Israels herdar

34 Herrens ord kom till mig:

(A) ”Människobarn, profetera mot Israels herdar, ­profetera och säg till dem: Så säger Herren Gud: Ve er, ni Israels herdar som bara har tagit hand om er själva! Skulle inte herdarna ta hand om hjorden? (B) I stället åt ni upp det feta,[a] ni klädde er med ullen och slaktade de gödda djuren. Men ni tog inte hand om hjorden. (C) De svaga stärkte ni inte, de sjuka botade ni inte, de sårade förband ni inte, de som gått vilse förde ni inte tillbaka, de förlorade sökte ni inte upp, utan ni härskade över dem med hårdhet och grymhet.

(D) De skingrades, eftersom de inte hade någon herde. De blev till mat åt markens alla djur när de skingrades. Mina får irrar omkring på alla berg och alla höga kullar. Över hela landet är mina får skingrade utan att någon frågar efter dem eller söker upp dem.

Hör därför Herrens ord, ni herdar: Så sant jag lever, säger Herren Gud: Sannerligen, mina får har lämnats till rov och blivit byte för alla vilda djur, för de har ingen herde. Mina herdar frågar inte efter mina får, för herdarna tänker bara på sig själva och inte på mina får. Hör därför Herrens ord, ni herdar: 10 Så säger Herren Gud: Se, jag är emot herdarna och ska utkräva mina får ur deras hand och göra slut på deras herdetjänst. Herdarna ska då inte mer kunna föda sig själva på detta sätt, för jag ska rädda mina får ur deras gap så att de inte blir föda åt dem.

Den rätte herden

11 För så säger Herren Gud: Jag ska själv söka upp mina får och ta mig an dem. 12 (E) Liksom en herde tar sig an sin hjord när han är bland sina får som varit skingrade, så ska också jag ta mig an mina får och rädda dem från alla de orter dit de skingrades en mulen och mörk dag. 13 Jag ska föra dem ut från folken och samla ihop dem från länderna och låta dem komma till sitt eget land och föra dem i bet på Israels berg, vid bäckarna och där man i övrigt kan bo i landet. 14 (F) På goda betesmarker ska jag föra dem i bet, på Israels höga berg ska de få sina betesmarker. Där ska de vila sig på goda betesmarker, och de ska ha rikligt med bete på Israels berg. 15 Jag ska själv föra mina får i bet och låta dem vila sig, säger Herren Gud. 16 (G) De förlorade ska jag söka upp, de som gått vilse ska jag föra tillbaka, de sårade ska jag förbinda, och de svaga ska jag stärka. Men de feta och de starka ska jag förgöra[b]. Jag ska ta hand om dem med rättvisa.

17 (H) Men ni, mina får, så säger Herren Gud: Jag ska döma mellan får och får, mellan baggar och bockar. 18 Är det inte nog för er att få beta på den bästa betesmarken? Måste ni också med era fötter trampa ner vad som är kvar på er betesplats? Är det inte nog för er att få dricka det klaraste vattnet? Måste ni också med era fötter grumla vad som har lämnats kvar? 19 Ska mina får beta av det som era fötter har trampat ner och dricka vad era fötter har grumlat?

20 Därför säger Herren Gud så till dem: Jag ska själv döma mellan de feta fåren och de magra. 21 Eftersom ni med sida och bog stöter undan alla de svaga och stångar dem med era horn tills ni drivit ut dem och skingrat dem, 22 därför ska jag rädda mina får så att de inte mer blir byte, och jag ska döma mellan får och får. 23 (I) Jag ska låta en herde uppstå, gemensam för dem alla, och han ska valla dem, nämligen min tjänare David. Han ska valla dem och vara deras herde. 24 Jag, Herren, ska vara deras Gud, men min tjänare David[c] ska vara furste ibland dem. Jag, Herren, har talat.

25 (J) Jag ska sluta ett fridsförbund med dem. Jag ska göra slut på vilddjuren i landet så att man tryggt kan bo mitt i öknen och sova i skogarna. 26 (K) Jag ska låta dem själva och landet runt omkring min höjd bli till välsignelse. Jag ska låta det regna i rätt tid, regnskurar av välsignelse.

27 (L) Träden på marken ska bära sin frukt och jorden ska ge sin gröda och själva ska de bo trygga i landet. De ska inse att jag är Herren, när jag bryter sönder deras ok och räddar dem från de människor som har hållit dem i slaveri. 28 (M) Sedan ska de inte mer bli byte för hednafolken, och markens djur ska inte sluka dem, utan de ska bo trygga och ingen ska skrämma dem.

29 Jag ska låta en plantering växa upp som ska bli till berömmelse för dem. De som bor där ska inte mer dö av hunger eller föraktas av hednafolken. 30 De ska inse att jag, Herren deras Gud, är med dem och att de, Israels hus, är mitt folk, säger Herren Gud. 31 Ni, mina får, den hjord som jag för i bet, ni är människor och det är jag som är er Gud, säger Herren Gud.”

Notas al pie

  1. 34:3 det feta   Annan översättning (så Septuaginta): ”mjölken”.
  2. 34:16 förgöra   Andra handskrifter (så Septuaginta): ”bevara”.
  3. 34:23 en herde … David   Den utlovade Messiaskungen, Davids son (jfr Joh 10:11, 16).

Israel är Guds hjord

34 Sedan kom detta budskap till mig från Herren:

Du människa, profetera mot Israels herdar, alla dessa ledare, och säg så här till dem: Herren Gud säger till er: Ve er, ni herdar som bara bryr er om ert eget. Ska inte herdar se till att fåren får att äta?

Ni äter upp det bästa själva och av ullen gör ni de finaste kläder, medan ni låter er hjord svälta.

Ni har inte tagit hand om de svaga, vårdat de sjuka eller förbundit de sårade och inte heller gått ut för att söka upp dem som sprungit bort och kommit vilse. I stället har ni härskat över dem med makt och grymhet.

Därför skingrades de och blev utan herde. De har blivit ett lätt byte för alla rovdjur.

Mina får strövade genom bergsbygder och över höjder överallt på jorden, men ingen letade efter dem eller var bekymrad för deras skull.

Därför ska ni lyssna till de här orden från Herren, ni herdar:

Så sant jag lever, säger Herren Gud, övergav ni min hjord och utlämnade fåren till att bli anfallna och dödade. Ni är inga goda herdar, för ni letade inte reda på dem. Ni åt själva och lät dem svälta.

9-10 Därför kommer jag att göra er ansvariga för det som händer min hjord. Jag ska ta ifrån er möjligheten att föda er själva på hjordens bekostnad.

11 Herren Gud säger: Jag kommer att söka efter mina får tills jag finner dem.

12 Jag är en god herde och håller reda på mina får. Jag ska rädda dem och föra dem tillbaka hem från alla de platser dit de blivit utspridda en mörk och dyster dag.

13 Jag ska leda dem tillbaka till deras rätta hem från alla de folk och länder där de befunnit sig. Ja, jag ska leda dem tillbaka till deras eget land, Israel, och ge dem bete på Israels berg och vid floderna, där landet är bördigt och gott.

14 Jag kommer att ge dem fint bete på Israels höjder. Där ska de få ligga i lugn och ro och äta av frodig grönska.

15-16 Jag själv ska vara en herde för mina får och låta dem vila i lugn och ro, säger Herren Gud. Jag ska söka upp alla som gått vilse och föra dem tillbaka hem i trygghet. Jag ska förbinda det som är brutet och bota de sjuka. Men de starka som utnyttjat er och levt väl på er bekostnad ska jag utrota.

17 Beträffande dig, mitt folk, du min hjord, säger Herren Gud: Jag ska döma varje får i min hjord och varje bagge och get.

18 Några av er behåller inte bara de bästa betesmarkerna för sig själva utan trampar också ner de övriga? Ni dricker först av det friska vattnet och grumlar det med era fötter för de andra!

19 Allt som återstår för resten av min hjord är det som ni redan har trampat ner.

20 Därför säger Herren Gud: Jag ska verkligen döma mellan de feta och de magra fåren.

21 Jag ska döma dem som knuffar och tränger min sjuka och hungriga hjord tills den är helt förskingrad.

22 Därför kommer jag själv att rädda min hjord. Den ska inte längre bli stångad och riven. Jag ska lägga märke till vilka som är feta och vilka som är magra, och varför det är på det sättet.

23 Jag ska sätta en herde över mitt folk, min tjänare David. Han ska ge dem bete och vara en god herde för dem.

24 Jag, Herren, ska också vara deras Gud, och min tjänare David ska vara en furste bland mitt folk. Jag, Herren, har talat detta.

25 Jag ska ingå ett fredsfördrag med dem och driva ut alla farliga djur ur landet, så att mitt folk tryggt ska kunna slå läger även på ödsliga platser och sova tryggt i skogarna.

26 Jag ska göra mitt folk och deras land runt mitt berg till en välsignelse. Det ska komma skurar, ja, skurar av välsignelse, för jag ska inte hålla tillbaka regnet utan sända det i rätt tid.

27 Deras fruktträd och åkrar ska ge rikliga skördar, och alla ska leva i trygghet. När jag har brutit sönder deras ok och befriat dem från de män som hållit dem fångna och dragit nytta av dem ska de förstå att jag är Herren.

28 Andra folk ska inte längre besegra dem, och vilda djur ska inte heller anfalla dem. De ska bo i trygghet, och ingen ska skrämma dem.

29 Jag ska låta landet bli känt för sina skördar, så att mitt folk aldrig mer behöver hungra eller bli föraktat av hedniska folk.

30 På så sätt ska de lära sig att jag, Herren, deras Gud, är med dem och att de, Israels folk, är mitt folk, säger Herren Gud.

31 Ni är min hjord, fåren på mina betesmarker. Ni är mitt folk och jag är er Gud, säger Herren.