Add parallel Print Page Options

28 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

Du människobarn, säg till fursten i Tyrus: Så säger Herren, HERREN: Eftersom ditt hjärta är så högmodigt och du säger: »Jag är en gud, ja, på ett gudasäte tronar jag mitt ute i havet», du som dock är en människa och icke en gud, huru mycket du än i ditt hjärta tycker dig vara en gud --

och sant är att du är visare än Daniel; ingen hemlighet är förborgad för dig;

genom din vishet och ditt förstånd har du skaffat dig rikedom, guld och silver har du skaffat dig i dina förrådshus;

och genom den stora vishet varmed du drev din köpenskap har du ökat din rikedom, och så har ditt hjärta blivit högmodigt för din rikedoms skull --

därför säger Herren, HERREN så: Eftersom du i ditt hjärta tycker dig vara en gud,

se, därför skall jag låta främlingar komma över dig, de grymmaste folk; och de skola draga ut sina svärd mot din visdoms skönhet och skola oskära din glans.

De skola störta dig ned i graven, och du skall dö såsom en dödsslagen man, mitt ute i havet.

Månne du då skall säga till din dråpare: »Jag är en gud», du som ej är en gud, utan en människa, i dens våld, som slår dig till döds?

10 Såsom de oomskurna dö, så skall du dö, för främlingars hand. Ty jag har talat, säger Herren, HERREN.

11 Och HERRENS ord kom till mig han sade:

12 Du människobarn, stäm upp en klagosång över konungen i Tyrus och säg till honom: Så säger Herren, HERREN: Du var ypperst bland härliga skapelser, full med vishet och fullkomlig i skönhet.

13 I Eden, Guds lustgård, bodde du, höljd i alla slags ädla stenar: karneol, topas och kalcedon, krysolit, onyx och jaspis, safir, karbunkel och smaragd, jämte guld; du var prydd med smycken och klenoder, beredda den dag då du skapades.

14 Du var en kerub, som skuggade vida, och jag hade satt dig att vara på det heliga gudaberget, du fick där gå omkring bland gnistrande stenar.

15 Lyckosam var du på dina vägar från den dag då du skapades, till dess att orättfärdighet blev funnen hos dig.

16 Men under din myckna köpenskap blev ditt inre fyllt med orätt, och du föll i synd. Då förvisade jag dig från gudaberget och förgjorde dig, du vittskuggande kerub; du fick ej stanna bland de gnistrande stenarna.

17 Eftersom ditt hjärta högmodades över din skönhet och du förspillde din vishet för ditt pråls skull, därför slog jag dig ned till jorden och gav dig till pris åt konungarna, så att de fingo se sin lust på dig.

18 Genom dina många missgärningar vid din orättrådiga köpenskap ohelgade du dina helgedomar. Därför lät jag eld gå ut ifrån dig, och av den blev du förtärd. Jag lät dig ligga såsom aska på jorden inför alla som besökte dig.

19 Alla som kände dig bland folken häpnade över ditt öde. Du tog en ände med förskräckelse för evig tid.

20 Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

21 Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Sidon och profetera mot det

22 och säg: Så säger Herren, HERREN: Se, jag skall komma över dig, Sidon, och förhärliga mig i dig. Ja, att jag är HERREN, det skall man förnimma, när jag håller dom över henne och bevisar mig helig på henne.

23 Och jag skall sända över henne pest och blod på hennes gator, och dödsslagna män skola falla därinne för ett svärd som skall drabba henne från alla sidor; och man skall förnimma att jag är HERREN.

24 Sedan skall för Israels hus icke mer finnas någon stingande tagg eller något sårande törne bland alla de grannfolk som nu håna dem; och man skall förnimma att jag är Herren, HERREN.

25 Ja, så säger Herren, HERREN: När jag församlar Israels barn från de folk bland vilka de äro förströdda, då skall jag bevisa mig helig på dem inför folkens ögon, och de skola sedan få bo i sitt land, det som jag har givit åt min tjänare Jakob.

26 De skola bo där i trygghet och bygga hus och plantera vingårdar ja, de skola bo i trygghet, när jag håller dom över alla som håna dem på alla sidor; och de skola förnimma att jag är HERREN, deras Gud.

Dom över fursten i Tyrus

28 Detta budskap kom från Herren:

2-3 Du människa, säg till fursten i Tyrus: Herren Gud säger: Du är stolt och tror att du är en gud på din gudatron ute i havet. Men du är bara en människa, även om du skryter med att du är vis som en gud. Skulle du vara visare än Daniel? Skulle ingen hemlighet vara dold för dig?

Du har använt din vishet och ditt förstånd till att skaffa dig stora rikedomar av guld, silver och dyrbara skatter.

Ja, din vishet har gjort dig mycket rik och mycket stolt.

Men Herren Gud säger: Därför att du påstår dig vara lika vis som Gud

ska en fiendearmé, en grym nation, dra sina svärd mot dig i din inbillade visdom och ta glansen från dig!

De ska störta ner dig i dödsriket, och du ska dö en våldsam död där ute i havet.

Ska du fortfarande skryta och påstå att du är en gud? Inför dem som angriper dig kommer du åtminstone inte att framstå som annat än en vanlig människa!

10 Du kommer att dö som en utstött för en främlings hand. Jag har sagt detta, säger Herren Gud.

11 Sedan kom ytterligare ett budskap till mig från Herren:

12 Du människa, gråt över kungen i Tyrus! Tala om för honom vad Herren Gud säger: Du var fullkomlig i vishet och härlighet.

13 Du var i Eden, Guds trädgård. Du var smyckad med de dyrbaraste juveler och stenar: rubiner, topaser, diamanter, krysoliter, onyx, jaspis, safirer, karbunkel och smaragder, allt infattat i finaste guld. Du fick dem den dag du skapades.

14 Jag avskilde dig till att vara den utvalde vakthavande keruben. Du hade tillträde till Guds heliga berg där du vandrade omkring bland dyrbara stenar.

15 Du var fullkomlig i allt du gjorde från den dag du skapades till den dag då jag upptäckte att något inte stämde hos dig.

16 Din omfattande handel fick dig i en inre obalans, och du syndade. Därför drev jag bort dig från Guds berg. Som kerub hade du din givna plats i Guds närhet, men jag måste kasta ut dig från din praktfulla miljö.

17 Ditt hjärta var högfärdigt över all din skönhet. Du förlorade din vishet, bländad av all skönhet omkring dig. Därför har jag kastat dig till marken och avslöjat din hjälplöshet inför andra nationer.

18 Genom dina många synder och ohederliga handel har du förorenat dig själv och allt i din närhet. Därför har jag bränt upp dina gärningar och låtit dem bli till aska på jorden inför allas ögon.

19 De som kände dig blev förfärade över ditt öde. Du har blivit ett avskräckande exempel och är utplånad för evigt.

20 Sedan kom ett annat budskap från Herren till mig:

21 Du människa, vänd dig mot staden Sidon och profetera detta:

22 Herren Gud säger: Jag är din fiende, Sidon, och jag kommer att uppenbara min makt för dig. När jag förgör dig och visar min härlighet ska alla som ser det veta att jag är Herren.

23 Jag kommer att sända sjukdom mot dig och en väldig armé som ska utplåna dig. Dina invånare ska falla, dödade av svärd. Fienden kommer från alla håll. Då ska du veta att jag är Herren.

24 Du och andra av Israels grannfolk ska då inte längre sticka och riva Israel som tistlar och törnen, även om ni tidigare behandlat det med förakt och övergett det.

25 Israels folk ska än en gång få bo i sitt eget land, det land jag gav deras fader Jakob. Jag ska samla hem dem igen från de främmande länder dit jag spritt ut dem, och jag ska visa alla nationer att jag är helig.

26 De ska tryggt få bo i Israel och kunna bygga sina hus och plantera sina vingårdar. När jag straffar grannfolken som har behandlat Israel med sådant förakt, ska de veta att jag är Herren, deras Gud.