Hosea 11
Christian Standard Bible Anglicised
The Lord’s Love for Israel
11 When Israel was a child, I loved him,(A)
and out of Egypt I called my son.(B)
2 Israel called to the Egyptians(C)
even as Israel was leaving them.[a]
They kept sacrificing to the Baals(D)
and burning offerings to idols.(E)
3 It was I who taught Ephraim to walk,(F)
taking them[b] by the hand,[c](G)
but they never knew that I healed them.(H)
4 I led them with human cords,
with ropes of love.(I)
To them I was like one
who eases the yoke from their jaws;(J)
I bent down to give them food.(K)
5 Israel will not return to the land of Egypt
and Assyria will be his king,(L)
because they refused to repent.(M)
6 A sword will whirl through his cities;(N)
it will destroy and devour the bars of his gates,[d](O)
because of their schemes.(P)
7 My people are bent on turning from me.(Q)
Though they call to him on high,
he will not exalt them at all.
8 How can I give you up, Ephraim?(R)
How can I surrender you, Israel?
How can I make you like Admah?(S)
How can I treat you like Zeboiim?(T)
I have had a change of heart;
my compassion is stirred!
9 I will not vent the full fury of my anger;(U)
I will not turn back to destroy Ephraim.(V)
For I am God and not man,
the Holy One among you;(W)
I will not come in rage.[e]
10 They will follow the Lord;(X)
he will roar like a lion.(Y)
When he roars,
his children will come trembling from the west.(Z)
11 They will be roused like birds from Egypt
and like doves(AA) from the land of Assyria.(AB)
Then I will settle them in their homes.(AC)
This is the Lord’s declaration.
12 Ephraim surrounds me with lies,(AD)
the house of Israel, with deceit.
Judah still wanders with God
and is faithful to the holy ones.[f]
Hosea 11
Svenska Folkbibeln
Guds hjärtelag mot det upproriska Israel
11 När Israel var ung fick jag honom kär,
och ut ur Egypten kallade jag min son.
2 Men ju mer de har blivit kallade,
desto mer har de dragit sig undan.
Åt baalerna offrar de
och åt de uthuggna bilderna tänder de rökelse.
3 Ändå var det jag som lärde Efraim att gå
och som tog dem upp i mina armar.
Men de förstod inte att jag ville hela dem.
4 Med lena band drog jag dem,
med kärlekens band,
jag var för dem lik en
som lättar oket över deras nackar,
jag böjde mig ner till dem och gav dem mat.
5 De skall inte få vända tillbaka till Egyptens land
utan Assur skall bli deras kung,
eftersom de vägrade att omvända sig.
6 Svärdet skall rasa i deras städer
och förstöra deras bommar
och frossa omkring sig för deras onda planers skull.
7 Mitt folk är benäget till otrohet mot mig,
och hur mycket man än kallar dem till den som är därovan,
upphöjer ändå ingen honom.
8 Hur skall jag kunna överge dig, Efraim?
Skall jag lämna dig, Israel?
Hur skall jag kunna göra med dig som med Adma
och låta det gå dig som Sebojim?
Mitt hjärta vänder sig i mig,
all min barmhärtighet vaknar.
9 Jag vill inte låta dig känna min brinnande vrede,
jag vill inte på nytt ödelägga Efraim.
Ty jag är Gud
och inte en människa,
helig är jag ibland er,
och med vrede vill jag ej komma.
10 Herren skall de följa,
och han skall ryta som ett lejon,
ja, han skall ryta
och barnen skall med bävan samlas västerifrån.
11 Likt fåglar skall de med bävan komma från Egypten
och som duvor från Assurs land.
Och jag skall låta dem bo i sina hus, säger Herren.
Israels synd
12 Efraim har omgett mig med lögn,
Israels hus med svek.
Juda är ännu trolös mot Gud,
mot den Allraheligaste, den Trofaste.
Copyright © 2024 by Holman Bible Publishers.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln