¹⁷ I tro bar Abraham fram sin son Isak som offer, när han sattes på prov. Han var beredd att offra sin ende^[a] son, han som fått löftena. ¹⁸ Gud hade ju sagt till honom: ”Det är bara Isaks efterkommande som ska räknas som dina ättlingar.”^{[b] 19} Men Abraham tänkte att Gud till och med kunde uppväcka döda. Och bildligt talat fick han ju tillbaka Isak från de döda.

²⁰ I tro välsignade Isak också Jakob och Esau för framtiden.

²¹ I tro välsignade den döende Jakob Josefs söner. Lutad mot sin stav tillbad han Gud.

²² I tro påminde Josef, när hans slut närmade sig, om israeliternas uttåg ur Egypten och gav order om sina kvarlevor.

²³ I tro lyckades Moses föräldrar gömma sitt nyfödda barn under tre månader. De såg att det var ett vackert barn och var inte rädda, trots kungens påbud.

²⁴ I tro vägrade sedan Mose som vuxen att bli kallad son till faraos dotter. ²⁵ Han valde att lida tillsammans med Guds folk, i stället för att under en kort tid njuta av synden. ²⁶ Han betraktade smäleken för Kristus skull som en större rikedom än Egyptens skatter. Han såg fram emot den belöning som väntade honom. ²⁷ I tro lämnade Mose sedan Egypten. Han var inte rädd för kungens vrede, utan höll ut, eftersom han liksom såg den Osynlige.^{[c] 28} I tro firade han påsk och strök blod på dörrposterna, så att den som skulle döda de förstfödda inte skulle röra vid dem.^[d]

²⁹ I tro gick folket rakt igenom Röda havet som på torra land. Men när egypterna försökte göra det, drunknade de allihop.^[e]

³⁰ Genom tron föll Jerikos murar, sedan man hade gått runt dem i sju dagar.^[f]

³¹ Genom tron slapp den prostituerade Rachav att dödas tillsammans med de andra som vägrade att tro, eftersom hon fredligt hade tagit emot spionerna.^[g]

³² Behöver jag göra listan längre? Det skulle ta alltför lång tid att berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David, och om Samuel och profeterna. ³³ Genom sin tro kunde dessa människor besegra andra riken, främja rättfärdighet, och få det som utlovats. De kunde stänga till lejonens gap, ³⁴ släcka rasande eld, och undgå att dödas av svärd. Trots sin svaghet blev de starka, och de fick kraft att strida och driva hela arméer på flykten. ³⁵ Kvinnor fick tillbaka sina döda uppståndna. Andra torterades till döds och ville inte bli frisläppta, för de såg fram emot en bättre uppståndelse. ³⁶ En del blev hånade och piskade, andra kedjades fast och fick sitta i fängelse. ³⁷ De stenades till döds, sågades mitt itu eller dödades med svärd. De gick omkring klädda i fårskinn och gethudar. De led brist, blev förföljda och misshandlade. ³⁸ Världen förtjänade inte att ha dem ibland sig. De höll till i ödemarken och bland bergen, i grottor och jordhålor.

³⁹ Men ingen av dessa fick se löftet uppfyllt, trots att de alla genom sin tro hade fått Guds vittnesbörd. ⁴⁰ Gud hade nämligen en bättre plan för oss, så att de inte ska uppnå fullkomlighet förrän tillsammans med oss.