Habackuk 1
Svenska Folkbibeln 2015
1 Den profetia som profeten Habackuk såg i en syn.
Klagan över folkets ondska
2 Herre, hur länge
ska jag ropa på hjälp
utan att du hör,
ropa högt till dig över våld
utan att du räddar?
3 Varför låter du mig se ondska,
och hur kan du själv
se på sådant elände?
Fördärv och våld är inför mig,
det uppstår tvister och gräl.
4 (A) Därför blir lagen utan kraft,
och rätten kommer aldrig fram.
Den ogudaktige omringar
den rättfärdige
och rätten förvrängs.
Herrens svar
5 (B) Se er omkring bland hednafolken,
se och häpna, ja, häpna,
för jag gör en gärning i era dagar
som ni inte kommer att tro
när den berättas.[a]
6 Se, jag ska uppväcka kaldeerna[b],
det vilda och snabba folket
som drar ut över jordens vidder
för att ta i besittning
boplatser som inte är deras.
7 De är skrämmande och fruktade,
de avgör själva
vad som är lag och rätt.
8 (C) Deras hästar är snabbare än leoparder
och vildare än stäppvargar[c].
Deras ryttare spränger fram,
de kommer fjärran ifrån,
de flyger likt örnen
som störtar sig över sitt byte.
9 Alla kommer de med våld i sinnet,
stridslystna rycker de fram
och samlar fångar som sand.
10 De gör kungar till åtlöje
och hånar furstar.
De skrattar åt alla befästningar,
de kastar upp jordvallar
och intar dem.
11 Så drar de vidare som vinden,
de fortsätter framåt
och samlar på sig skuld.
Deras egen styrka är deras gud.
Frågor om Guds rättfärdighet
12 (D) Visst har du alltid varit till,
Herre min Gud, min Helige?
Vi ska inte dö!
Herre, till en dom har du satt dem,
till en tillrättavisning
har du berett dem,
du vår klippa.
13 (E) Dina ögon är för rena
för att se på det onda.
Du som inte står ut med
att se någon orätt,
hur kan du se på de trolösa och tiga
när den ogudaktige slukar
den som är mer rättfärdig än han?
14 (F) Du gör människorna
lika fiskarna i havet,
lika kräldjur
som inte har någon herre.
15 De drar upp dem alla med sin krok,
de fångar dem i sitt nät
och samlar dem i sitt garn.
Därför gläder de sig och jublar,
16 därför offrar de åt sitt nät
och tänder rökelse åt sitt garn,
för dessa gör deras andel fet
och deras mat så läcker.
17 Men ska de få vittja sitt nät
och ständigt dräpa folken
utan förskoning?
Footnotes
- 1:5 Citeras av Paulus i Apg 13:41 som varning till dem som förhärdade sig mot tron.
- 1:6 kaldeerna Arameiskt folk kring Babel i nuvarande Irak som frigjorde sig från Assyrien ca 620 f Kr och krossade huvudstaden Nineve 612 f Kr (se Nahums bok). Kung Nebukadnessar tog över hela regionen efter slaget vid Karkemish 605 f Kr (2 Krön 35:20, Dan 1:1 med not).
- 1:8 stäppvargar Annan översättning: ”kvällens vargar”.
Habackuk 1
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Habackuk ställer en fråga till Herren
1 Detta varningsord kom till profeten Habackuk i en syn från Gud:
2 Herre, hur länge ska jag behöva ropa på hjälp, innan du lyssnar? Ropar jag på dig förgäves? Varför kommer det inte något svar? Hjälp! Mord! skriker jag, men inte kommer du till min hjälp.
3 Måste jag ha denna ondska och sorg runt omkring mig? Vart jag än ser och vänder mig, så möter jag förtryck och falskhet och människor som älskar våld och konflikter.
4 Lagen har förlorat sin makt och domstolarna dömer orätt, för de som är onda är fler än de som är rättfärdiga. Mutor och bedrägerier hör till ordningen för dagen.
5 Herren svarade: Du kommer att bli förvånad när du får se vad jag tänker göra! Jag ska nämligen göra någonting redan under din livstid, och du kommer inte att tro det när du hör det.
6 Ja, jag ska låta en ny och mäktig nation uppstå i Babylon, ett modigt folk, som ska gå ut och besegra hela världen.
7 De är kända för sin grymhet. De lever efter sina egna lagar, och ingen kan hindra dem.
8 Deras hästar är snabbare än leoparder. De är vilda som vargar i sin jakt. Deras ryttare kommer från ett avlägset land. Som örnar slår de ner på sitt byte.
9 Allt motstånd bryter de ner, och de flyttar om de folk de besegrat. Fångar samlar de som sand.
10 De hånar kungar och furstar och har ingen respekt för befästningar. De kastar upp jord mot murarna och intar befästningarna.
11 De far förbi som en storm och försvinner, men de drar på sig en stor skuld, för de litar till sin egen kraft som till en gud.
12 Herre, min Gud, min helige, du som är evig, är det din mening att utplåna oss? Gud, vår klippa, varför har du låtit dessa babylonier få makt att straffa oss för våra synder?
13 Vi är onda, men de är ännu värre. Ska du, som inte kan tillåta någon form av synd, stå likgiltig medan de fördärvar oss? Ska du vara tyst när de i sin ondska utrotar dem som du har gjort rättfärdiga?
14 Är vi inte mer värda än fisken man drar upp på land till en säker död? Utan ledare kan vi inte försvara oss mot våra fiender!
15 Måste vi fastna på deras krokar och i deras nät, till deras stora glädje?
16 Då kommer de bara att bli högmodiga över sin egen förmåga och upphöja sig själva!
17 Herre, ska du låta dem fortsätta så för alltid? Ska de alltid lyckas besegra fienden i sina fruktansvärda krig?
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica