Add parallel Print Page Options

Flickan: Varför skulle ni bry er om mig när jag dansar bland er? Kung Salomo: Därför att du dansar så underbart, du furstedotter! Dina välformade ben är som juveler, som den skickligaste konstnärs arbeten.

Din navel är underbar, som en bägare fylld med vin. Din midja är som en hög med vete omgiven av liljor.

Dina bröst är som en gasells tvillingpar.

Din hals är ståtlig som ett elfenbenstorn, och dina ögon är som vattendammarna vid Bat-Rabbimsporten i staden Hesbon. Din näsa är som Libanons torn, varifrån man kan se ut över Damaskus.

Du bär ditt huvud högt som berget Karmel. Ditt hår glänser som purpur och kungen är fångad i dina drottninglika lockar.

Vad ljuvlig du är, vad underbar du är, min älskling. Du är så fylld av lust!

Du är lång och slank som ett palmträd, och dina bröst är som dadelklasar.

Jag sa: 'Jag vill klättra upp i ditt palmträd och fatta tag om dess grenar. För mig är dina bröst som vindruvsklasar, och din andedräkt är som doften av äpplen.

Dina kyssar är eggande som det ädlaste vin, sött och lent, som får de sovandes läppar att tala!'

Brudens hängivenhet

Flickan:10 Jag tillhör min älskling och jag är den han har begär till.

11 Kom, min älskling, så går vi ut på fälten och stannar i byarna över natten.

12 Låt oss stiga upp tidigt och gå ut till vingårdarna för att se om vinträden har knoppats och för att se om blommorna har slagit ut och om granatträden har börjat blomma. Där ska jag ge dig min kärlek.

13 Där sprider kärleksäpplena sin doft, och de finaste frukter finns vid din dörr, både nya och gamla, för jag har sparat dem åt dig, min älskling.

»Huru sköna äro icke dina fötter i sina skor, du ädla! Dina höfters rundning är såsom ett bröstspännes kupor, gjorda av en konstnärs händer.

Ditt sköte är en rundad skål, må vinet aldrig fattas däri. Din midja är en vetehög, omhägnad av liljor.

Din barm är lik ett killingpar, tvillingar av en gasell.

Din hals liknar Elfenbenstornet, dina ögon dammarna i Hesbon, vid Bat-Rabbimsporten. Din näsa är såsom Libanonstornet, som skådar ut mot Damaskus.

Ditt huvud höjer sig såsom Karmel, och lockarna på ditt huvud hava purpurglans. En konung är fångad i deras snara.» ----

»Huru skön och huru ljuv är du icke, du kärlek, så följd av lust!

Ja, din växt är såsom ett palmträds, och din barm liknar fruktklasar.

Jag tänker: I det palmträdet vill jag stiga upp, jag vill gripa tag i dess kvistar. Må din barm då vara mig såsom vinträdets klasar och doften av din andedräkt såsom äpplens doft

och din mun såsom ljuvaste vin!» »Ja, ett vin som lätt glider ned i min vän och fuktar de slumrandes läppar.

10 Jag är min väns, och till mig står hans åtrå.» ----

11 Kom, min vän; låt oss gå ut på landsbygden och stanna i byarna över natten.

12 Bittida må vi gå till vingårdarna, för att se om vinträden hava slagit ut, om knopparna hava öppnat sig, om granatträden hava fått blommor. Där vill jag giva min kärlek åt dig.

13 Kärleksäpplena sprida sin doft, och vid våra dörrar finnas alla slags ädla frukter, både nya och gamla; åt dig, min vän, har jag förvarat dem.

Brudgummen

Vad dina fötter är vackra

        i sandaler, du furstedotter!
    Dina höfters rundning
        är som ett smycke,
            ett verk av en konstnärs händer.
Din navel[a] är en rundad skål,
        må vinet aldrig fattas!
    Din midja är en vetehög,
        omgiven av liljor.
(A) Dina bröst är som två killingar,
    tvillingar av en gasell.
(B) Din hals är som ett elfenbenstorn,
    dina ögon som dammarna
        i Heshbon[b] vid Bat-Rabbimsporten.
    Din näsa är som Libanonstornet
        som vetter mot Damaskus.
(C) Ditt huvud höjer sig som Karmel,
        och ditt hårsvall är som purpur.
    Kungen är fångad i dess lockar.
(D) Vad du är skön och ljuv,
    du kärlek, så full av njutning!
Din hållning är som palmens,
    dina bröst som druvklasar.
(E) Jag tänker: Jag vill upp i den palmen,
        jag vill gripa dess frukt.
    Låt dina bröst vara som druvklasar,
        din andedräkt som äppeldoft
och din mun som ljuvaste vin.

Bruden

Vinet rinner rakt ner i min vän
    och fuktar de slumrandes läppar[c].
10 (F) Jag är min väns,
    och till mig står hans åtrå.
11 Kom, min vän,
    vi går ut på fälten
        och övernattar i byarna[d].
12 (G) Vi går tidigt till vingårdarna och ser
        om vinstocken har fått skott,
    om knopparna öppnat sig
        och granatäppelträden
            gått i blom.
    Där vill jag ge dig min kärlek.
13 Kärleksäpplena[e] sprider sin doft,
    vid våra dörrar
        finns alla slags härliga frukter,
            både nya och gamla.
    Min vän, jag har sparat dem åt dig.

Footnotes

  1. 7:2 navel   Troligen en anspelning på skötet.
  2. 7:4 dammarna i Heshbon   Stad drygt 2 mil öster om Döda havets nordspets. Utgrävningar har påvisat dammar från 800-talet f Kr där vinterns livgivande vatten lagrades under de torra sommarmånaderna.
  3. 7:9 de slumrandes läppar   Andra handskrifter (Septuaginta): ”mina läppar och tänder”.
  4. 7:11 i byarna   Annan översättning: ”bland hennabuskarna” (se not till 1:14).
  5. 7:13 kärleksäpplena   Troligen alruna, som skattades högt som afrodisiaka (jfr 1 Mos 30:14f).

Brudgummen

Hur vackra är inte dina fötter i sandaler,
du furstedotter!
    Dina höfters rundning är som ett bröstspännes kupor,
verk av en konstnärs händer.
Din navel är som en rund skål,
    där vin aldrig fattas.
Din midja är som en veteskyl,
    omgiven av liljor.
Dina bröst liknar ett killingpar,
    tvillingar av en gasell.
Din hals liknar ett elfenbenstorn,
    dina ögon dammarna i Hesbon,
vid Bat-Rabbimsporten.
    Din näsa är som Libanonstornet,
som håller vakt mot Damaskus.
Ditt huvud höjer sig som Karmel,
    och lockarna på ditt huvud är som purpur.
Konungen är fångad av dess lockar.
Så skön och ljuv du är,
    du kärlek, så full av njutning!
Din växt är som en palms,
    som druvklasar din barm.
Jag tänker: I den palmen vill jag klättra upp,
jag vill gripa tag i dess grenar.
    Låt dina bröst vara för mig som vinstockens klasar,
din andedräkt som äpplens doft
och din mun som ljuvaste vin.

Bruden

Ja, ett vin som lätt glider ner i min vän
och fuktar de slumrandes läppar.
10 Jag är min väns,
    och till mig står hans åtrå.
11 Kom, min vän,
    låt oss gå ut på fälten
och stanna i byarna över natten.
12 Låt oss tidigt stå upp och gå till vingårdarna
för att se om vinstocken har friska skott,
om knopparna har öppnat sig,
    om granatträden har fått blommor.
Där vill jag ge dig min kärlek.
13 Kärleksäpplena sprider sin doft,
    och vid våra dörrar finns alla slags utsökta frukter,
både nya och gamla.
    Åt dig, min vän, har jag förvarat dem.