Hebreerbrevet 10
Svenska Folkbibeln
10 Lagen innehåller endast en skugga av det goda som kommer och inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan lagen aldrig genom samma offer som ständigt år efter år frambärs, fullkomna dem som träder fram. 2 Skulle man inte annars ha upphört att offra? De som förrättar offertjänsten skulle då redan en gång för alla ha blivit renade och inte längre haft några synder på sitt samvete. 3 Men nu ligger i dessa offer en årlig påminnelse om synder. 4 Ty det är omöjligt att tjurars och bockars blod skulle kunna utplåna synder. 5 När Kristus träder in i världen säger han därför:
Offer och gåvor begärde du inte, men en kropp har du berett åt mig.[a]
6 Brännoffer och syndoffer gladde dig inte.
7 Då sade jag: Se, jag har kommit, Gud, för att göra din vilja.
I bokrullen är det skrivet om mig.
8 Först säger han: "Offer och gåvor, brännoffer och syndoffer begärde du inte och gladde dig inte", fast de bärs fram enligt lagen. 9 Sedan säger han: "Se, jag har kommit för att göra din vilja." Så upphäver han det första för att fastställa det andra. 10 Och i kraft av denna vilja är vi helgade genom att Jesu Kristi kropp blev offrad en gång för alla.
11 Alla andra präster står dag efter dag och förrättar sin tjänst och bär gång på gång fram samma offer, som aldrig kan ta bort synderna. 12 Men Jesus har framburit ett enda syndoffer för alla tider, och han har satt sig på Guds högra sida 13 och väntar nu på att hans fiender skall läggas som en fotpall under hans fötter. 14 Genom ett enda offer har han för alla tider gjort dem som helgas fullkomliga. 15 Om detta vittnar också den helige Ande för oss. Först säger han:
16 Detta är det förbund som jag skall sluta med dem
efter denna tid säger Herren.
Och sedan:
Jag skall lägga mina lagar i deras hjärtan
och skriva dem i deras sinnen,[b]
17 och deras synder och överträdelser skall jag aldrig mer komma ihåg.
18 Och där synderna är förlåtna behövs det inte längre något syndoffer.
Uppmuntran till tro och kärlek
19 Bröder, i kraft av Jesu blod kan vi nu frimodigt gå in i det allra heligaste 20 på den nya och levande väg som han har öppnat för oss genom förlåten, det vill säga sitt kött. 21 Vi har en stor präst över Guds hus. 22 Låt oss därför med uppriktigt hjärta gå fram i full trosvisshet, med ett hjärta som är renat från ett ont samvete och med en kropp som är badad i rent vatten. 23 Låt oss orubbligt hålla fast vid hoppets bekännelse, ty den som har gett oss löftet är trofast. 24 Låt oss ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. 25 Låt oss inte överge våra egna sammankomster, som en del har för vana, utan uppmuntra varandra, detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.
Varning för avfall
26 Men om vi syndar med vett och vilja sedan vi fått kunskap om sanningen, finns det inte längre något offer för synder, 27 utan en fruktansvärd väntan på domen och en förtärande eld, som skall uppsluka motståndarna. 28 Den som förkastar Mose lag skall utan förbarmande dö, om två eller tre vittnar mot honom. 29 Hur mycket strängare straff tror ni då inte den skall förtjäna som trampar Guds Son under fötterna och håller förbundets blod för orent, det blod som har helgat honom, och som smädar nådens Ande? 30 Vi känner honom som har sagt: Min är hämnden, jag skall utkräva den, och vidare: Herren skall döma sitt folk.[c] 31 Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.
32 Kom ihåg den första tiden då ljuset kom till er. Ni fick utstå en hård kamp och mycket lidande. 33 Somliga utsattes för offentligt åtlöje och blev hånade och plågade, andra stod sida vid sida med dem som behandlades så. 34 Ni led tillsammans med fångarna och fann er med glädje i att bli berövade era ägodelar, eftersom ni visste att ni ägde något bättre, något som består. 35 Kasta därför inte bort er frimodighet, som ger stor lön. 36 Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. 37 Ty
ännu en kort liten tid, så kommer han som skall komma,
och han skall inte dröja.[d]
38 Min rättfärdige skall leva av tro.
Och vidare:
Men om han drar sig undan finner min själ ingen glädje i honom.
