Se inte på mig för att jag är så mörk,
att solen har bränt mig så.
    Min moders söner var mycket upprörda över mig
och satte mig att vakta vingårdarna.
Min egen vingård vaktade jag inte.
Säg mig, du som min själ har kär:
    Var för du din hjord i bet?
Var låter du den vila om middagen?
Varför skulle jag vara som en beslöjad kvinna
vid dina vänners hjordar?

Vännerna

Om du inte vet det,
    du skönaste bland kvinnor,
gå då i hjordens spår
    och för dina killingar i bet
vid herdarnas tält.

Read full chapter