Hechos 23
Nueva Biblia de las Américas
23 Entonces Pablo, mirando fijamente al Concilio[a](A), dijo: «Hermanos[b](B), hasta este día yo he vivido delante de Dios con una conciencia perfectamente limpia[c](C)».
2 Y el sumo sacerdote Ananías(D) ordenó a los que estaban junto a él, que lo golpearan(E) en la boca. 3 Entonces Pablo le dijo: «¡Dios lo golpeará a usted, pared blanqueada(F)! ¿Se sienta usted para juzgarme conforme a la ley, y viola la ley ordenando que me golpeen(G)?».
4 Los que estaban allí observando, dijeron: «¿Al sumo sacerdote de Dios injurias?». 5 Y Pablo dijo: «No sabía, hermanos, que él era el sumo sacerdote; porque escrito está: “No hablarás mal de una de las autoridades de tu pueblo(H)”».
6 Entonces Pablo, dándose cuenta de que una parte eran saduceos y otra fariseos(I), alzó la voz en el Concilio(J): «Hermanos[d](K), yo soy fariseo(L), hijo de fariseos. Se me juzga a causa de la esperanza de[e] la resurrección de los muertos(M)». 7 Cuando dijo esto, se produjo un altercado entre los fariseos y los saduceos, y la asamblea se dividió. 8 Porque los saduceos dicen que no hay resurrección(N), ni ángel, ni espíritu, pero los fariseos creen todo esto.
9 Se produjo entonces un gran alboroto. Y levantándose algunos de los escribas del grupo de los fariseos(O), discutían enérgicamente, diciendo: «No encontramos nada malo en este hombre(P); pero ¿y si un espíritu o un ángel le ha hablado(Q)?». 10 Al surgir un gran altercado, el comandante[f] tuvo temor de que Pablo fuera despedazado por ellos, y ordenó que las tropas descendieran, lo sacaran de entre ellos a la fuerza y lo llevaran al cuartel(R).
11 A la noche siguiente el Señor se le apareció a Pablo y le dijo(S): «Ten ánimo(T), porque como has testificado fielmente(U)de Mi causa en Jerusalén(V), así has de testificar también en Roma».
Conspiración de los judíos contra Pablo
12 Cuando se hizo de día, los judíos tramaron una conspiración[g](W) y se comprometieron bajo juramento[h], diciendo que no comerían ni beberían hasta que hubieran matado a Pablo(X). 13 Los que tramaron este plan eran más de cuarenta hombres, 14 los cuales fueron a los principales sacerdotes y a los ancianos y dijeron: «Nos hemos comprometido bajo solemne juramento[i] a no probar nada hasta que hayamos matado a Pablo(Y). 15 Ahora pues, ustedes y[j] el Concilio(Z), avisen al comandante para que lo haga comparecer[k] ante ustedes, como si quisieran hacer una investigación más minuciosa para resolver su caso. Nosotros por nuestra parte estamos listos para matarlo antes de que llegue».
16 Pero el hijo de la hermana de Pablo se enteró de la emboscada, y fue y entró[l] al cuartel(AA) y dio aviso a Pablo. 17 Pablo, llamando a uno de los centuriones, dijo: «Lleva a este joven al comandante, porque tiene algo que informarle».
18 Él entonces, tomándolo consigo, lo condujo al comandante, y le dijo*: «Pablo, el preso(AB), me llamó y me pidió que te trajera a este joven, pues tiene algo que decirte». 19 El comandante, tomándolo de la mano, y llevándolo aparte, le preguntó: «¿Qué es lo que tienes que informarme?».
20 Y el joven respondió: «Los judíos se han puesto de acuerdo en pedirle que mañana lleve a Pablo al Concilio(AC) con el pretexto de hacer una indagación más a fondo sobre él(AD). 21 Pero no les preste atención[m], porque más de cuarenta hombres de ellos, que se han comprometido bajo juramento[n] a no comer ni beber hasta que lo hayan matado(AE), esperan emboscados(AF). Ellos ya están listos esperando promesa de parte suya[o]». 22 Entonces el comandante dejó ir al joven, encomendándole: «No digas a nadie que me has informado de estas cosas».
23 Y llamando a dos de los centuriones, dijo: «Preparen 200 soldados para las nueve de la noche, con[p] setenta jinetes y 200 lanceros[q], para que vayan a Cesarea(AG)». 24 Debían preparar también cabalgaduras para Pablo y llevarlo a salvo al gobernador Félix(AH).
Carta de Claudio Lisias a Félix
25 También el comandante escribió una carta en estos términos:
26 «Claudio Lisias, al excelentísimo(AI) gobernador Félix: Salud(AJ).
27 Cuando este hombre fue arrestado por los judíos, y estaba a punto de ser muerto por ellos, al saber que era romano(AK), fui con las tropas y lo rescaté(AL).
28 Queriendo cerciorarme de la causa por la cual lo acusaban, lo llevé a su Concilio(AM)
29 y hallé que lo acusaban sobre cuestiones de su ley(AN), pero no de ningún[r] cargo que mereciera muerte o prisión[s](AO).
30 Cuando se me informó de que había un plan(AP) en contra del hombre, se lo envié enseguida, instruyendo también a sus acusadores(AQ) que presenten los cargos[t] contra él delante de usted[u]».
31 Así que los soldados, de acuerdo con las órdenes que tenían, tomaron a Pablo y lo llevaron de noche a Antípatris. 32 Al día siguiente regresaron al cuartel(AR) dejando que los de a caballo(AS) siguieran con él, 33 los cuales, después de llegar a Cesarea(AT) y de entregar la carta al gobernador(AU), le presentaron también a Pablo.
34 Cuando el gobernador leyó la carta, preguntó de qué provincia(AV) era Pablo. Y al enterarse de que era de Cilicia(AW), 35 dijo: «Te oiré cuando estén presentes también tus acusadores(AX)». Y mandó que lo guardaran(AY) en el Pretorio[v] de Herodes.
Footnotes
- 23:1 O al Sanedrín.
- 23:1 Lit. Varones hermanos.
- 23:1 O me he conducido como un buen ciudadano.
- 23:6 Lit. Varones hermanos.
- 23:6 Lit. y.
- 23:10 Gr. quiliarca; i.e. oficial militar romano al mando de mil soldados, y así en el resto del cap.
- 23:12 O formaron un tumulto.
- 23:12 O maldición.
- 23:14 O maldición.
- 23:15 Lit. con.
- 23:15 Lit. bajar.
- 23:16 O habiendo estado presente con ellos, y entró.
- 23:21 Lit. no te dejes persuadir por ellos.
- 23:21 O maldición.
- 23:21 I.e. de mandar a Pablo.
- 23:23 Lit. y.
- 23:23 O arqueros, u honderos.
- 23:29 Lit. no teniendo.
- 23:29 Lit. cadenas.
- 23:30 Lit. que hablen.
- 23:30 Algunos mss. agregan: Que lo pases bien.
- 23:35 I.e. la residencia oficial del gobernador.
使徒行传 23
Chinese New Version (Traditional)
23 保羅定睛看著公議會的各人,說:“各位弟兄,我在 神面前,行事為人一向都是憑著良心的。” 2 大祭司亞拿尼亞就吩咐站在他旁邊的人打保羅的嘴巴。 3 保羅對他說:“你這粉飾的牆啊, 神要擊打你!你坐堂要按著律法審問我,現在你竟然違背律法吩咐人打我嗎?” 4 站在旁邊的人民說:“你敢辱罵 神的大祭司嗎?” 5 保羅說:“弟兄們,我不知道他是大祭司。經上說:‘不可咒詛你人民的領袖。’”
6 保羅看出其中一部分是撒都該人,另一部分是法利賽人,就在公議會中大聲說:“我是法利賽人,也是法利賽人的子孫,我現在受審,是為了盼望死人復活!” 7 他說了這話,法利賽人和撒都該人就起了爭論,會眾也分裂了,成為兩派。 8 原來撒都該人說沒有復活,沒有天使,也沒有鬼靈,法利賽人卻認定這些都有。 9 於是眾人大嚷大鬧,有幾個法利賽派的經學家站起來辯論說:“我們看不出這個人作過甚麼壞事;說不定有靈或天使對他說過話。” 10 爭論越來越大,千夫長怕保羅被他們撕碎了,就吩咐士兵下去,把他從人群中搶救出來,帶到營樓去。
11 當天晚上,主站在保羅身邊,說:“你要壯起膽來,你怎樣在耶路撒冷作見證,也必照樣在羅馬為我作見證。”
猶太人設計謀害保羅
12 到了天亮,猶太人在一起祕密計謀,並且發誓說,不殺保羅,就不吃不喝。 13 一同策劃這項陰謀的有四十多人。 14 他們來見眾祭司長和長老,說:“我們已經發了誓,不殺保羅,就不吃東西。 15 現在你們和公議會要通知千夫長,帶保羅到你們這裡來,裝作要詳細審查他。我們已經預備好了,不等他走近,就把他殺了。” 16 但保羅的外甥聽見這項埋伏的詭計,就到營樓去,告訴保羅。 17 保羅請了一個百夫長來,說:“請你帶這個青年人去見千夫長,他有事要報告。” 18 百夫長就帶保羅的外甥去見千夫長,說:“囚犯保羅請了我去,求我帶這個青年人來見你,他有事要向你報告。” 19 千夫長拉著他的手,走到一邊,私下問他:“你有甚麼事要向我報告?” 20 他說:“猶太人已經約好了,要求你明天把保羅帶到公議會裡去,裝作要詳細審查他。 21 你不要聽他們,因為他們有四十多人正在埋伏起來等著保羅;他們發了誓,不殺保羅,就不吃不喝。現在他們已經準備好了,只等你答應。” 22 千夫長囑咐那青年人:“不要告訴人你把這事告訴了我。”然後就打發他走了。
保羅被交送腓力斯
23 千夫長叫了兩個百夫長來,說:“預備兩百個步兵,七十個騎兵、兩百個長槍手,晚上九點鐘往該撒利亞去。 24 也要預備好牲口,好讓保羅騎上,護送他安全到達腓力斯總督那裡。” 25 千夫長寫了一封信,大意如下:
26 “革老丟.呂西亞問候總督腓力斯大人。 27 這個人被猶太人捉住,快要遭害的時候,我聽說他是羅馬公民,就帶兵去把他救出來。 28 為要知道猶太人控告他的原因,我就帶他到他們的公議會那裡去。 29 我發現他被控告,是為了他們律法上的問題,並沒有甚麼該死該綁的罪名。 30 後來我接到密報,得知害他的陰謀,就立刻把他送到你那裡去,並且吩咐原告到你面前來控告他。”
31 於是士兵照著吩咐,把保羅提出來,連夜帶到安提帕底。 32 第二天,他們把保羅交給騎兵隊護送,就回營樓去了。 33 騎兵到了該撒利亞,把信呈上總督,同時把保羅也交給他。 34 總督讀了信,就問保羅是哪一省的人;知道了他是基利家人, 35 就說:“等到原告也來了,我才審問你。”於是吩咐人把他拘留在希律的王府裡。
Apostlagärningarna 23
Svenska Folkbibeln
Paulus inför Stora rådet
23 Paulus såg på Stora rådet och sade: "Bröder, jag har levt inför Gud med ett fullkomligt rent samvete ända till i dag." 2 Då befallde översteprästen Ananias dem som stod bredvid att de skulle slå Paulus på munnen. 3 Men Paulus sade till honom: "Gud skall slå dig, du vitkalkade vägg. Här sitter du för att döma mig efter lagen och så befaller du i strid mot lagen att de skall slå mig." 4 De som stod bredvid sade: "Förolämpar du Guds överstepräst?" 5 Paulus svarade: "Jag visste inte, bröder, att han var överstepräst. Det står ju skrivet: En ledare för ditt folk skall du inte förbanna." [a]
6 Eftersom Paulus visste att en del av dem var sadduceer och en annan del fariseer, ropade han i Rådet: "Bröder, jag är farisé och son till fariseer. Och när jag nu står inför rätta, är det på grund av hoppet om de dödas uppståndelse." 7 Då han sade det, utbröt en strid mellan fariseerna och sadduceerna,[b] och de församlade delade sig i två läger. 8 - Sadduceerna förnekar nämligen att det finns någon uppståndelse eller några änglar eller andar, medan fariseerna bekänner sig till allt detta. - 9 Det blev ett väldigt skrikande, och några skriftlärda som hörde till fariseernas parti reste sig och protesterade högljutt: "Vi finner inget ont hos den här mannen. Tänk om en ande eller en ängel verkligen har talat med honom." 10 Striden blev nu så häftig att befälhavaren fruktade att de skulle slita Paulus i stycken, och han gav order om att vaktstyrkan skulle gå ner och rycka bort honom från dem och föra honom till fästningen. 11 Följande natt kom Herren till honom och sade: "Var vid gott mod. Ty så som du har vittnat i Jerusalem om det som rör mig, måste du vittna i Rom."
Judarnas sammansvärjning mot Paulus
12 När det blev dag gjorde judarna upp en hemlig plan och svor en ed på att varken äta eller dricka, förrän de hade dödat Paulus. 13 Det var mer än fyrtio män som hade sammansvurit sig, 14 och de gick till översteprästerna och de äldste och sade: "Vi har svurit en ed att inte smaka något förrän vi har dödat Paulus. 15 Därför skall ni nu tillsammans med Stora rådet anhålla hos befälhavaren att han skickar ner honom till er. Låt honom tro att ni vill undersöka hans sak närmare. Själva står vi då beredda att döda honom, innan han kommer fram."
16 Men Paulus systerson fick höra talas om bakhållet, och han kom till fästningen och gick in och berättade det för Paulus. 17 Då kallade Paulus till sig en av officerarna och sade: "För den här unge mannen till befälhavaren. Han har något att berätta för honom." 18 Officeren förde honom till befälhavaren och sade: "Fången Paulus kallade på mig och bad mig ta den här unge mannen till dig. Han har något att berätta för dig." 19 Befälhavaren tog honom vid handen, förde honom åt sidan och frågade: "Vad är det du har att meddela mig?" 20 Han svarade: "Judarna har kommit överens om att be dig skicka ner Paulus till Rådet i morgon och låta dig tro att de skall utreda hans sak närmare. 21 Men låt dem inte övertala dig. Mer än fyrtio av dem ligger i bakhåll för honom, och de har svurit en ed att inte äta eller dricka förrän de har dödat honom. De står nu färdiga och väntar på att du skall säga ja till deras anhållan." 22 Befälhavaren lät den unge mannen gå sedan han uppmanat honom att inte tala om för någon att han hade berättat detta för honom.
Paulus förs till Cesarea
23 Därefter kallade befälhavaren till sig två av sina officerare och befallde dem: "Håll tvåhundra soldater beredda att i kväll vid niotiden gå till Cesarea, dessutom sjuttio ryttare och tvåhundra spjutbärare. 24 Skaffa också riddjur och låt Paulus sitta upp och för honom oskadd till landshövdingen Felix."[c] 25 Och han skrev ett brev med följande innehåll:
26 "Klaudius Lysias hälsar den högt ärade landshövdingen Felix. 27 Den här mannen hade gripits av judarna, och de skulle just ta livet av honom, när jag kom med min trupp och befriade honom, sedan jag tagit reda på att han var romersk medborgare. 28 Och då jag ville veta varför de anklagade honom, förde jag ner honom till deras Stora råd. 29 Jag fann då att anklagelserna mot honom gällde tvistefrågor i deras lag, och att han inte anklagades för något som förtjänade dödsstraff eller fängelse. 30 Sedan jag blivit underrättad om en sammansvärjning mot honom, skickade jag honom genast till dig. Jag har också anmodat hans anklagare att föra sin talan mot honom inför dig."
31 Soldaterna tog då med sig Paulus enligt den order de fått och förde honom under natten till Antipatris.[d] 32 Nästa dag lät de ryttarna fara vidare med honom och vände tillbaka till fästningen. 33 Ryttarna kom till Cesarea, lämnade fram brevet till landshövdingen och förde in Paulus till honom. 34 Felix läste det och frågade från vilken provins han var. Och när han fick veta att han var från Cilicien, 35 sade han: "Jag skall höra dig när dina anklagare också har kommit." Sedan befallde han att Paulus skulle stå under bevakning i Herodes palats.
Footnotes
- Apostlagärningarna 23:5 2 Mos 22:28.
- Apostlagärningarna 23:7 fariseerna och sadduceerna Se not till Matt 3:7.
- Apostlagärningarna 23:24 landshövdingen Felix Ursprungligen en frigiven slav. Han var landshövding i provinsen Judeen ca 52 - 60 e. Kr.
- Apostlagärningarna 23:31 Antipatris ligger mellan Lydda och Cesarea, ca 60 km nordväst från Jerusalem.
Nueva Biblia de las Américas™ NBLA™ Copyright © 2005 por The Lockman Foundation
Chinese New Version (CNV). Copyright © 1976, 1992, 1999, 2001, 2005 by Worldwide Bible Society.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln

