Isaiah 38
New Living Translation
Hezekiah’s Sickness and Recovery
38 About that time Hezekiah became deathly ill, and the prophet Isaiah son of Amoz went to visit him. He gave the king this message: “This is what the Lord says: ‘Set your affairs in order, for you are going to die. You will not recover from this illness.’”
2 When Hezekiah heard this, he turned his face to the wall and prayed to the Lord, 3 “Remember, O Lord, how I have always been faithful to you and have served you single-mindedly, always doing what pleases you.” Then he broke down and wept bitterly.
4 Then this message came to Isaiah from the Lord: 5 “Go back to Hezekiah and tell him, ‘This is what the Lord, the God of your ancestor David, says: I have heard your prayer and seen your tears. I will add fifteen years to your life, 6 and I will rescue you and this city from the king of Assyria. Yes, I will defend this city.
7 “‘And this is the sign from the Lord to prove that he will do as he promised: 8 I will cause the sun’s shadow to move ten steps backward on the sundial[a] of Ahaz!’” So the shadow on the sundial moved backward ten steps.
Hezekiah’s Poem of Praise
9 When King Hezekiah was well again, he wrote this poem:
10 I said, “In the prime of my life,
must I now enter the place of the dead?[b]
Am I to be robbed of the rest of my years?”
11 I said, “Never again will I see the Lord God
while still in the land of the living.
Never again will I see my friends
or be with those who live in this world.
12 My life has been blown away
like a shepherd’s tent in a storm.
It has been cut short,
as when a weaver cuts cloth from a loom.
Suddenly, my life was over.
13 I waited patiently all night,
but I was torn apart as though by lions.
Suddenly, my life was over.
14 Delirious, I chattered like a swallow or a crane,
and then I moaned like a mourning dove.
My eyes grew tired of looking to heaven for help.
I am in trouble, Lord. Help me!”
15 But what could I say?
For he himself sent this sickness.
Now I will walk humbly throughout my years
because of this anguish I have felt.
16 Lord, your discipline is good,
for it leads to life and health.
You restore my health
and allow me to live!
17 Yes, this anguish was good for me,
for you have rescued me from death
and forgiven all my sins.
18 For the dead[c] cannot praise you;
they cannot raise their voices in praise.
Those who go down to the grave
can no longer hope in your faithfulness.
19 Only the living can praise you as I do today.
Each generation tells of your faithfulness to the next.
20 Think of it—the Lord is ready to heal me!
I will sing his praises with instruments
every day of my life
in the Temple of the Lord.
21 Isaiah had said to Hezekiah’s servants, “Make an ointment from figs and spread it over the boil, and Hezekiah will recover.”
22 And Hezekiah had asked, “What sign will prove that I will go to the Temple of the Lord?”
Jesaja 38
Svenska Folkbibeln
Hiskias sjukdom och lovsång
38 Vid den tiden blev Hiskia dödssjuk. Profeten Jesaja, Amos son, kom till honom och sade: "Så säger Herren: Se om ditt hus, ty du kommer att dö och skall inte tillfriskna." 2 Då vände Hiskia sitt ansikte mot väggen och bad till Herren: 3 "O, Herre, kom dock ihåg att jag har vandrat inför dig i trohet och med hängivet hjärta och gjort det som är gott i dina ögon." Och Hiskia grät mycket.
4 Då kom Herrens ord till Jesaja. Han sade: 5 "Gå och säg till Hiskia: Så säger Herren, din fader Davids Gud: Jag har hört din bön, jag har sett dina tårar. Se, jag skall lägga femton år till din livstid. 6 Jag skall också rädda dig och denna stad ur den assyriske kungens hand och beskydda denna stad. 7 Detta skall för dig vara tecknet från Herren på att Herren skall göra vad han har sagt: 8 Se, jag skall låta skuggan på trappstegen gå tillbaka de tio steg som den har flyttat sig på Ahas trappa med solen." Solen gick då tillbaka tio av de steg på trappan som den redan hade gått.
9 En sång skriven av Hiskia, Juda kung, sedan han hade varit sjuk och blivit frisk igen:
10 Jag sade: I mina bästa dagar
går jag in genom dödsrikets portar.
Jag berövas återstoden av mina år.
11 Jag sade: Jag får inte mer se Herren,
Herren i de levandes land.
Hos dem som bor i förgängelsen
får jag inte mer se människor.
12 Min boning rycks upp och flyttas bort ifrån mig
som en herdes tält.
Jag har vävt mitt liv till slut som en vävare sin väv,
och han skär ner mig från bommen.
Innan dagen gått över i natt gör du slut på mig.
13 Jag ropar på hjälp ända till morgonen.
Som ett lejon krossar han alla mina ben.
Innan dagen gått över i natt gör du slut på mig.
14 Jag låter som en svala, som en trana,
jag kuttrar som en duva.
Mina matta ögon ser längtansfullt mot höjden:
" Herre, jag är betryckt tag dig an min sak!"
15 Vad skall jag säga?
Han har både talat till mig
och själv utfört sitt verk.
Stilla får jag nu leva alla mina år
på grund av min själs bedrövelse.
16 Herre, trots sådana ting lever människor,
och genom allt sådant hålls min ande vid liv.
Du gör mig frisk och låter mig leva.
17 Se, det som var så bittert för mig blev till nytta.
I din kärlek räddade du min själ från förintelsens grop,
ty du har kastat alla mina synder bakom din rygg.
18 Dödsriket tackar dig inte,
döden prisar dig inte.
De som far ner i graven hoppas inte på din trofasthet.
19 Den levande, den som lever, tackar dig,
så som jag gör i dag.
En far gör din trofasthet känd för barnen.
20 Herren skall frälsa mig,
och mina sånger skall vi spela
i alla våra livsdagar i Herrens hus.
21 Och Jesaja sade att man skulle ta en fikonkaka och lägga den som plåster på bölden så att han blev frisk. 22 Och Hiskia sade: "Vad är tecknet på att jag får gå upp till Herrens hus?"
Holy Bible, New Living Translation, copyright © 1996, 2004, 2015 by Tyndale House Foundation. Used by permission of Tyndale House Publishers, Inc., Carol Stream, Illinois 60188. All rights reserved.
.png)
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln