Add parallel Print Page Options

11 ¶ Es pues la fe, la sustancia de las cosas que se esperan, la demostración de las cosas que no se ven.

Porque por ésta alcanzaron testimonio los ancianos.

Por la fe entendemos haber sido compuestos los siglos por la palabra de Dios, siendo hecho lo que se ve, de lo que no se veía.

¶ Por la fe, Abel ofreció a Dios mayor sacrificio que Caín; por la cual alcanzó testimonio de que era justo, dando Dios testimonio a sus presentes, y difunto, aún habla por ella.

Por la fe, Enoc fue traspuesto para no ver muerte, y no fue hallado, porque lo traspuso Dios; y antes que fuera traspuesto tuvo testimonio de haber agradado a Dios.

Pero sin fe es imposible agradar a Dios, porque es necesario que el que a Dios se allega, crea que existe, y que es galardonador de los que le buscan.

Por la fe, Noé habiendo recibido revelación de cosas que aun no se veían, aparejó con mucho cuidado el arca en que su casa se salvara; arca por la cual condenó al mundo, y fue hecho heredero de la justicia que es por la fe.

Por la fe, Abraham siendo llamado, oyó para salir al lugar que había de recibir por heredad; y salió sin saber a dónde iba.

Por la fe, habitó en la tierra prometida como en tierra ajena, morando en cabañas con Isaac y Jacob, herederos juntamente de la misma promesa;

10 porque esperaba la ciudad con fundamentos, el artífice y hacedor de la cual es Dios.

11 Por la fe también la misma Sara, (siendo estéril) recibió fuerza para concebir generación; y dio a luz aun fuera del tiempo de la edad, porque creyó ser fiel el que lo había prometido.

12 Por lo cual también de uno, y ese ya muerto, salieron como las estrellas del cielo en multitud, y como la arena innumerable que está a la orilla del mar.

13 En fe murieron todos éstos sin haber recibido las promesas; sino mirándolas de lejos, y creyéndolas, y abrazándolas; y confesando que eran peregrinos y advenedizos sobre la tierra.

14 Porque los que esto dicen, claramente dan a entender que buscan su patria natural.

15 Que si se acordaran de aquella de donde salieron, cierto tenían tiempo para volverse;

16 mas empero deseaban la mejor, es a saber, la celestial, por lo cual Dios no se avergüenza de llamarse Dios de ellos; porque les había aparejado ciudad.

17 Por la fe, ofreció Abraham a Isaac cuando fue probado; y ofrecía al unigénito en el cual había recibido las promesas,

18 (habiéndole sido dicho: En Isaac te será llamada simiente);

19 pensando dentro de sí, que aun de los muertos es Dios poderoso para levantar, por lo cual también le volvió a recibir por figura.

20 Por la fe también bendijo Isaac a Jacob y a Esaú de lo que habían de ser.

21 Por la fe, Jacob muriéndose bendijo a cada uno de los hijos de José; y adoró estribando sobre la punta de su vara.

22 Por la fe, José, muriéndose, se acordó de la partida de los hijos de Israel; y dio mandamiento acerca de sus huesos.

23 Por la fe, Moisés, nacido, fue escondido por sus padres por tres meses, porque le vieron hermoso niño; y no temieron el mandamiento del rey.

24 Por la fe, Moisés, hecho ya grande, rehusó ser hijo de la hija del Faraón,

25 escogiendo antes ser afligido con el pueblo de Dios, que gozar de comodidades temporales de pecado.

26 Teniendo por mayores riquezas el vituperio del Cristo que los tesoros de los egipcios, porque miraba a la remuneración.

27 Por la fe, dejó a Egipto no temiendo la ira del rey; porque como aquel que ve al Invisible se esforzó.

28 Por la fe, celebró la pascua y el derramamiento de la sangre, para que el que mataba los primogénitos no los tocara.

29 Por la fe, pasaron el mar Bermejo como por tierra seca, lo cual probando los egipcios, fueron consumidos.

30 Por la fe, cayeron los muros de Jericó con rodearlos siete días.

31 Por la fe, Rahab la ramera no pereció juntamente con los desobedientes habiendo recibido a los espías con paz.

32 ¶ ¿Y qué más digo? Porque el tiempo me faltará contando de Gedeón, de Barac, de Sansón, de Jefté, de David, de Samuel, y de los profetas,

33 que por fe ganaron reinos, obraron justicia, alcanzaron promesas, taparon las bocas de los leones,

34 apagaron fuegos impetuosos, evitaron filo de espada, convalecieron de enfermedades, fueron hechos fuertes en batallas, trastornaron campos de enemigos extraños;

35 las mujeres recibieron sus muertos por resurrección, unos fueron estirados, menospreciando la vida, para ganar mejor resurrección.

36 Otros experimentaron vituperios, y azotes; y a más de esto prisiones y cárceles.

37 Otros fueron apedreados, otros cortados en piezas, otros tentados, otros muertos a espada; otros anduvieron perdidos cubiertos de pieles de ovejas y de cabras, pobres, angustiados, maltratados,

38 de los cuales el mundo no era digno; errantes por los desiertos, por los montes, por las cuevas y por las cavernas de la tierra.

39 Y todos éstos, aprobados por testimonio de la fe, no recibieron la promesa,

40 proveyendo Dios alguna cosa mejor para nosotros, que aquellos no fueran perfeccionados sin nosotros.

Das Wesen des Glaubens und die Glaubenszeugen des alten Bundes

11 Es ist aber der Glaube eine feste Zuversicht[a] auf das, was man hofft, eine Überzeugung von Tatsachen, die man nicht sieht.

Durch diesen haben die Alten ein gutes Zeugnis erhalten.

Durch Glauben verstehen wir, dass die Welten[b] durch Gottes Wort bereitet worden sind, sodass die Dinge, die man sieht, nicht aus Sichtbarem entstanden sind.

Abel, Henoch und Noah

Durch Glauben brachte Abel Gott ein besseres Opfer dar als Kain; durch ihn erhielt er das Zeugnis, dass er gerecht sei, indem Gott über seine Gaben Zeugnis ablegte, und durch ihn redet er noch, obwohl er gestorben ist.

Durch Glauben wurde Henoch entrückt, sodass er den Tod nicht sah, und er wurde nicht mehr gefunden, weil Gott ihn entrückt hatte; denn vor seiner Entrückung wurde ihm das Zeugnis gegeben, dass er Gott wohlgefallen hatte.

Ohne Glauben aber ist es unmöglich, ihm wohlzugefallen; denn wer zu Gott kommt, muss glauben, dass er ist und dass er die belohnen wird, welche ihn suchen.

Durch Glauben baute Noah, als er eine göttliche Weisung empfangen hatte über die Dinge, die man noch nicht sah, von Gottesfurcht bewegt eine Arche zur Rettung seines Hauses; durch ihn verurteilte er die Welt und wurde ein Erbe der Gerechtigkeit aufgrund des Glaubens.

Der Glaubensweg Abrahams

Durch Glauben gehorchte Abraham, als er berufen wurde, nach dem Ort auszuziehen, den er als Erbteil empfangen sollte; und er zog aus, ohne zu wissen, wohin er kommen werde.

Durch Glauben hielt er sich in dem Land der Verheißung auf wie in einem fremden, und wohnte in Zelten mit Isaak und Jakob, den Miterben derselben Verheißung;

10 denn er wartete auf die Stadt, welche die Grundfesten hat[c], deren Baumeister und Schöpfer Gott ist.

11 Durch Glauben erhielt auch Sarah selbst die Kraft, schwanger zu werden, und sie gebar, obwohl sie über das geeignete Alter hinaus war, weil sie den für treu achtete, der es verheißen hatte.

12 Darum sind auch von einem Einzigen, der doch erstorben war, Nachkommen hervorgebracht worden, so zahlreich wie die Sterne des Himmels und wie der Sand am Ufer des Meeres, der nicht zu zählen ist.

Die Glaubenden sind Fremdlinge auf Erden

13 Diese alle sind im Glauben gestorben, ohne das Verheißene empfangen zu haben, sondern sie haben es nur von ferne gesehen und waren davon überzeugt, und haben es willkommen geheißen und bekannt, dass sie Gäste ohne Bürgerrecht und Fremdlinge[d] sind auf Erden;

14 denn die solches sagen, geben damit zu erkennen, dass sie ein Vaterland suchen.

15 Und hätten sie dabei jenes im Sinn gehabt, von dem sie ausgegangen waren, so hätten sie ja Gelegenheit gehabt, zurückzukehren;

16 nun aber trachten sie nach einem besseren, nämlich einem himmlischen. Darum schämt sich Gott ihrer nicht, ihr Gott genannt zu werden; denn er hat ihnen eine Stadt[e] bereitet.

Der Glaube von Abraham, Isaak, Jakob und Joseph

17 Durch Glauben brachte Abraham den Isaak dar, als er geprüft wurde, und opferte den Eingeborenen, er, der die Verheißungen empfangen hatte,

18 zu dem gesagt worden war: »In Isaak soll dir ein Same berufen werden«.[f]

19 Er zählte darauf, dass Gott imstande ist, auch aus den Toten aufzuerwecken, weshalb er ihn auch als ein Gleichnis wieder erhielt.

20 Durch Glauben segnete Isaak den Jakob und den Esau im Hinblick auf zukünftige Dinge.

21 Durch Glauben segnete Jakob, als er im Sterben lag, jeden der Söhne Josephs und betete an, auf seinen Stab gestützt.

22 Durch Glauben gedachte Joseph bei seinem Ende an den Auszug der Söhne Israels und traf Anordnungen wegen seiner Gebeine.

Der Glaubensweg des Mose

23 Durch Glauben wurde Mose nach seiner Geburt von seinen Eltern drei Monate lang verborgen gehalten, weil sie sahen, dass er ein schönes Kind war; und sie fürchteten das Gebot des Königs nicht.

24 Durch Glauben weigerte sich Mose, als er groß geworden war, ein Sohn der Tochter des Pharao zu heißen.

25 Er zog es vor, mit dem Volk Gottes Bedrängnis zu erleiden, anstatt den vergänglichen Genuss der Sünde zu haben,

26 da er die Schmach des Christus für größeren Reichtum hielt als die Schätze, die in Ägypten waren; denn er sah die Belohnung an.

27 Durch Glauben verließ er Ägypten, ohne die Wut des Königs zu fürchten; denn er hielt sich an den Unsichtbaren, als sähe er ihn.

28 Durch Glauben hat er das Passah durchgeführt und das Besprengen mit Blut, damit der Verderber ihre Erstgeborenen nicht antaste.

29 Durch Glauben gingen sie durch das Rote Meer wie durch das Trockene, während die Ägypter ertranken, als sie das versuchten.

30 Durch Glauben fielen die Mauern von Jericho, nachdem sie sieben Tage umzogen worden waren.

31 Durch Glauben ging Rahab, die Hure, nicht verloren mit den Ungläubigen[g], weil sie die Kundschafter mit Frieden aufgenommen hatte.

Die gläubigen Israeliten

32 Und was soll ich noch sagen? Die Zeit würde mir ja fehlen, wenn ich erzählen wollte von Gideon und Barak und Simson und Jephta und David und Samuel und den Propheten,

33 die durch Glauben Königreiche bezwangen, Gerechtigkeit wirkten, Verheißungen erlangten, die Rachen der Löwen verstopften;

34 sie haben die Gewalt des Feuers ausgelöscht, sind der Schärfe des Schwertes entkommen, sie sind aus Schwachheit zu Kraft gekommen, sind stark geworden im Kampf, haben die Heere der Fremden in die Flucht gejagt.

