Hesekiel 31
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Egyptens högmod
31 På första dagen i tredje månaden av det elfte året kom detta budskap till mig från Herren:
2-3 Du människa, säg så här till Farao, kungen i Egypten, och till hela hans folk: Med vem kan jag jämföra dig? Tänk på Assyrien! En gång var det ett stort och mäktigt land, likt en ceder på Libanon med tjocka grenar och en krona som gav skugga åt träden runt omkring.
4 Dess rötter trängde djupt ner i den fuktiga jorden. Den växte sig kraftig och drog till sig vatten från de källor som vattnade omgivningen.
5 Den sträckte sig högre än alla andra träd och fick ett kraftigt grenverk på grund av tillgången på vatten.
6 Fåglar byggde bo bland grenarna och under dem födde markens djur sina ungar. Alla världens folk fick plats i dess skugga.
7 Det var storslaget i sin skönhet, för dess rötter sträckte sig ner i djupet och saknade aldrig näring.
8 Detta träd var högre än något annat träd i Guds trädgård. Ingen cypress hade lika kraftiga grenar, och inget annat träd kunde mäta sig med det i något avseende.
9 Därför att det hade en sådan skönhet, var alla andra träd i Guds trädgård avundsjuka på denna ceder.
10 Men Assyrien blev stolt och högfärdigt. Därför att det upphöjde sig självt så högt över alla andra
11 överlämnade jag det till en härskare som skulle förgöra det, precis som dess ondska förtjänade. Ja, det var jag som högg ner det.
12 En armé från Babylon, folkens skräck, invaderade landet och jämnade det med marken. Trädets grenar låg utspridda överallt i bergen och dalarna. Alla de som hade bott under dess skugga övergav det.
13 Fåglarna byggde sina bon i de avhuggna grenarna där också markens djur smög omkring.
14 Aldrig mer ska ett folk tillåtas att växa så högt över andra folk. Det ska dömas och hamna i dödsriket tillsammans med världens alla högfärdiga människor.
15 Herren Gud säger: När Assyrien föll sörjde markens källor och höll tillbaka sitt vatten. Jag klädde Libanon till sorg, och alla dess träd vissnade.
16 Alla folk darrade av fruktan när det föll tillsammans med sina likasinnade. Alla andra stolta träd i Edens trädgård, de vackraste och bästa i Libanon, de vars rot nått djupt ner i vattenkällorna, blev tröstade av att Assyrien kastats ner i dödsriket tillsammans med dem själva.
17 Alla folk som bott i Assyriens skugga gick också under. De for ner i djupet tillsammans.
18 Egypten, du är också ett stort och mäktigt träd bland alla träd i Eden, ett stort folk. Du ska störtas ner till dödsrikets avgrund tillsammans med alla dessa andra. Du kommer att få vara där tillsammans med folk du föraktat, med sådana som du besegrat i krig. Detta är det öde som ska möta Farao och hans många undersåtar.
Hesekiel 31
Svenska 1917
31 I elfte året, på första dagen i tredje månaden, kom HERRENS ord till mig; han sade:
2 Du människobarn, säg till Farao, konungen i Egypten, och till hans larmande hop: Vem kan förliknas med dig i din storhet?
3 Se, du är ett ädelt träd, en ceder på Libanon, med sköna grenar och skuggrik krona och hög stam, en som med sin topp räcker upp bland molnen.
4 Vatten gåvo den växt, djupets källor gjorde den hög. Ty med sina strömmar omflöto de platsen där den var planterad; först sedan sände de sina flöden till alla andra träd på marken.
5 Så fick den högre stam än alla träd på marken, den fick talrika kvistar och långa grenar, genom det myckna vatten den hade, när den sköt skott.
6 Alla himmelens fåglar byggde sig nästen bland dess kvistar, under dess grenar födde alla markens djur sina ungar, och i dess skugga bodde allahanda stora folk.
7 Och den blev skön genom sin storhet och genom sina grenars längd, där den stod med sin rot invid stora vatten.
8 Ingen ceder i Guds lustgård gick upp emot denna, ingen cypress hade kvistar som kunde förliknas med dennas, ingen lönn bar grenar, jämförliga med dennas; nej, intet träd i Guds lustgård liknade den i skönhet
9 Så skön hade jag låtit den bliva, i dess rikedom på grenar, att alla Edens träd i Guds lustgård måste avundas den.
10 Därför säger Herren, HERREN så Eftersom du växte så hög, ja, eftersom ditt träd sträckte sin topp upp bland molnen och förhävde sig i sitt hjärta över att det var så högt,
11 därför skall jag prisgiva det åt en som är väldig bland folken. Han skall förvisso utföra sitt verk därpå, ty för dess ogudaktighets skull har jag förkastat det.
12 Ja, främlingar hava fått hugga ned det, de grymmaste folk, och hava låtit det ligga. Dess kvistar hava nu fallit på bergen och i alla dalar; dess grenar hava blivit avbrutna och kastade i alla landets bäckar, och alla folk på jorden hava måst draga bort därifrån och försaka dess skugga och låta det ligga.
13 På dess kullfallna stam bo alla himmelens fåglar, och på dess grenar lägra sig alla markens djur.
14 Så sker, för att ett träd som växer vid vatten aldrig skall yvas över sin höjd och sträcka sin topp upp bland molnen; ja, för att icke ens de väldigaste av dem skola stå och yvas, intet träd som har haft vatten att dricka. Ty de äro allasammans hemfallna åt döden och måste ned i jordens djup, till att vara där bland människors barn, hos dem som hava farit ned i graven.
15 Så säger Herren, HERREN: På den dag då det for ned till dödsriket lät jag djupet för dess skull hölja sig i sorgdräkt; jag hämmade strömmarna där, och de stora vattnen höllos tillbaka. Jag lät Libanon för dess skull kläda sig i svart, och alla träd på marken förtvinade i sorg över det.
16 Genom dånet av dess fall kom jag folken att bäva, när jag störtade det ned i dödsriket, till dem som hade farit ned i graven. Men då tröstade sig i jordens djup alla Edens träd, de yppersta och bästa på Libanon, alla de som hade haft vatten att dricka.
17 Också de hade, såsom det trädet, måst fara ned till dödsriket, till dem som voro slagna med svärd; dit foro ock de som hade varit dess stöd och hade bott i dess skugga bland folken.
18 Kan nu något bland Edens träd förliknas med dig i härlighet och storhet? Och dock skall du, såsom Edens träd, störtas ned i jordens djup och ligga där bland oomskurna, hos dem som äro slagna med svärd. Så skall det gå Farao och hela hans larmande hop, säger Herren, HERREN.
Hesekiel 31
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Egyptens högmod
31 I det elfte året, på första dagen i tredje månaden kom Herrens ord till mig: 2 ”Du människa, säg till farao, kungen av Egypten, och till hela hans här: ’Med vem kan man jämföra dig i din storhet?
3 Se på Assyrien[a],
en ceder på Libanon,
med vackra grenar
och en krona som gav skugga,[b]
så hög
att dess topp sköt upp bland molnen.
4 Vattnet gav den näring,
djupa källor[c] fick den att växa stor.
De lät sina flöden strömma
kring platsen där den växte,
de sände ut sina flöden
till alla markens träd.
5 Den sträckte sig högre
än alla andra träd på marken
och fick ett kraftigt grenverk och långa kvistar
på grund av den rikliga tillgången på vatten.
6 Alla himlens fåglar
byggde bo bland grenarna,
och under dem
födde markens djur sina ungar.
I dess skugga
bodde alla de stora folken.
7 Den var majestätiskt vacker,
med vidsträckta grenar,
för dess rötter sträckte sig ner
till rikliga vatten.
8 Ingen ceder i Guds trädgård
kunde mäta sig med den.
Ingen cypress hade sådana grenar
och ingen platan ett sådant lövverk.
Inget träd i Guds trädgård
kunde mäta sig med den i skönhet.
9 Jag hade gjort den så skön,
med dess rikliga lövverk,
att alla andra träd i Guds trädgård
måste avundas den.
10 Så säger Herren, Herren: Eftersom den växte så hög och sköt upp sin topp bland molnen, och eftersom den greps av högfärd för sin höjd, 11 överlämnade jag den åt en härskare över folken. Han behandlade den som dess ondska förtjänade. Jag hade förskjutit den. 12 Främlingar, de grymmaste av folk, högg ner den och lät den ligga. Dess grenar låg utspridda överallt i bergen och dalarna, de låg sönderbrutna i landets bäckar. Alla jordens folk som hade bott under dess skugga övergav den och lät den ligga. 13 Himlens fåglar har byggt sina bon i det fallna trädet och markens djur lagt sig bland grenarna. 14 Därför ska aldrig mer några träd som växer vid vatten vara högmodiga över sin höjd och skjuta upp sin topp bland molnen, inga välvattnade träd, hur höga de än blir. De är alla bestämda till att dö och måste ner i jorden, tillsammans med de människor som lagts i graven.
15 Så säger Herren, Herren: Den dag den störtade ner i dödsriket lät jag djupet klä sig i sorg för dess skull och hålla tillbaka sina flöden, och dess rikliga vatten sinade. Jag klädde Libanon i sorgdräkt, och alla dess träd vissnade. 16 Jag fick folken att darra när det föll ner i dödsriket, tillsammans med dem som gått ner i graven. Det blev till tröst för alla Edens träd djupt nere i jorden, de bästa och mest utsökta i Libanon, alla de som hade gott om vatten. 17 Också de hade tillsammans med den gått ner till dödsriket, till dem som dödats med svärd, dess allierade, som bott i dess skugga bland folken.
18 Vilket av Edens alla träd kan du jämföras med i härlighet och majestät? Likafullt ska du störtas till jorden där nere, tillsammans med Edens träd. Du ska ligga där bland de oomskurna, bland dem som dödats med svärd.
Så ska det gå för farao och hela hans här, säger Herren, Herren.’ ”
Footnotes
- 31:3 Ev. en cypress, om man antar att en bokstav fallit bort, och i så fall är det Egypten som beskrivs. Verserna 3-16 tycks dock handla om Assyriens storhetstid och fall som beskrivs för farao.
- 31:3 Grundtextens innebörd är osäker.
- 31:4 Mer ordagrant djupet, samma ord som används i 1 Mos 1:2, de vatten som finns under jordytan.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.