Liknelsen om grytan

24 Den tionde dagen i tionde månaden i det nionde året kom ännu ett budskap till mig från Herren:

² Du människa, anteckna detta datum, för i dag har kungen i Babylon anfallit Jerusalem.

³ Berätta nu denna liknelse för rebellerna i Israel! Tala om för dem vad Herren säger! Sätt en gryta över elden och koka upp vatten i den!

⁴ Fyll den med de bästa köttbitar du kan finna, bitar från lår och bog och de bästa märgbenen.

⁵ Använd bara de bästa fåren i hjorden och lägg rikligt med bränsle på elden under grytan. Koka köttet väl!

⁶ Herren Gud säger: Ve över Jerusalem, mördarnas stad! Du är en gryta, full av rost och ondska. Ta därför upp köttstyckena bit för bit, i den ordning de kommer, för inget är bättre än ett annat.

⁷ Stadens ondska är uppenbar för alla. Hon dödar helt fräckt och lämnar kvar blod synligt på klipporna, så alla kan se det, men inte på marken där dammet snart skulle övertäcka det.

⁸ Jag har låtit det vara kvar för att påminna mig om henne och väcka upp min vrede och min hämnd.

⁹ Ve över Jerusalem, mördarnas stad! Jag ska lägga mer bränsle under grytan.

¹⁰ Lägg på mer ved, så att elden brinner kraftigare och grytan kokar ordentligt. Koka köttet väl, töm sedan grytan och bränn benen!

¹¹ Sätt sedan den tomma grytan på elden, så att kopparen glöder och rost och orenhet bränns bort!

¹² Men inget händer! Alltsammans blir kvar, trots att elden är så het.

¹³ Rosten är ditt orena begär att tillbe avgudar. Därför att jag nu ville rena dig och du vägrade, får du förbli oren, tills min vrede har fullbordat all olycka som ska komma över dig.

¹⁴ Jag, Herren, har sagt detta. Det kommer att ske. Jag ska göra det.

¹⁵ Än en gång kom ett budskap från Herren till mig. Han sa:

¹⁶ Du människa, jag kommer att ta ifrån dig din älskade hustru. Plötsligt kommer hon att dö. Men du får inte visa någon sorg. Gråt inte! Du får inte fälla en enda tår.

¹⁷ Sörj bara tyst för dig själv. Låt det inte bli någon dödsklagan över henne. Behåll både huvudbonad och skor på, dölj inte ditt ansikte och ät inte den särskilda mat som sörjande brukar äta.

¹⁸ Jag sa detta till folket på morgonen, och på kvällen var min hustru död. Följande morgon gjorde jag allt som Herren hade sagt till mig.

¹⁹ Då sa folket: Vad betyder allt det här? Vad är det du försöker säga oss?

^20-21 Jag svarade: Herren har bett mig säga detta till er: Jag kommer att förstöra mitt sköna och vackra tempel, er stolthet. Era söner och döttrar i Judeen kommer att dödas av svärd.

²² Ni kommer då att göra som jag har gjort. Ni kommer inte att sörja så någon ser det, och inte heller trösta er med att äta den mat som goda vänner bär till er.

²³ Ni ska behålla huvudbonaderna på era huvuden och skorna på era fötter, och ni kommer inte att sörja eller gråta. Men inför varandra ska ni sörja över era synder och över allt ont ni gjort.

²⁴ Hesekiel är ett exempel för er, säger Herren Gud. Ni ska göra som han har gjort. Och när den stunden kommer, då ska ni förstå att jag är Herren.

²⁵ Du människa, den dag jag slutligen tagit ifrån dem som bor i Jerusalem deras hjärtans glädje och deras ära och härlighet - deras hustrur, söner och döttrar -

²⁶ då ska en flykting från Jerusalem börja sin färd till Babylon för att tala om för dig vad som har hänt.

²⁷ Den dag han kommer fram ska din röst plötsligt komma tillbaka till dig, så att du kan tala med honom, och du ska bli ett tecken för dessa människor så att de förstår att jag är Herren.