35 Frauen erhielten ihre Toten durch Auferstehung wieder; andere aber ließen sich martern und nahmen die Befreiung nicht an, um eine bessere Auferstehung zu erlangen;

36 und andere erfuhren Spott und Geißelung, dazu Ketten und Gefängnis;

37 sie wurden gesteinigt, zersägt, versucht, sie erlitten den Tod durchs Schwert, sie zogen umher in Schafspelzen und Ziegenfellen, erlitten Mangel, Bedrückung, Misshandlung;

38 sie, deren die Welt nicht wert war, irrten umher in Wüsten und Gebirgen, in Höhlen und Löchern der Erde.

39 Und diese alle, obgleich sie durch den Glauben ein gutes Zeugnis empfingen, haben das Verheißene nicht erlangt,

40 weil Gott für uns etwas Besseres vorgesehen hat, damit sie nicht ohne uns vollendet würden.

Footnotes

  1. (11,1) Andere Übersetzung: eine Verwirklichung dessen / ein Beharren auf dem, …
  2. (11,3) od. die Welt / die Weltzeiten (vgl. Fn. zu Hebr 1,2).
  3. (11,10) od. die feste Fundamente hat.
  4. (11,13) d.h. solche, die vorübergehend, auf der Durchreise bei einem fremden Volk leben (vgl. auch 1Pt 1,1; 2,11).
  5. (11,16) gr. polis; auch im Sinn von: eine Heimat, ein Gemeinwesen, wo sie Bürgerrecht haben.
  6. (11,18) 1Mo 21,12.
  7. (11,31) od. mit denen, die sich weigerten, zu glauben.

信仰

11 信仰意味着确信我们所期待的事情,肯定我们所看不见的事情。 古人就是为此而得到了上帝的赞扬。

凭着信仰,我们理解宇宙是在上帝的命令之下创造出来的,因此,可见的事物产生于不可见的事物。

凭着信仰,亚伯奉献给上帝的祭物比该隐的祭物更好,因为亚伯的信仰,上帝赞赏他的贡品,称赞他为正直的人。尽管他已经死了,但他依然凭着信仰在说话。

凭着信仰,以诺被升到天堂,使他没有经历死亡,人们再也找不到他了。因为上帝把他带走了,他在被提升之前,被赞颂为受到上帝喜欢的人。 没有信仰的人是不可能令上帝满意的,因为来到上帝面前的人必须相信上帝的存在,而且相信上帝能够报偿追求他的人。

凭着信仰,诺亚对还没有看到的事情听从了警告,他造了一只方舟,使他的全家得救,凭着信仰,他给这个世界定了罪,并成为由信仰而产生的义的继承人。

凭着信仰,当亚伯拉罕服从了上帝的召唤,出发到一个他将要继承的地方去了,尽管他不知道要去什么地方,但他还是出发了; 凭着信仰,他生活在上帝许诺给他的地方,仿佛是客居异乡,他住在帐篷里,就像继承同一许诺的以撒和雅各一样。 10 他这么做,是因为他向往一个有着永恒基石的城市,这个城市是上帝设计和建造的。

11 凭着信仰,亚伯拉罕虽然已经过了生育年龄,而且撒拉又不能生育,但仍然领受了生儿育女的能力,因为他相信许下这诺言的上帝是可以信赖的。 12 尽管那时亚伯拉罕已行将就木,但是他身后的子孙却多如天上的繁星和海滩上数不清的沙粒。

13 这些人都是怀着信仰死去的。他们没有得到许诺的东西,他们只是远远地看见了那些东西并欢迎它们。他们承认自己只不过是地上异邦人和陌生人。 14 说这些话的人,表明他们正在寻找自己的家园。 15 假如他们当时仍然想念离开的那个家,他们就会有机会回去。 16 但是,他们向往的却是一个更美好的家园,一个天上的家园,因此,上帝不因为被称为他们的上帝而感到羞耻,他为他们准备了一座城市。

17 凭着信仰,当亚伯拉罕接受上帝考验的时候,他把以撒献上做为祭物,的确,接受许诺的他准备牺牲自己的独子。

18 上帝对他说过∶“你的子孙后代全都来自以撒。” 19 亚伯拉罕相信,上帝能够让人起死回生,从象征的意义上来说,他的确得到了死而复活的以撒。

20 凭着信仰,以撒为以扫和雅各的前途祝福, 21 凭着信仰,雅各在临终时祝福约瑟的每一个儿子,并拄着拐杖敬拜上帝。

22 凭着信仰,约瑟在临终前说到以色列人 [a]将要离开埃及,并就自己的遗骨做了嘱咐。

23 凭着信仰,当摩西出生后,因为他的父母看到他是个漂亮的婴儿,便把他藏了三个月,他们不怕国王的命令。

24 凭着信仰,摩西长大后拒绝被称为法老女儿的儿子。 25 他宁愿与上帝的子民们一同忍受虐待,而不去享受罪恶的短暂快乐。 26 在他眼里,为基督 [b]而受到侮辱,比拥有埃及的财宝还要珍贵,因为他期待着未来他的报偿。 27 凭着信仰,他不畏国王的愤怒,离开了埃及。摩西坚持不懈,因为他似乎看见了那位不为人所见的上帝。 28 凭着信仰,他恪守逾越节 [c],喷洒血水,以便使毁灭天使不能去碰以色列人的长子。

29 凭着信仰,以色列人渡过红海时如履旱地,但是,当埃及人企图渡过红海时,却被淹死了。

30 凭着信仰,人们围着耶利哥的城墙走了七天,城墙终于倒塌了。

31 凭着信仰,妓女喇合没有和那些不服从的人一起被杀死,因为她曾友好地接待过密探。

32 我还能再说什么呢?我没有那么多的时间,一一列举基甸、巴拉、参孙、耶弗他、大卫、撒母耳和先知们的事。 33 凭着信仰,这些人征服了其它王国,建立了正义,并得到了上帝的许诺。他们堵住了狮子之口, 34 扑灭了烈火,逃避了在刀剑下的死亡。他们的懦弱化为坚强。他们在战斗中成长壮大,并且击溃了外邦的敌人。 35 女人们重新得到那些从死里复活的亲人。其他的人虽身受折磨,却拒绝解脱,为的是能够获得更好的复活。 36 一些人面对嘲讽与鞭打,还有一些人面对着锁链与监牢。 37 他们挨石头砸、被锯成两截,被剑杀死。他们披着绵羊皮和山羊皮四处漂泊,穷困潦倒,受迫害与虐待。 38 这个世界不值得他们居住,他们在荒野与山巅间流浪,在山洞和地穴里藏身。

39 这些人因为他们的信仰而受到称赞,但他们并没有得到许诺给他们的一切, 40 因为上帝为我们计划了更美好的事情,因此,他们只有与我们在一起才能完美。

Footnotes

  1. 希 伯 來 書 11:22 以色列人: 犹太人。
  2. 希 伯 來 書 11:26 基督: 受油膏者或受上帝所选。
  3. 希 伯 來 書 11:28 逾越节: 犹太人的重要圣日。每年那天他们吃特殊的饭餐,来纪念在摩西时代上帝使他们在埃及摆脱了奴役。

Trons människor

11 Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser. Genom tron fick fäderna sitt vittnesbörd. Genom tron förstår vi att världen har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.

Genom tron bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain, och genom tron fick han det vittnesbördet att han var rättfärdig, eftersom Gud själv bekände sig till hans offer. Och genom tron talar han, fastän han är död. Genom tron togs Hanok bort utan att möta döden. Och man fann honom inte mer, ty Gud hade tagit honom till sig. Innan han togs bort, hade han fått det vittnesbördet att han funnit nåd hos Gud. Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom. I tron byggde Noa i helig fruktan en ark för att rädda de sina, sedan Gud hade varnat honom för det som ingen ännu hade sett. Genom tron blev han världen till dom och ärvde den rättfärdighet som kommer av tro.

I tron lydde Abraham, när han blev kallad att dra ut till det land som han skulle få i arv, och han begav sig i väg utan att veta vart han skulle komma. I tron levde han som främling i det utlovade landet. Han bodde i tält tillsammans med Isak och Jakob, som var medarvingar till samma löfte. 10 Ty han väntade på staden med de fasta grundvalarna, den som Gud har format och skapat. 11 Genom tron fick också Sara kraft att bli mor för en avkomma fast hon var överårig.[a] Hon litade på honom som hade gett löftet. 12 Därför fick också en enda man barn, talrika som stjärnorna på himlen och oräkneliga som sandkornen på havets strand, detta trots att han var så gott som död.

13 I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden. 14 De som talar så visar därmed att de söker ett hemland. 15 Om de hade menat det land som de gått ut ifrån, hade de tillfälle att vända tillbaka dit. 16 Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför blygs inte Gud för att kallas deras Gud, ty han har ställt i ordning en stad åt dem.

17 I tron bar Abraham fram Isak som offer, när han blev satt på prov. Ja, sin ende son bar han fram som offer, fastän han hade fått löftena. 18 Och till honom hade Gud sagt: Genom Isak skall du få dina efterkommande.[b] 19 Abraham räknade med att Gud hade makt till och med att uppväcka från de döda. Därifrån fick han honom också tillbaka, bildligt talat.[c] 20 I tron gav Isak sin välsignelse åt Jakob och Esau för kommande tider. 21 I tron välsignade den döende Jakob var och en av Josefs söner och tillbad, lutad mot änden av sin stav. 22 I tron påminde Josef, när han låg för döden, om Israels barns uttåg och gav befallning om vad som skulle göras med hans ben.

23 I tron hölls Mose efter sin födelse gömd av sina föräldrar i tre månader. De såg att det var ett vackert barn och lät sig inte skrämmas av kungens påbud. 24 I tron vägrade Mose som vuxen att låta sig kallas Faraos dotterson. 25 Han valde att hellre bli illa behandlad tillsammans med Guds folk än att en kort tid leva i syndig njutning. 26 Han räknade Kristi smälek som en större rikedom än Egyptens alla skatter, ty han hade sin blick riktad på lönen. 27 Genom tron lämnade han Egypten utan att frukta för kungens vrede. Därför att han liksom såg den Osynlige härdade han ut. 28 I tron firade han påsken och beströk dörrposterna med blod, för att fördärvaren inte skulle röra vid deras förstfödda. 29 I tron gick folket genom Röda havet som på torr mark, men när egyptierna försökte, dränktes de. 30 Genom tron föll Jerikos murar, sedan man hade gått runt omkring dem i sju dagar. 31 Genom tron undgick skökan Rahab att gå under tillsammans med dem som inte trodde, eftersom hon hade tagit emot spejarna som vänner.

32 Vad skall jag säga mer? Jag skulle inte hinna med att berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David, Samuel och profeterna. 33 Genom tron besegrade de kungariken, skipade rätt, fick löften uppfyllda, täppte till lejons gap, 34 släckte rasande eld och undkom svärdsegg. De var svaga men blev starka, de blev väldiga i strid och drev främmande härar på flykten. 35 Kvinnor fick tillbaka sina döda genom uppståndelse. Andra torterades, och de vägrade att låta sig befrias för att få en bättre uppståndelse. 36 Andra utstod hån och gisselslag, ja, även bojor och fängelse. 37 De blev stenade, söndersågade eller dödade med svärd. De gick omkring i fårskinn och gethudar, led brist, blev plågade och misshandlade. 38 Världen förtjänade inte att hysa dem. De irrade omkring i öknar och på berg, i grottor och hålor. 39 Och fast alla dessa hade fått vittnesbördet att de trodde, fick de inte det som var utlovat. 40 Ty Gud har förutbestämt något bättre åt oss: först tillsammans med oss skall de nå målet.

Footnotes

  1. Hebreerbrevet 11:11 Annan översättning: "Genom tron fick Abraham, fastän han liksom Sara var överårig, kraft att bli far till en son."
  2. Hebreerbrevet 11:18 1 Mos 21:12.
  3. Hebreerbrevet 11:19 bildligt talat Annan översättning: "som en förebild." Dvs till Kristi uppståndelse.