12 (A) Efraim jagar efter vind,

    han följer östanvinden
            dagen lång,
        lögn och våld tilltar.
    De sluter förbund med Assur
        och olja förs till Egypten.
Men Herren ska gå till rätta
        med Juda
    och straffa Jakob efter hans vägar,
        ge honom efter hans gärningar.
(B) I moderlivet
        grep han sin bror i hälen,
    i sin mannakraft
        kämpade han med Gud.
(C) Ja, han kämpade med ängeln
        och vann seger,
    han grät och bad honom
        om nåd.
    I Betel mötte han honom,
        och där talade han med oss[a],
(D) Herren Gud Sebaot,
    Herren är hans namn.
(E) Så vänd om till din Gud,
    håll fast vid kärlek och rätt
        och vänta ständigt på din Gud.

(F) Handlaren[b] har falsk våg i sin hand
    och älskar att suga ut människor.
(G) Efraim säger: ”Jag har blivit rik,
        jag har fått mig en förmögenhet!
    I allt mitt hårda arbete
        ska ingen finna någon orätt,
            något som är synd.”
(H) Jag är Herren din Gud
        alltsedan du var i Egyptens land.
    Jag ska på nytt låta dig bo i tält
        som vid era högtidsdagar.[c]
10 (I) Jag har talat till profeterna,
    jag har gett dem många syner
        och talat genom profeterna
            i liknelser.

11 (J) Är Gilead ett ogärningsnäste?
        Då ska de bli till intet.
    Offrar de tjurar i Gilgal?
        Då ska deras altaren bli stenrösen
            längs åkerns plogfåror.
12 (K) Jakob flydde till Arams land,
        Israel tjänade för en kvinna,
    för en kvinnas skull
        vaktade han hjorden.
13 (L) Genom en profet förde Herren
        Israel upp ur Egypten,
    och genom en profet
        blev folket bevarat.
14 (M) Efraim har väckt bitter vrede.
    Hans Herre ska låta hans blodsdåd
        drabba honom
    och låta hans hån slå tillbaka
        på honom.

Footnotes

  1. 12:4 med oss   Andra handskrifter (Septuaginta): ”med honom” (Jakob).
  2. 12:7 Handlaren   Annan översättning: ”Kananén”.
  3. 12:9 bo i tält som vid era högtidsdagar   Den glada lövhyddohögtiden (3 Mos 23:34f) firades till minne av Guds välgärningar under ökenvandringen (2:14, 9:10, 13:5).

Herren vill ha tillbaka sitt folk

12 Israel vänder kappan efter vinden och utsätter sig för stor fara. Han har nämligen gett gåvor till Egypten och Assyrien i hopp om hjälp men får bara lyssna till värdelösa löften.

Men Herren har också saker att ställa Juda till svars för. Alla Jakobs ättlingar ska få sitt rättvisa straff.

När Jakob föddes kämpade han med sin bror, och som vuxen man kämpade han med Gud.

Ja, han kämpade och vann seger. Han grät och bad om välsignelse, och han fick möta Gud ansikte mot ansikte där vid Betel. Gud talade med honom, han som är

Herren, härskarornas Gud. Ja, Herren är hans namn.

Men du måste återvända till din Gud! Lev rättfärdigt och kärleksfullt och lita på din Gud.

Men mitt folk uppträder som ohederliga köpmän som väger upp sina varor med falska vikter.

De skryter och säger: Jag är så rik, och allt har jag skaffat mig själv! Men rikedom väger lätt mot synd!

Jag är Herren, din Gud, som befriade dig från slaveriet i Egypten, och jag är den som ska låta dig bo i tält igen, som du gör varje år under Lövhyddohögtiden.

10 Jag sände mina profeter för att varna dig med många syner, liknelser och drömmar.

11 Men synden från Gilgal härjar som tidigare, och i rad efter rad, som fåror i en åker, står altaren resta till avgudar. Gilead är också fyllt av dårar, som tillber dessa avgudar.

12 Jakob flydde till Aram och förtjänade en hustru genom att vakta får.

13 Sedan förde Herren sitt folk ut ur Egypten genom en profet, som ledde och försvarade dem.

14 Men Israel har på ett våldsamt sätt provocerat Herren, har blod på sina händer och kan räkna med Herrens straffdom.