Profetia om Seirs berg

35 Herrens ord kom till mig: ² ”Du människa, vänd dig mot berget Seir, profetera mot det: ³ Säg till det: ’Så säger Herren, Herren: Jag är emot dig, Seirs berg, jag ska sträcka ut min hand mot dig och göra dig öde och obebodd. ⁴ Jag ska lägga dina städer i ruiner, och du ska ödeläggas. Då ska du inse att jag är Herren.

⁵ Du har sedan gammalt varit fientligt inställd mot israeliterna och låtit svärdet drabba dem i deras olyckstid, när deras straff nått sin kulmen. ⁶ Därför ska jag, säger Herren, Herren, så sant jag lever, låta ditt eget blod flyta. Blod ska förfölja dig. Eftersom du inte haft något emot blodsutgjutelse, så ska du förföljas av blodsutgjutelse. ⁷ Jag ska ödelägga berget Seir och utplåna var och en som kommer eller går där. ⁸ Jag ska fylla bergen med stupade. På dina höjder, i dina dalar och i alla dina raviner ska de falla som dödats med svärd. ⁹ Du ska bli ödelagd för alltid och ingen ska någonsin mer bo i dina städer. Då ska ni inse att jag är Herren.

¹⁰ Du sa: ”Dessa två folk och länder ska bli mina, och vi ska ta dem i besittning,” trots att Herren var där. ¹¹ Därför ska jag, så sant jag lever, säger Herren, Herren, behandla dig i enlighet med den vrede och avund som du i ditt hat har visat mot dem. Jag ska göra mig själv känd bland dem i och med att jag dömer dig. ¹² Då ska du inse att jag, Herren, har hört allt det föraktfulla som du har yttrat mot Israels berg: ”De är ödelagda och det är fritt fram för oss att inta dem.” ¹³ Ni har skrutit mot mig och talat stora ord mot mig. Jag har hört det. ¹⁴ Så säger Herren, Herren: Du gladde dig över landets ödeläggelse. Nu ska jag ödelägga dig.^{[a] 15} Du gladde dig över att israeliternas arvedel blev ödelagd. Därför ska jag göra likadant med dig. Du ska ödeläggas, du Seirs berg och hela Edom. Då ska de inse att jag är Herren.’ ”