välsignelser
över dina ättlingar.
4 De ska växa upp bland gräset,
som pilträd på en flodstrand.
5 En ska säga: ’Jag tillhör Herren’,
en annan bära Jakobs namn,
en tredje ska skriva
att han är Herrens
och hedras med namnet Israel.”
6 Så säger Herren, Israels kung och befriare,
härskarornas Herre:
”Jag är den förste och jag är den siste.
Det finns ingen annan Gud än jag.
7 Vem är som jag?
Låt honom tala om det,
förklara, lägga fram för mig
vad som hänt sedan jag formade mitt folk i urtiden,
och vad som ska komma.[b]
Låt dem berätta vad som ska komma att ske.
8 Var inte förskräckta, var inte rädda!
Har jag inte förkunnat
och förutsagt detta för länge sedan?
Ni är mina vittnen.
Finns det någon annan Gud än jag?
Nej, ingen annan klippa finns, jag vet ingen.”
Avgudarnas meningslöshet
9 De som bygger avgudar åt sig är ingenting.
Deras älskade beläten har ingen hjälp att ge.
Deras vittnen ser inget och vet inget,
de får stå där med skam.
10 Vem gör sig en gud, gjuter en gudabild
som inte är till någon nytta för honom?
11 Alla hans anhängare ska stå med skam,
för hantverkarna som gjort dem är själva bara människor.
Låt dem alla samlas och ställa sig där.
Alla ska de stå där med skam och i skräck.
12 Smeden bearbetar järn vid sitt städ, i glöden,
och formar det med hammare med all sin kraft.
Han blir hungrig och trött,
dricker inget vatten och blir matt.[c]
13 Snickaren tar mått med band,
sätter ut märken med krita
och hugger ut den med stämjärn.
Han märker ut formen med passare,
formar den som en människa i all hennes glans,
som sedan kan bo i ett tempel.
14 Man hugger ner cedrar åt sig,
tar cypress och ek
och låter dem växa bland skogens träd,
eller planterar ett cederträd som regnet får att växa.[d]
15 Av trädet får man sedan ved
att värma sig med
och för att tända en eld för att baka bröd.
Men man gör också en gud som man tillber
och faller ner inför.
16 Hälften av träet använder man till en brasa
där man lagar mat och steker kött att mätta sig med,
värmer sig och säger:
”Så, nu är jag varm, nu kan jag sitta och se på elden.”
17 Av resten gör man en gud, en avgud,
som man faller ner för, dyrkar
och ber till och säger:
”Rädda mig! Du är min gud!”
18 Dessa vet ingenting, förstår ingenting,
deras ögon är tillslutna så att de inte kan se,
liksom deras sinnen så att de inte kan fatta.
19 Ingen tänker efter,
ingen har vett och förstånd att säga:
”Jag har eldat upp hälften av det
för att baka bröd på kolen, steka kött och äta.
Skulle jag då av resten göra en avskyvärd avgud?
Skulle jag falla ner för ett stycke trä?”
20 Den som sätter sin lit till aska lurar sig själv.
Han kan inte rädda sig själv
eller säga: ”Det som jag har här i min hand är en lögn.”
Guds skaparmakt
21 ”Tänk på detta, Jakob,
Israel, för du är min tjänare!
Jag har format dig, du är min tjänare, Israel,
och jag ska inte glömma bort dig.
22 Jag har utplånat dina synder som ett moln,
dina brott som morgondimman.
Vänd om till mig,
för jag har friköpt dig.”
23 Sjung av glädje, ni himlar,
om vad Herren har gjort!
Ropa högt, jordens djup!
Stäm upp en sång, ni berg,
du skog med alla dina träd,
för Herren har friköpt Jakob
och visar sig härlig i Israel!
Jerusalem ska bli bebott
24 Så säger Herren, din befriare,
han som formade dig i moderlivet:
”Jag är Herren
som har skapat allt,
som ensam spänt upp himlarna
och ensam brett ut jorden.
25 Jag är den som tillintetgör de falska profeterna
och gör spåmännen till dårar,
som förkastar de visas lärdom
och gör den till dårskap.
26 Men jag verkställer mina tjänares ord
och fullföljer vad mina sändebud sagt.
Jag säger om Jerusalem:
’Det ska bli bebott,’
och om Juda städer:
’De ska bli uppbyggda.’
Jag ska resa upp deras ruiner igen.
27 Jag säger till havsdjupet:
’Torka ut!’
Och jag torkar ut dina floder.
28 Jag säger om Kyros: ’Han är min herde,
han ska förverkliga allt jag vill.’
Han ska säga om Jerusalem:
’Det ska bli uppbyggt,’
och om templet:
’Dess grund ska läggas.’
Jesaja 44
Svenska Folkbibeln
Jesaja 44
Svenska Folkbibeln
Det sanna Israel och den ende Guden
44 Men hör nu, du min tjänare Jakob,
du Israel som jag har utvalt.
2 Så säger Herren, han som skapade dig,
han som formade dig redan i moderlivet
och som hjälper dig:
Frukta inte, du min tjänare Jakob,
du Jesurun[a] som jag har utvalt.
3 Ty jag skall utgjuta vatten över det som törstar
och strömmar över det torra.
Jag skall utgjuta min Ande över dina barn,
min välsignelse över dina avkomlingar,
4 så att de växer upp mitt ibland det gröna gräset,
som pilträd vid vattenbäckar.
5 Då skall en säga: "Jag tillhör Herren ",
en annan åberopa Jakobs namn,
en tredje skriva på sin hand: " Herrens egen"
och bruka Israel som ett ärenamn.
6 Så säger Herren, Israels Konung,
och hans Återlösare, Herren Sebaot:
Jag är den förste och jag är den siste,
förutom mig finns ingen Gud.
7 Vem är som jag?
Låt honom ta till orda,
ja, lägga fram för mig vad som har hänt
alltsedan jag insatte det gamla folket,
och vad som skall komma,
ja, låt dem berätta vad som kommer att ske.
8 Frukta inte och var inte förskräckta.
Har jag inte för länge sedan låtit er höra om detta
och förkunnat det?
Ni är ju mina vittnen.
Finns det någon Gud förutom mig?
Nej, det finns ingen annan klippa, jag vet ingen.
Det dåraktiga med avgudar
9 De som tillverkar avgudar är alla idel tomhet,
deras kära gudar kan inte hjälpa.
Deras egna vittnen ser inget och förstår inget.
Därför måste de komma på skam.
10 Vem vill forma en gud och gjuta ett beläte
som inte är honom till någon nytta?
11 Se, hela deras sällskap skall komma på skam.
Konsthantverkarna är ju själva bara människor.
Låt dem alla samlas och träda fram.
De skall då alla komma på skam med förskräckelse.
12 Smeden tar sitt verktyg och bearbetar smidet i glöden,
han formar det med hammare
och bearbetar det med kraftig arm.
Blir han hungrig förlorar han sin kraft.
Dricker han inte vatten blir han matt.
13 Träsnidaren spänner ut sitt mätsnöre
och gör märken på trästycket med sitt ritstift.
Han formar det med stämjärn
och märker ut det med passaren.
Han gör det likt en mansbild,
en vacker människogestalt att sättas i ett hus.
14 Man fäller cedrar åt sig och tar stenek och vanlig ek
och väljer bland skogens träd.
Man planterar lärkträd åt sig, och regnet ger dem växt.
15 Detta har människorna till bränsle.
Man tar av veden och värmer sig med den,
man tänder på den och bakar bröd.
Men man tillverkar också en gud av den och tillber denna.
Man gör av träet en avgudabild och faller ner för den.
16 En del av träet bränner man upp i eld.
Över en annan del lagar man kött till att äta,
steker sin stek och äter sig mätt.
Sedan värmer man sig och säger:
"Gott, nu är jag varm, nu njuter jag av brasan."
17 Men av det som är kvar gör man en gud, en avgudabild.
För den faller man ner och tillber.
Man bönfaller inför den och säger:
"Rädda mig, för du är min gud."
18 Dessa människor vet ingenting och förstår ingenting,
ty deras ögon är tillslutna, så att de inte ser,
och deras hjärtan, så att de ingenting begriper.
19 Ingen har så mycken eftertanke,
så mycket vett eller förstånd att han säger:
"En del av det har jag bränt upp i eld,
på kolen har jag bakat bröd och stekt kött och har nu ätit.
Skulle jag då av resten göra en avskyvärd avgud?
Skulle jag falla ner för ett stycke trä?"
20 Den som lever av aska
är förledd av ett vilselett hjärta,
så att han inte kan rädda sin själ eller tänka:
"Är det inte lögn det jag håller i min högra hand?"
21 Tänk på detta, du Jakob,
du Israel, ty du är min tjänare.
Jag har format dig, du är min tjänare.
Israel, du blir inte bortglömd av mig.
22 Jag har utplånat dina överträdelser som ett moln,
dina synder som en sky.
Vänd om till mig, ty jag har återlöst dig.
23 Jubla ni himlar, ty Herren har gjort det,
höj glädjerop, ni jordens djup,
brist ut i jubel, ni berg,
du skog med alla dina träd.
Ty Herren har återlöst Jakob,
han visar sin härlighet i Israel.
Jerusalem skall bli bebott
24 Så säger Herren, din återlösare,
han som format dig alltifrån moderlivet:
Jag, Herren, är den som har gjort allt,
den som ensam har spänt ut himlen
och brett ut jorden
Vem var med mig?
25 Jag är den som gör lögnprofeternas tecken om intet
och gör spåmännen till dårar,
den som låter de visa komma till korta
och gör deras kunskap till dårskap,
26 men som bekräftar sin tjänares ord
och fullbordar sina sändebuds råd.
Jag är den som säger om Jerusalem:
"Det skall bli bebott"
och om Juda städer:
"De skall bli uppbyggda.
Jag skall resa upp deras ruiner."
27 Jag är den som säger till havsdjupet: "Torka ut!
Dina strömmar skall jag låta sina."
28 Jag är den som säger om Koresh:
"Han är min herde,
han skall fullborda allt det jag vill.
Han skall säga om Jerusalem:
Det skall bli uppbyggt,
och till templet:
Din grund skall bli lagd på nytt."
Footnotes
- Jesaja 44:2 Jesurun Poetiskt namn på Israel.
Isaiah 44
New International Version
Isaiah 44
New International Version
Israel the Chosen
44 “But now listen, Jacob, my servant,(A)
Israel, whom I have chosen.(B)
2 This is what the Lord says—
he who made(C) you, who formed you in the womb,(D)
and who will help(E) you:
Do not be afraid,(F) Jacob, my servant,(G)
Jeshurun,[a](H) whom I have chosen.
3 For I will pour water(I) on the thirsty land,
and streams on the dry ground;(J)
I will pour out my Spirit(K) on your offspring,
and my blessing(L) on your descendants.(M)
4 They will spring up like grass(N) in a meadow,
like poplar trees(O) by flowing streams.(P)
5 Some will say, ‘I belong(Q) to the Lord’;
others will call themselves by the name of Jacob;
still others will write on their hand,(R) ‘The Lord’s,’(S)
and will take the name Israel.
The Lord, Not Idols
6 “This is what the Lord says—
Israel’s King(T) and Redeemer,(U) the Lord Almighty:
I am the first and I am the last;(V)
apart from me there is no God.(W)
7 Who then is like me?(X) Let him proclaim it.
Let him declare and lay out before me
what has happened since I established my ancient people,
and what is yet to come—
yes, let them foretell(Y) what will come.
8 Do not tremble, do not be afraid.
Did I not proclaim(Z) this and foretell it long ago?
You are my witnesses. Is there any God(AA) besides me?
No, there is no other Rock;(AB) I know not one.”
9 All who make idols(AC) are nothing,
and the things they treasure are worthless.(AD)
Those who would speak up for them are blind;(AE)
they are ignorant, to their own shame.(AF)
10 Who shapes a god and casts an idol,(AG)
which can profit nothing?(AH)
11 People who do that will be put to shame;(AI)
such craftsmen are only human beings.
Let them all come together and take their stand;
they will be brought down to terror and shame.(AJ)
12 The blacksmith(AK) takes a tool
and works with it in the coals;
he shapes an idol with hammers,
he forges it with the might of his arm.(AL)
He gets hungry and loses his strength;
he drinks no water and grows faint.(AM)
13 The carpenter(AN) measures with a line
and makes an outline with a marker;
he roughs it out with chisels
and marks it with compasses.
He shapes it in human form,(AO)
human form in all its glory,
that it may dwell in a shrine.(AP)
14 He cut down cedars,
or perhaps took a cypress or oak.
He let it grow among the trees of the forest,
or planted a pine,(AQ) and the rain made it grow.
15 It is used as fuel(AR) for burning;
some of it he takes and warms himself,
he kindles a fire and bakes bread.
But he also fashions a god and worships(AS) it;
he makes an idol and bows(AT) down to it.
16 Half of the wood he burns in the fire;
over it he prepares his meal,
he roasts his meat and eats his fill.
He also warms himself and says,
“Ah! I am warm; I see the fire.(AU)”
17 From the rest he makes a god, his idol;
he bows down to it and worships.(AV)
He prays(AW) to it and says,
“Save(AX) me! You are my god!”
18 They know nothing, they understand(AY) nothing;
their eyes(AZ) are plastered over so they cannot see,
and their minds closed so they cannot understand.
19 No one stops to think,
no one has the knowledge or understanding(BA) to say,
“Half of it I used for fuel;(BB)
I even baked bread over its coals,
I roasted meat and I ate.
Shall I make a detestable(BC) thing from what is left?
Shall I bow down to a block of wood?”(BD)
20 Such a person feeds on ashes;(BE) a deluded(BF) heart misleads him;
he cannot save himself, or say,
“Is not this thing in my right hand a lie?(BG)”
21 “Remember(BH) these things, Jacob,
for you, Israel, are my servant.(BI)
I have made you, you are my servant;(BJ)
Israel, I will not forget you.(BK)
22 I have swept away(BL) your offenses like a cloud,
your sins like the morning mist.
Return(BM) to me,
for I have redeemed(BN) you.”
23 Sing for joy,(BO) you heavens, for the Lord has done this;
shout aloud, you earth(BP) beneath.
Burst into song, you mountains,(BQ)
you forests and all your trees,(BR)
for the Lord has redeemed(BS) Jacob,
he displays his glory(BT) in Israel.
Jerusalem to Be Inhabited
I am the Lord,
the Maker of all things,
who stretches out the heavens,(BX)
who spreads out the earth(BY) by myself,
25 who foils(BZ) the signs of false prophets
and makes fools of diviners,(CA)
who overthrows the learning of the wise(CB)
and turns it into nonsense,(CC)
26 who carries out the words(CD) of his servants
and fulfills(CE) the predictions of his messengers,
who says of Jerusalem,(CF) ‘It shall be inhabited,’
of the towns of Judah, ‘They shall be rebuilt,’
and of their ruins,(CG) ‘I will restore them,’(CH)
27 who says to the watery deep, ‘Be dry,
and I will dry up(CI) your streams,’
28 who says of Cyrus,(CJ) ‘He is my shepherd
and will accomplish all that I please;
he will say of Jerusalem,(CK) “Let it be rebuilt,”
and of the temple,(CL) “Let its foundations(CM) be laid.”’
Footnotes
- Isaiah 44:2 Jeshurun means the upright one, that is, Israel.
Isaiah 44
King James Version
Isaiah 44
King James Version
44 Yet now hear, O Jacob my servant; and Israel, whom I have chosen:
2 Thus saith the Lord that made thee, and formed thee from the womb, which will help thee; Fear not, O Jacob, my servant; and thou, Jesurun, whom I have chosen.
3 For I will pour water upon him that is thirsty, and floods upon the dry ground: I will pour my spirit upon thy seed, and my blessing upon thine offspring:
4 And they shall spring up as among the grass, as willows by the water courses.
5 One shall say, I am the Lord's; and another shall call himself by the name of Jacob; and another shall subscribe with his hand unto the Lord, and surname himself by the name of Israel.
6 Thus saith the Lord the King of Israel, and his redeemer the Lord of hosts; I am the first, and I am the last; and beside me there is no God.
7 And who, as I, shall call, and shall declare it, and set it in order for me, since I appointed the ancient people? and the things that are coming, and shall come, let them shew unto them.
8 Fear ye not, neither be afraid: have not I told thee from that time, and have declared it? ye are even my witnesses. Is there a God beside me? yea, there is no God; I know not any.
9 They that make a graven image are all of them vanity; and their delectable things shall not profit; and they are their own witnesses; they see not, nor know; that they may be ashamed.
10 Who hath formed a god, or molten a graven image that is profitable for nothing?
11 Behold, all his fellows shall be ashamed: and the workmen, they are of men: let them all be gathered together, let them stand up; yet they shall fear, and they shall be ashamed together.
12 The smith with the tongs both worketh in the coals, and fashioneth it with hammers, and worketh it with the strength of his arms: yea, he is hungry, and his strength faileth: he drinketh no water, and is faint.
13 The carpenter stretcheth out his rule; he marketh it out with a line; he fitteth it with planes, and he marketh it out with the compass, and maketh it after the figure of a man, according to the beauty of a man; that it may remain in the house.
14 He heweth him down cedars, and taketh the cypress and the oak, which he strengtheneth for himself among the trees of the forest: he planteth an ash, and the rain doth nourish it.
15 Then shall it be for a man to burn: for he will take thereof, and warm himself; yea, he kindleth it, and baketh bread; yea, he maketh a god, and worshippeth it; he maketh it a graven image, and falleth down thereto.
16 He burneth part thereof in the fire; with part thereof he eateth flesh; he roasteth roast, and is satisfied: yea, he warmeth himself, and saith, Aha, I am warm, I have seen the fire:
17 And the residue thereof he maketh a god, even his graven image: he falleth down unto it, and worshippeth it, and prayeth unto it, and saith, Deliver me; for thou art my god.
18 They have not known nor understood: for he hath shut their eyes, that they cannot see; and their hearts, that they cannot understand.
19 And none considereth in his heart, neither is there knowledge nor understanding to say, I have burned part of it in the fire; yea, also I have baked bread upon the coals thereof; I have roasted flesh, and eaten it: and shall I make the residue thereof an abomination? shall I fall down to the stock of a tree?
20 He feedeth on ashes: a deceived heart hath turned him aside, that he cannot deliver his soul, nor say, Is there not a lie in my right hand?
21 Remember these, O Jacob and Israel; for thou art my servant: I have formed thee; thou art my servant: O Israel, thou shalt not be forgotten of me.
22 I have blotted out, as a thick cloud, thy transgressions, and, as a cloud, thy sins: return unto me; for I have redeemed thee.
23 Sing, O ye heavens; for the Lord hath done it: shout, ye lower parts of the earth: break forth into singing, ye mountains, O forest, and every tree therein: for the Lord hath redeemed Jacob, and glorified himself in Israel.
24 Thus saith the Lord, thy redeemer, and he that formed thee from the womb, I am the Lord that maketh all things; that stretcheth forth the heavens alone; that spreadeth abroad the earth by myself;
25 That frustrateth the tokens of the liars, and maketh diviners mad; that turneth wise men backward, and maketh their knowledge foolish;
26 That confirmeth the word of his servant, and performeth the counsel of his messengers; that saith to Jerusalem, Thou shalt be inhabited; and to the cities of Judah, Ye shall be built, and I will raise up the decayed places thereof:
27 That saith to the deep, Be dry, and I will dry up thy rivers:
28 That saith of Cyrus, He is my shepherd, and shall perform all my pleasure: even saying to Jerusalem, Thou shalt be built; and to the temple, Thy foundation shall be laid.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Svenska Folkbibeln (SFB)
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.