Efraims och Samariens ondska

(A) När jag vill hela Israel,

    då avslöjas
    Efraims missgärning
        och Samariens ondska,
    för de begår svek,
        tjuvar gör inbrott
    och rövarband plundrar
        på vägarna.
(B) I sina hjärtan tänker de inte på
    att jag kommer ihåg
        all deras ondska.
    Nu är de omringade
        av sina gärningar,
    de är inför mitt ansikte.
Med sin ondska gläder de kungen
    och med sina lögner furstarna.

Alla är de äktenskapsbrytare.
    De liknar en ugn
        som bagaren värmt upp.
    När han knådat degen
        slutar han elda
            tills degen har jäst.
(C) På vår kungs dag
    drack sig furstarna
        febriga av vin,
    själv räckte han smädarna handen.
De kommer nära,
    deras hjärtan är som en ugn
        där de ligger i försåt.
    Hela natten sover deras bagare,
        men på morgonen brinner han
            som en flammande eld.
(D) Alla är de heta som en ugn
        och förtär sina domare.
    Alla deras kungar har fallit,
        ingen bland dem åkallar mig.

(E) Efraim blandar sig med andra folk,
    han är som en brödkaka
        som inte har vänts.
Främlingar har förtärt hans kraft
        men han förstår det inte,
    trots att han fått gråa hår
        märker han det inte.
10 (F) Israels högmod vittnar
        mot honom.
    De vänder inte om
        till Herren sin Gud
    och söker inte hans hjälp
        trots allt detta.
11 (G) Efraim har blivit som en duva,
        naiv och utan vett.
    De kallar på Egypten,
        de går till Assur.
12 (H) Men när de går
        kastar jag mitt nät över dem,
    drar ner dem
        som fåglar under himlen.
    Jag ska straffa dem
        så som de hört i sin församling[a].

13 Ve över dem,
        för de har flytt bort från mig!
    Fördärv över dem,
        för de har gjort uppror
            mot mig!
    Jag ville friköpa dem,
        men de har talat lögner
            mot mig.
14 (I) De ropar inte till mig av hjärtat
        utan klagar på sina bäddar.
    De oroar sig[b] för säd och vin
        men vänder sig bort från mig.
15 Det var jag som lärde dem
        och stärkte[c] deras armar,
    men de har ont i sinnet mot mig.
16 (J) De vänder om,
    men inte till den som är därovan.
        De liknar en båge som sviker.
    Deras furstar ska falla för svärd
        på grund av sina hätska tungor.
    Det ska bli deras vanära
        i Egyptens land.

Notas al pie

  1. 7:12 så som de hört i sin församling   Annan översättning: ”när man hör dem samlas”.
  2. 7:14 oroar sig   Andra handskrifter: ”samlas” eller ”skär sig” (så Septuaginta). Baalsdyrkare skar sig ibland när de åkallade sin avgud (jfr 1 Kung 18:28).
  3. 7:15 lärde dem och stärkte   Annan översättning: ”styrkte och stärkte”.

Israel är som en obrukbar pilbåge

När jag förlåter Israel kommer också dess synd att avslöjas. Samarien är fullt av lögnare, tjuvar och banditer!

Men ingen tycks begripa att jag hela tiden iakttar dem. Deras onda gärningar avslöjar dem och jag ser alltsammans.

Kungen gläds över deras ondska, och furstarna skrattar åt alla deras lögner.

De är otrogna i sina äktenskap, heta som bagarens ugn från det han blandar degen tills den har jäst - ständigt upptända av begär.

På kungens högtidsdag dricker furstarna sig druckna. Kungen beter sig som en dåre och dricker tillsammans med dem som annars hånar honom.

Deras hjärtan är fulla av intriger. Deras komplotter glöder under nattens timmar och slår på morgonen upp i full låga.

De dödar sina kungar, en efter en, men ingen av dem ropar till mig om hjälp.

Mitt folk beblandar sig med hedningar och tar efter deras onda seder. Därför är de inte mer värda än en kaka ogräddat bröd!

Deras styrka har försvunnit därför att de tillbett främmande gudar, men de förstår det inte. De har blivit gråhåriga, men de inser inte att det är av svaghet.

10 Stoltheten över andra gudar har dömt dem, men ändå vänder de inte tillbaka till sin Gud - nej, de försöker inte ta reda på var han finns.

11 Israel är som en duva, som har tappat orienteringen och än dras mot Egypten än mot Assyrien.

12 Men när hon flyger ska jag kasta mitt nät över henne och fånga henne. Hon ska inte undgå sitt straff.

13 Ve mitt folk, som har övergett mig! Låt dem alla förgås, för de har vänt sig mot mig. Jag ville befria dem, men deras hårda hjärtan ville inte veta av sanningen.

14 De ligger där sömnlösa av ångest men vill inte be mig om hjälp. I stället ber de till hedniska gudar om säd och vin.

15 Jag har fostrat dem och gjort dem starka, men ändå vänder de sig nu mot mig med onda anslag.

16 De ser åt alla håll utom mot himlen, mot den Allsmäktige. De är som en obrukbar pilbåge. Deras ledare ska förgås genom fiendens svärd för sin fräckhet mot mig, och hela Egypten ska håna dem.