Herrens svärd

21 Herrens ord kom till mig:

”Människobarn, vänd ditt an­sikte mot Jerusalem och predika mot helgedomarna och profetera mot Israels land. Säg till Israels land: Så säger Herren: Se, jag är emot dig och ska dra ut mitt svärd ur skidan och utrota både rättfärdiga och ogudaktiga hos dig. Eftersom jag ska utrota både rättfärdiga och ogudaktiga hos dig, ska mitt svärd fara ut ur skidan och vända sig mot allt levande från söder till norr. Alla ska veta att jag, Herren, har dragit ut mitt svärd ur skidan. Det ska inte sättas tillbaka igen. Men du, män­niskobarn, ska sucka så att dina höfter brister. Under bitter smärta ska du sucka inför deras ögon.

(A) När de frågar dig: Varför suckar du?, ska du svara: På grund av ett budskap som har kommit. Alla hjärtan ska förfäras och alla händer sjunka ner. Alla ska tappa modet och alla knän bli som vatten. Se, det kommer, ja, det ska ske! säger Herren Gud.”

Herrens ord kom till mig: ”Män­niskobarn, profetera och säg: Så säger Herren. Säg:

Ett svärd, ett svärd har slipats
    och rengjorts.
10 (B) Det har slipats för att slakta.
    Det har rengjorts för att blixtra.
        Eller ska vi glädja oss?
    Min sons spira[a] föraktar allt
        som är av trä.
11 Han har lämnat det till polering,
        till att gripas med handen.
    Svärdet har slipats,
        det har rengjorts
    för att sättas i en dråpares hand.

12 (C) Ropa och jämra dig,
        du människobarn,
    för det drabbar mitt folk,
        det drabbar alla Israels furstar.
    Tillsammans med mitt folk
        offras de åt svärdet,
    slå dig därför för ditt bröst.
13 Se, prövning kommer,
    och vem drabbas
        om inte den föraktande spiran?[b]
    Den ska inte bestå,
        säger Herren Gud.

14 (D) Men du människobarn,
    profetera och slå ihop
        dina händer.
    Låt svärdet slå två gånger, ja, tre,
        ett svärd som dödar.
    Det är ett svärd
        som fäller den störste,
    som angriper dem från alla håll.
15 För att deras hjärtan
    ska smälta av ångest
        och många falla,
    sätter jag i deras portar
        svärdet som hugger ner.
    O, det är gjort för att
        flamma som en blixt,
    det är draget för att slakta!
16 Hugg med all kraft åt höger,
        måtta åt vänster,
    vart än din egg är bestämd.
17 (E) Också jag ska slå ihop mina händer
        och släcka min vrede.
    Jag, Herren, har talat.”

Den babyloniske kungens svärd

18 Herrens ord kom till mig: 19 ”Männi­skobarn, märk ut åt dig två vägar där den babyloniske kungens svärd kan gå fram. Låt båda gå ut från ett och samma land[c]. Gör en vägvisare och sätt ut den på den plats där vägen till staden börjar. 20 Märk ut den väg där svärdet ska gå, dels till Rabba i Ammons land, dels till Juda med det befästa Jerusalem.

21 För Babels kung står redan vid vägskälet där de båda vägarna börjar för att bli spådd. Han skakar pilarna, han rådfrågar sina husgudar, han ser på levern. 22 I sin högra hand får han då lotten ’Jerusalem’. Där ska han sätta upp murbräckor, öppna sin mun till stridsrop, höja sin röst till härskri, sätta upp murbräckor mot portarna, kasta upp en vall och bygga en belägringsmur. 23 Men detta tycks dem vara en falsk spådom. De har ju svurit eder. Men han ska påminna dem om deras missgärning och ta dem till fånga.

24 Därför säger Herren Gud så: Efter­som ni väcker upp minnet av er missgärning, så att era överträdelser har blivit uppenbara och er synd visar sig i allt ni gör, eftersom minnet av er har blivit uppväckt, därför ska ni komma att gripas med våld.

25 Och du dödligt sårade, ogudaktige furste över Israel[d], din dag kommer då din missgärning har nått sin gräns. 26 Så säger Herren Gud: Ta av dig huvudbindeln, lyft av dig kronan! Inget ska förbli som det är. Det som är lågt ska upphöjas, och det som är högt ska förödmjukas. 27 (F) Ruin, ruin, jag ska göra det till en ruin. Det ska inte vara någonting, förrän han som det rätteligen tillhör[e] kommer. Honom ska jag ge det.

Svärdet mot Ammons folk

28 (G) Människobarn, profetera och säg: Så säger Herren Gud om ammoniterna och om deras hånfulla ord:

Ett svärd, ett svärd är draget,
        slipat för att slakta,
    för att förgöra, för att blixtra.
29 De har sett
    falska profetsyner om dig,
        de har spått lögner om dig,
    men du ska sättas
        på de slagnas halsar,
    på ogudaktiga vilkas dag
        har kommit,
    tiden då missgärningen
        har nått sin gräns.
30 Stick svärdet i skidan igen.
    På den plats där du skapats,
        i det land du härstammar från
            ska jag döma dig.
31 Jag ska ösa min vrede över dig
        och blåsa min harms eld mot dig.
    Jag ska överlämna dig
        åt vilda människor
    som är mästare på att fördärva.

32 Du ska bli till mat åt elden,

        ditt blod ska flyta i landet.
    Ingen ska mer tänka på dig,
        för jag, Herren, har talat.”

Notas al pie

  1. 21:10 Min sons spira   Annan översättning: ”Kungen över Guds folk”.
  2. 21:13 den föraktande spiran   Grundtexten i denna vers är svårtolkad.
  3. 21:19 ett och samma land   Troligen Damaskus, där vägar går sydväst mot Israel och söderut mot Rabba, nuvarande Amman, som också hade deltagit i upproret mot Babel (jfr Jer 27:3).
  4. 21:25 furste över Israel   Sidkia, som bröt sin trohetsed till Nebukadnessar och avsattes (2 Krön 36:13).
  5. 21:27 han som det rätteligen tillhör   Messias, den rätte konungen. Jfr 1 Mos 49:10.

Babylon kommer att anfalla Juda

21 Sedan kom detta budskap till mig från Herren:

Du människa, vänd dig mot Jerusalem och profetera mot Israel och mot mitt tempel!

Herren säger: Jag är emot dig, Israel. Jag ska dra mitt svärd och förgöra ditt folk, både onda och goda.

Inte ens de rättfärdiga ska jag skona! Jag ska sopa hela landet rent från söder till norr.

Hela världen ska förstå att det är jag, Herren. Mitt svärd är i min hand, och jag ska inte sticka det tillbaka i skidan förrän allt är utfört.

Sucka och klaga inför folket, du människa, i din sorg och smärta! Sucka av förtvivlan!

När de frågar dig varför, ska du svara dem: Det är på grund av de dåliga nyheter som Herren har gett mig. De kommer att få de modigaste att bäva och alla kommer att stå där handfallna, förvirrade och kraftlösa. Herren Gud säger: Din dom kommer. Mina domslut ska verkställas!

Sedan kom på nytt ett budskap till mig från Gud:

9-11 Du människa, säg så här till dem: Ett svärd har slipats och vässats för en fruktansvärd slakt. Skrattar ni? De som är mycket starkare än ni har ju dött för mitt svärd. Nu är det dags att verkställa alla avrättningar.

12 Du människa, ropa och jämra dig, för svärdet ska döda mitt folk och alla dess ledare. Allesammans ska de dö.

13 De ska alla prövas, och vad har de då för chans? frågar Herren Gud.

14 Profetera för dem! Se till att du får deras uppmärksamhet! Ta sedan ett svärd och svinga det två, tre gånger för att symbolisera den hemska massaker de står inför!

15 Låt deras hjärtan smälta av ångest, för svärdet blixtrar i varje gathörn, och det är slipat för slakt.

16 Du svärd, slå åt höger och slå åt vänster, ja, åt alla håll!

17 Du har profeterat och sagt att jag, Herren, ska slå Jerusalem och äntligen stilla min vrede.

18 Sedan kom detta budskap till mig. Herren sa:

19-20 Du människa, gör en karta och rita upp två vägar som kungen från Babylon kan följa, en till Jerusalem och en till Rabba i ammoniternas land. Sätt upp en vägvisare vid vägskälet,

21 för kungen i Babylon står där, osäker om han ska anfalla Jerusalem eller Rabba. Han tänker kalla till sig sina trollkarlar för att använda sig av deras spådomar. De kommer att kasta lott genom att dra pilar ur kogret. De ska offra till avgudar och spå i offerdjurens lever.

22 De ska bestämma sig för att dra mot Jerusalem. Med murbräckor ska de storma fram mot portarna och höja krigsrop. De ska bygga torn och en belägringsramp för att kunna nå stadens murkrön.

23 Jerusalem vill inte förstå detta förräderi. Hur kunde spåmännen göra detta misstag? Babylon är ju Judas allierade och har lovat att försvara Jerusalem. Men kungen i Babylon minns folkets uppror. Han kommer att anfalla och besegra dem.

24 Herren Gud säger: Gång på gång påminns jag om er skuld, för era synder är så uppenbara och skamlösa. Vart ni än går och vad ni än gör, lämnar ni spår av synd efter er. Nu är tiden inne för ert straff.

25 Kung Sidkia, Israels onde furste, din tid är nu ute!

26 Ta av dig din krona, säger Herren Gud. Nu ska det bli ändring! Nu ska de fattiga upphöjas och de rika tryckas ner.

27 Jag ska omstörta kungariket och lägga det i ruiner, så att till och med den nya makt som uppstår inte ska ha framgång, förrän han kommer som har rätt till alltsammans, och jag överlämnar allt till honom.

28 Du människa, profetera också för ammoniterna, för de har smädat mitt folk i deras olycka. Säg till dem:Mitt blänkande svärd är draget ur skidan också mot er. Det är vässat och slipat och flammar som blixten.

29 Era trollkarlar och falska profeter har ljugit för er om trygghet och framgång och sagt att era gudar ska rädda er från kungen i Babylon. På så sätt har de förorsakat er och många andra ogudaktigas död. Den dag då ondskan har nått sin gräns kommer ni att såras till döds.

30 Ska jag sticka tillbaka svärdet i skidan, innan jag har gjort upp med er? Nej, jag kommer att döda er i det land där ni är födda.

31 Jag ska tömma ut min vrede över er och blåsa på min vredes glöd, tills den blir en fruktansvärd brand, och jag ska överlämna er åt sådana som är mästare i att fördärva.

32 Ni är veden till elden. Ert blod ska utgjutas i ert eget land, och ni kommer att utplånas helt och hållet. Historien kommer inte att veta av er. Det är jag, Herren, som har talat detta.