39 Men vi hör inte till dem som drar sig undan och går förlorade. Vi hör i stället till dem som tror och vinner sina själar.
Footnotes
- Hebreerbrevet 10:5 Ps 40:7f.
- Hebreerbrevet 10:16 Jer 31:33f.
- Hebreerbrevet 10:30 5 Mos 32:35f, Ps 135:14.
- Hebreerbrevet 10:37 Hab 2:3-4.
Hebrews 10
King James Version
10 For the law having a shadow of good things to come, and not the very image of the things, can never with those sacrifices which they offered year by year continually make the comers thereunto perfect.
2 For then would they not have ceased to be offered? because that the worshippers once purged should have had no more conscience of sins.
3 But in those sacrifices there is a remembrance again made of sins every year.
4 For it is not possible that the blood of bulls and of goats should take away sins.
5 Wherefore when he cometh into the world, he saith, Sacrifice and offering thou wouldest not, but a body hast thou prepared me:
6 In burnt offerings and sacrifices for sin thou hast had no pleasure.
7 Then said I, Lo, I come (in the volume of the book it is written of me,) to do thy will, O God.
8 Above when he said, Sacrifice and offering and burnt offerings and offering for sin thou wouldest not, neither hadst pleasure therein; which are offered by the law;
9 Then said he, Lo, I come to do thy will, O God. He taketh away the first, that he may establish the second.
10 By the which will we are sanctified through the offering of the body of Jesus Christ once for all.
11 And every priest standeth daily ministering and offering oftentimes the same sacrifices, which can never take away sins:
12 But this man, after he had offered one sacrifice for sins for ever, sat down on the right hand of God;
13 From henceforth expecting till his enemies be made his footstool.
14 For by one offering he hath perfected for ever them that are sanctified.
15 Whereof the Holy Ghost also is a witness to us: for after that he had said before,
16 This is the covenant that I will make with them after those days, saith the Lord, I will put my laws into their hearts, and in their minds will I write them;
17 And their sins and iniquities will I remember no more.
18 Now where remission of these is, there is no more offering for sin.
19 Having therefore, brethren, boldness to enter into the holiest by the blood of Jesus,
20 By a new and living way, which he hath consecrated for us, through the veil, that is to say, his flesh;
21 And having an high priest over the house of God;
22 Let us draw near with a true heart in full assurance of faith, having our hearts sprinkled from an evil conscience, and our bodies washed with pure water.
23 Let us hold fast the profession of our faith without wavering; (for he is faithful that promised;)
24 And let us consider one another to provoke unto love and to good works:
25 Not forsaking the assembling of ourselves together, as the manner of some is; but exhorting one another: and so much the more, as ye see the day approaching.
26 For if we sin wilfully after that we have received the knowledge of the truth, there remaineth no more sacrifice for sins,
27 But a certain fearful looking for of judgment and fiery indignation, which shall devour the adversaries.
28 He that despised Moses' law died without mercy under two or three witnesses:
29 Of how much sorer punishment, suppose ye, shall he be thought worthy, who hath trodden under foot the Son of God, and hath counted the blood of the covenant, wherewith he was sanctified, an unholy thing, and hath done despite unto the Spirit of grace?
30 For we know him that hath said, Vengeance belongeth unto me, I will recompense, saith the Lord. And again, The Lord shall judge his people.
31 It is a fearful thing to fall into the hands of the living God.
32 But call to remembrance the former days, in which, after ye were illuminated, ye endured a great fight of afflictions;
33 Partly, whilst ye were made a gazingstock both by reproaches and afflictions; and partly, whilst ye became companions of them that were so used.
34 For ye had compassion of me in my bonds, and took joyfully the spoiling of your goods, knowing in yourselves that ye have in heaven a better and an enduring substance.
35 Cast not away therefore your confidence, which hath great recompence of reward.
36 For ye have need of patience, that, after ye have done the will of God, ye might receive the promise.
37 For yet a little while, and he that shall come will come, and will not tarry.
38 Now the just shall live by faith: but if any man draw back, my soul shall have no pleasure in him.
39 But we are not of them who draw back unto perdition; but of them that believe to the saving of the soul.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln