Hesekiel 6
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Avgudarna ska krossas
6 På nytt kom ett budskap från Herren:
2 Du människa, se ut över Israels berg och profetera mot dem.
3 Säg till dem: O, Israels berg, hör budskapet från Herren Gud till er och till floder och dalar. Jag, ja också jag, Herren, ska låta krig komma över er och förgöra era avgudar.
4-7 Alla era städer ska förstöras och brännas ner, och avgudarnas altaren ska överges. Era gudar ska krossas. Deras tillbedjares ben ska ligga utspridda runt varje altare. Då ska ni till slut förstå att jag är Herren.
8 Men jag ska låta några få av mitt folk komma undan för att sedan spridas bland världens nationer.
9 När de då befinner sig i landsflykt i olika länder, ska de komma ihåg mig. Jag ska göra dem förkrossade i sin trolöshet och ta bort deras kärlek till avgudar. Jag ska göra så att deras ögon, som varit tända av lust, inte längre far efter andra gudar. De ska till slut avsky sig själva för all sin ogudaktighet.
10 De kommer att inse att jag ensam är Gud och att jag inte bedrog dem, när jag talade om för dem att allt detta skulle hända.
11 Herren Gud säger: Visa öppet er ånger och bekänn allt det fruktansvärda ni gjort, för ni kommer att förgås genom krig, hungersnöd och epidemier.
12 Epidemier ska döda dem som är i landsflykt. Krig ska förgöra dem som är kvar i Israel, och den som möjligen överlever kommer att dö av hunger. På så sätt ska jag uttömma min vrede över er.
13 När era slagna ligger spridda bland avgudar och altaren på kullar och berg, under träd och lummiga ekar där de offrat rökelseoffer till sina gudar, då ska ni förstå att jag ensam är Gud.
14 Jag ska krossa er och göra era städer öde, från öknen i söder till Dibla i norr. Då ska ni förstå att jag är Herren.
Hesekiel 6
Svenska 1917
6 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
2 Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Israels berg och profetera mot dem
3 och säg: I Israels berg, hören Herrens, HERRENS ord: Så säger Herren, HERREN till bergen och höjderna, till bäckarna och dalarna: Se, jag skall låta svärd komma över eder och förstöra edra offerhöjder.
4 Och edra altaren skola varda förödda och edra solstoder sönderkrossade, och dem av eder, som bliva slagna, skall jag låta bliva kastade inför edra eländiga avgudar.
5 Och jag skall låta Israels barns döda kroppar ligga där inför deras eländiga avgudar, och jag skall förströ edra ben runt omkring edra altaren.
6 Var I än ären bosatta skola städerna bliva öde och offerhöjderna ödelagda, så att edra altaren stå öde och förödda, och edra eländiga avgudar bliva sönderslagna och få en ände, och edra solstoder bliva nedhuggna, och edra verk utplånade.
7 Dödsslagna män skola då falla bland eder; och I skolen förnimma att jag är HERREN.
8 Och om jag låter några leva kvar, så att somliga av eder, när I bliven förströdda i länderna, räddas undan svärdet ute bland folken,
9 så skola dessa edra räddade ute bland folken, där de äro i fångenskap, tänka på mig, när jag har krossat deras trolösa hjärtan, som veko av ifrån mig, och deras ögon, som i trolös avfällighet skådade efter deras eländiga avgudar; och de skola känna leda vid sig själva för det onda som de hava gjort med alla sina styggelser.
10 Och de skola förnimma att jag är HERREN. Det är icke ett tomt ord att jag skall låta denna olycka komma över dem.
11 Så säger Herren, HERREN: Slå dina händer tillsammans, och stampa med dina fötter, och ropa ack och ve över alla de onda styggelserna i Israels hus, ty genom svärd, hunger och pest måste de falla.
12 Den som är långt borta skall dö av pest, och den som är nära skall falla för svärd, och den som bliver kvar och varder bevarad skall dö av hunger; så skall jag uttömma min vrede på dem.
13 Och I skolen förnimma att jag är HERREN, när deras slagna män ligga där mitt ibland sina eländiga avgudar, runt omkring sina altaren, på alla höga kullar, på alla bergstoppar, under alla gröna träd och under alla lummiga terebinter, varhelst de hava låtit en välbehaglig lukt uppstiga till alla sina oländiga avgudar.
14 Och jag skall uträcka min hand mot dem och göra landet mer öde och tomt än öknen vid Dibla, var de än äro bosatta; och de skola förnimma att jag är HERREN.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica