Habackuk 2
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Gud svarar Habackuk
2 Jag ska klättra upp i mitt vakttorn för att vänta och se vad Gud har att säga och vilket svar han ger på mitt klagomål.
2 Herren sa till mig: Skriv mitt svar klart och tydligt på en tavla och låt en budbärare sprida det åt alla håll.
3 Men det jag planerar kommer inte att hända på en gång. Sakta men säkert närmar sig tiden då synen ska bli verklighet. Misströsta inte om det skulle dröja, för allt detta kommer att ske. Ha bara tålamod! Det ska inte gå en enda dag över tiden!
4 Lägg märke till det här: Ogudaktiga människor litar på sig själva, som babylonierna gör. De misslyckas, men den rättfärdige förlitar sig på mig och får leva!
5 Dessa högfärdiga babylonier blir förvirrade av allt sitt vindrickande. I sitt övermod har de samlat en mängd nationer under sig, men liksom döden och dödsriket får de aldrig nog.
6 Den dag kommer när deras fångar ska håna dem och säga: Rövare! Äntligen är rättvisans stund inne! Nu ska ni få igen för allt krigsbyte ni samlade på hög och för allt ert förtryck och all er grymhet!
7 Plötsligt ska era fordringsägare vända sig mot er i vrede och ta allt vad ni har, medan ni står darrande och hjälplösa.
8 Ni har ruinerat många folk, men nu ska de ruinera er. Mördare! Ni har förstört både stad och land i er laglöshet.
9 Det blir synd om er som gör er rika genom bedrägeri och sedan tror att ni kan leva i säkerhet.
10 Genom de mord ni begått har ni dragit skam över er och förfelat era liv.
11 Ja, väggarna i era hus ska anklaga er, och bjälkarna i taket ska stämma in i ropen.
12 Det blir synd om er som bygger upp städer med pengar ni fått genom mord och rån.
13 Har inte Herren befallt att det som gudlösa nationer har byggt upp ska bli till aska? De arbetar så flitigt, men allt är förgäves!
14 Den tid ska komma när jorden ska vara lika full av kunskap om Herrens härlighet som havsdjupen är fulla av vatten.
15 Det blir synd om er som först slår era grannländer så att de raglar som druckna och sedan utnyttjar dem i deras nakenhet och skam.
16 Men snart ska er egen härlighet bytas ut mot skam och vanära. Nu är det er tur att dricka er druckna av Guds dom, ända tills ni raglar och faller!
17 Ni skövlade Libanons skogar, men nu ska ni själva huggas ner. Ni jagade skogens djur för nöjes skull, men nu ska ni själva drabbas av förskräckelse på grund av allt ert dödande och all er grymhet i både stad och land.
18 Vad vann ni på att tillbe dessa handgjorda avgudabilder? Vilken lögn det är att de skulle kunna ge någon hjälp! Vilka dårar ni var, som litade på sådant som ni själva hade gjort.
19 Det är sorgligt att man över huvud taget kan komma på tanken att be livlösa trägudar om räddning! Stackars dem som tror att en sten kan komma med goda råd! Hur skulle avgudar kunna föra Guds talan? De är förgyllda med silver och guld, men de har inget liv!
20 Men Herren är i sitt heliga tempel. Låt hela jorden vara stilla inför honom.
Habakkuk 2
King James Version
2 I will stand upon my watch, and set me upon the tower, and will watch to see what he will say unto me, and what I shall answer when I am reproved.
2 And the Lord answered me, and said, Write the vision, and make it plain upon tables, that he may run that readeth it.
3 For the vision is yet for an appointed time, but at the end it shall speak, and not lie: though it tarry, wait for it; because it will surely come, it will not tarry.
4 Behold, his soul which is lifted up is not upright in him: but the just shall live by his faith.
5 Yea also, because he transgresseth by wine, he is a proud man, neither keepeth at home, who enlargeth his desire as hell, and is as death, and cannot be satisfied, but gathereth unto him all nations, and heapeth unto him all people:
6 Shall not all these take up a parable against him, and a taunting proverb against him, and say, Woe to him that increaseth that which is not his! how long? and to him that ladeth himself with thick clay!
7 Shall they not rise up suddenly that shall bite thee, and awake that shall vex thee, and thou shalt be for booties unto them?
8 Because thou hast spoiled many nations, all the remnant of the people shall spoil thee; because of men's blood, and for the violence of the land, of the city, and of all that dwell therein.
9 Woe to him that coveteth an evil covetousness to his house, that he may set his nest on high, that he may be delivered from the power of evil!
10 Thou hast consulted shame to thy house by cutting off many people, and hast sinned against thy soul.
11 For the stone shall cry out of the wall, and the beam out of the timber shall answer it.
12 Woe to him that buildeth a town with blood, and stablisheth a city by iniquity!
13 Behold, is it not of the Lord of hosts that the people shall labour in the very fire, and the people shall weary themselves for very vanity?
14 For the earth shall be filled with the knowledge of the glory of the Lord, as the waters cover the sea.
15 Woe unto him that giveth his neighbour drink, that puttest thy bottle to him, and makest him drunken also, that thou mayest look on their nakedness!
16 Thou art filled with shame for glory: drink thou also, and let thy foreskin be uncovered: the cup of the Lord's right hand shall be turned unto thee, and shameful spewing shall be on thy glory.
17 For the violence of Lebanon shall cover thee, and the spoil of beasts, which made them afraid, because of men's blood, and for the violence of the land, of the city, and of all that dwell therein.
18 What profiteth the graven image that the maker thereof hath graven it; the molten image, and a teacher of lies, that the maker of his work trusteth therein, to make dumb idols?
19 Woe unto him that saith to the wood, Awake; to the dumb stone, Arise, it shall teach! Behold, it is laid over with gold and silver, and there is no breath at all in the midst of it.
20 But the Lord is in his holy temple: let all the earth keep silence before him.
Habacuc 2
Reina-Valera Antigua
2 SOBRE mi guarda estaré, y sobre la fortaleza afirmaré el pie, y atalayaré para ver qué hablará en mí, y qué tengo de responder á mi pregunta.
2 Y Jehová me respondió, y dijo: Escribe la visión, y declárala en tablas, para que corra el que leyere en ella.
3 Aunque la visión tardará aún por tiempo, mas al fin hablará, y no mentirá: aunque se tardare, espéralo, que sin duda vendrá; no tardará.
4 He aquí se enorgullece aquel cuya alma no es derecha en él: mas el justo en su fe vivirá.
5 Y también, por cuanto peca por el vino, es un hombre soberbio, y no permanecerá: que ensanchó como el infierno su alma, y es como la muerte, que no se hartará: antes reunió á sí todas las gentes, y amontonó á sí todos los pueblos.
6 ¿No han de levantar todos estos sobre él parábola, y sarcasmos contra él? Y dirán: Ay del que multiplicó lo que no era suyo! ¿Y hasta cuándo había de amontonar sobre sí espeso lodo?
7 ¿No se levantarán de repente los que te han de morder, y se despertarán los que te han de quitar de tu lugar, y serás á ellos por rapiña?
8 Porque tú has despojado muchas gentes, todos los otros pueblos te despojarán; á causa de las sangres humanas, y robos de la tierra, de las ciudades y de todos los que moraban en ellas.
9 Ay del que codicia maligna codicia para su casa, por poner en alto su nido, por escaparse del poder del mal!
10 Tomaste consejo vergonzoso para tu casa, asolaste muchos pueblos, y has pecado contra tu vida.
11 Porque la piedra clamará desde el muro, y la tabla del enmaderado le responderá.
12 Ay del que edifica la ciudad con sangres, y del que funda la villa con iniquidad!
13 ¿No es esto de Jehová de los ejércitos? Los pueblos pues trabajarán para el fuego, y las gentes se fatigarán en vano.
14 Porque la tierra será llena de conocimiento de la gloria de Jehová, como las aguas cubren la mar.
15 Ay del que da de beber á sus compañeros, que les acercas tu hiel y embriagas, para mirar sus desnudeces!
16 Haste llenado de deshonra más que de honra: bebe tú también, y serás descubierto; el cáliz de la mano derecha de Jehová volverá sobre ti, y vómito de afrenta sobre tu gloria.
17 Porque la rapiña del Líbano caerá sobre ti, y la destrucción de las fieras lo quebrantará; á causa de las sangres humanas, y del robo de la tierra, de las ciudades, y de todos los que en ellas moraban.
18 ¿De qué sirve la escultura que esculpió el que la hizo? ¿la estatua de fundición, que enseña mentira, para que haciendo imágenes mudas confíe el hacedor en su obra?
19 Ay del que dice al palo; Despiértate; y á la piedra muda: Levántate! ¿Podrá él enseñar? He aquí él está cubierto de oro y plata, y no hay dentro de él espíritu.
20 Mas Jehová está en su santo templo: calle delante de él toda la tierra.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica