Add parallel Print Page Options

Habackuks bön

En bön av profeten Habackuk, en klagosång.[a]

Herre, jag har hört budskapet om dig
    och dina gärningar, och jag är förskräckt.
Herre, förnya dina gärningar i denna tid,
    ge dem till känna i denna tid.
    Glöm inte bort din barmhärtighet i din vrede!

Gud kommer från Teman,
    den Helige från berget Paran. Séla[b]
Hans majestät täcker himlen,
    och jorden fylls av hans lov.
Hans glans är som ljuset,
    strålar går ut ur hans hand,
    och där är hans styrka dold.
Pest går framför honom,
    farsot följer i hans spår.
Han står där,
    och jorden skälver,
inför hans blick darrar folken.
    De urgamla bergen rämnar,
de eviga höjderna faller samman.
    Hans vägar är eviga.
Jag ser olyckan drabba Kushans tält
    och Midjans boningar bävar.

Är Herren förbittrad på floderna?
    Riktas din vrede mot floderna?
Rasar du mot havet,
    när du drar fram med dina hästar
    och dina segervagnar?
Avhöljd, ja, avhöljd är din båge,
    och dina ord som pilar, med svuren ed.[c] Séla
Du får jorden att klyvas av floder.
10 Bergen ser dig och bävar,
    störtregn forsar ner från molnen,
havsdjupet dånar
    och kastar upp sina vågor.

11 Solen och månen står stilla i sina boningar,
    vid skenet av dina flygande pilar,
    vid glansen av ditt blixtrande spjut.
12 Du går fram över jorden i ilska
    och trampar ner folken i vrede.
13 Du drar ut för att rädda ditt folk,
    för att rädda din smorde.
Du krossar taket på den gudlöses hus
    och blottar det nerifrån och ända upp.[d] Séla
14 Med hans egna spjut
    genomborrar du hans krigares huvuden
när de stormar fram för att skingra oss
        och i skadeglädje sluka den betryckte[e]
    som gömmer sig.
15 Du far fram på dina hästar över havet,
    och de väldiga vattnen brusar.

16 Jag hör det och bävar i mitt innersta,
    vid dånet darrar mina läppar,
benen i min kropp löses upp,
    och jag går med vacklande steg.
Jag väntar stilla på olyckans dag,
    som ska komma över det folk som anfaller oss.
17 Fikonträdet knoppas inte,
    vinstocken saknar frukt,
olivskörden slår fel,
    och fälten ger ingen gröda.
Fåren är borta ur fållorna,
    och boskapen finns inte kvar i stallen.
18 Jag vill jubla i Herren,
    glädja mig i min frälsnings Gud.

19 Herren, Herren är min styrka.
    Han gör mig säker på foten som en hind
och låter mig löpa över bergen.

För körledaren, till stränginstrument.

Footnotes

  1. 3:1 Sist i satsen står i grundtexten en, troligen musikalisk term, shigjonót, vars betydelse inte är känd. Ett liknande, om än inte identiskt, ord finns i Ps 7:1, där man har antagit att det kan betyda en klagosång, och trots en viss olikhet översätts ordet så i detta fall också.
  2. 3:3,9,13 Det hebreiska ordet séla är uppenbarligen en musikalisk term med okänd betydelse; det förekommer ofta i psalmer.
  3. 3:9 Grundtextens innebörd är osäker.
  4. 3:13 Grundtexten är svårtolkad; tak heter ordagrant huvud/topp i grundtexten och kan ev. också syfta på en ledare.
  5. 3:14 Grundtextens innebörd är osäker.

This is a prayer of Havakuk the prophet about mistakes:

Adonai, I have heard the report about you.
Adonai, I am awed by your deeds.
Bring your work to life in our own age,
make it known in our own time;
but in anger, remember compassion.
God comes from Teman,
the Holy One from Mount Pa’ran. (Selah)
His splendor covers the sky,
and his praise fills the earth.
His brightness is like the sun,
rays come forth from his hand —
that is where his power is concealed.
Before him goes pestilence,
and close behind, the plague.
When he stands up, the earth shakes;
when he looks, the nations tremble,
the eternal mountains are smashed to pieces,
the ancient hills sink down;
the ancient paths are his.
I saw trouble in the tents of Kushan
and the tent hangings shaking in the land of Midyan.

Adonai, is it against the rivers,
against the rivers that your anger is inflamed?
Is your fury directed at the sea?
Is that why you ride on your horses,
and drive your chariots to victory?
You brandish your naked bow
and order it filled with arrows. (Selah)
You split the earth with rivers.
10 The mountains see you and tremble;
a torrent of water streams by;
the deep thunders forth,
as it raises enormous waves.
11 The sun and moon stand still in the sky
at the light of your arrows speeding by,
at the gleam of your glittering spear.
12 In fury you stride across the land,
in anger you trample the nations.
13 You come out to save your people,
to save your anointed one;
you crush the head of the house of the wicked,
uncovering its foundation all the way to the neck.
14 With their own rods you pierce the head of their warriors,
who come like a whirlwind to scatter us,
who rejoice at the prospect
of devouring the poor in secret.
15 You tread down the sea with your horses,
churning up the mighty waters.

16 When I heard, my whole body trembled,
my lips shook at the sound;
weakness overcame my limbs,
my legs gave way beneath me.
But I wait calmly for the day of trouble,
when it comes upon our assailants.
17 For even if the fig tree doesn’t blossom,
and no fruit is on the vines,
even if the olive tree fails to produce,
and the fields yield no food at all,
even if the sheep vanish from the sheep pen,
and there are no cows in the stalls;
18 still, I will rejoice in Adonai,
I will take joy in the God of my salvation.
19 Elohim Adonai is my strength!
He makes me swift and sure-footed as a deer
and enables me to stride over my high places.

For the leader. With my stringed instruments.