Genesis 6
New King James Version
The Wickedness and Judgment of Man
6 Now it came to pass, (A)when men began to multiply on the face of the earth, and daughters were born to them, 2 that the sons of God saw the daughters of men, that they were beautiful; and they (B)took wives for themselves of all whom they chose.
3 And the Lord said, (C)“My Spirit shall not (D)strive[a] with man forever, (E)for he is indeed flesh; yet his days shall be one hundred and twenty years.” 4 There were [b]giants on the earth in those (F)days, and also afterward, when the sons of God came in to the daughters of men and they bore children to them. Those were the mighty men who were of old, men of renown.
5 Then [c]the Lord saw that the wickedness of man was great in the earth, and that every (G)intent[d] of the thoughts of his heart was only evil [e]continually. 6 And (H)the Lord was sorry that He had made man on the earth, and (I)He was grieved in His (J)heart. 7 So the Lord said, “I will (K)destroy man whom I have created from the face of the earth, both man and beast, creeping thing and birds of the air, for I am sorry that I have made them.” 8 But Noah (L)found grace in the eyes of the Lord.
Noah Pleases God
9 This is the genealogy of Noah. (M)Noah was a just man, [f]perfect in his generations. Noah (N)walked with God. 10 And Noah begot three sons: (O)Shem, Ham, and Japheth.
11 The earth also was corrupt (P)before God, and the earth was (Q)filled with violence. 12 So God (R)looked upon the earth, and indeed it was corrupt; for (S)all flesh had corrupted their way on the earth.
The Ark Prepared(T)
13 And God said to Noah, (U)“The end of all flesh has come before Me, for the earth is filled with violence through them; (V)and behold, (W)I will destroy them with the earth. 14 Make yourself an ark of gopherwood; make [g]rooms in the ark, and cover it inside and outside with pitch. 15 And this is how you shall make it: The length of the ark shall be three hundred [h]cubits, its width fifty cubits, and its height thirty cubits. 16 You shall make a window for the ark, and you shall finish it to a cubit from above; and set the door of the ark in its side. You shall make it with lower, second, and third decks. 17 (X)And behold, I Myself am bringing (Y)floodwaters on the earth, to destroy from under heaven all flesh in which is the breath of life; everything that is on the earth shall (Z)die. 18 But I will establish My (AA)covenant with you; and (AB)you shall go into the ark—you, your sons, your wife, and your sons’ wives with you. 19 And of every living thing of all flesh you shall bring (AC)two of every sort into the ark, to keep them alive with you; they shall be male and female. 20 Of the birds after their kind, of animals after their kind, and of every creeping thing of the earth after its kind, two of every kind (AD)will come to you to keep them alive. 21 And you shall take for yourself of all food that is eaten, and you shall gather it to yourself; and it shall be food for you and for them.”
22 (AE)Thus Noah did; (AF)according to all that (AG)God commanded him, so he did.
Footnotes
- Genesis 6:3 LXX, Syr., Tg., Vg. abide
- Genesis 6:4 Heb. nephilim, fallen or mighty ones
- Genesis 6:5 So with MT, Tg.; Vg. God; LXX Lord God
- Genesis 6:5 thought
- Genesis 6:5 all the day
- Genesis 6:9 blameless or having integrity
- Genesis 6:14 Lit. compartments or nests
- Genesis 6:15 A cubit is about 18 inches.
1 Mosebok 6
Svenska 1917
6 Då nu människorna begynte föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem
2 sågo Guds söner att människornas döttrar voro fagra, och de togo till hustrur dem som de funno mest behag i.
3 Då sade HERREN: »Min ande skall icke bliva kvar i människorna för beständigt, eftersom de dock äro kött; så vare nu deras tid bestämd till ett hundra tjugu år.»
4 Vid den tiden, likasom ock efteråt, levde jättarna på jorden, sedan Guds söner begynte gå in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem; detta var forntidens väldiga män, som voro så namnkunniga.
5 Men när HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden, och att deras hjärtans alla uppsåt och tankar beständigt voro allenast onda,
6 då ångrade HERREN att han hade gjort människorna på jorden, och han blev bedrövad i sitt hjärta.
7 Och HERREN sade: »Människorna, som jag skapade, vill jag utplåna från jorden, ja, både människor och fyrfotadjur och kräldjur och himmelens fåglar; ty jag ångrar att jag har gjort dem.»
8 Men Noa hade funnit nåd för HERRENS ögon.
9 Detta är berättelsen om Noas släkt. Noa var en rättfärdig man och ostrafflig bland sitt släkte; i umgängelse med Gud vandrade Noa.
10 Och Noa födde tre söner: Sem, Ham och Jafet.
11 Men jorden blev alltmer fördärvad för Guds åsyn, och jorden uppfylldes av våld.
12 Och Gud såg att jorden var fördärvad, eftersom allt kött vandrade i fördärv på jorden.
13 Då sade Gud till Noa: »Jag har beslutit att göra ände på allt kött, ty jorden är uppfylld av våld som de öva; se, jag vill fördärva dem tillika med jorden.
14 Så gör dig nu en ark av goferträ, och inred arken med kamrar, och bestryk den med jordbeck innan och utan.
15 Och så skall du göra arken: Den skall vara tre hundra alnar lång, femtio alnar bred och trettio alnar hög;
16 en öppning för ljuset, en aln hög alltigenom, skall du göra ovantill på arken; och en dörr till arken skall du sätta på dess sida; och du skall inreda den så, att den får en undervåning, en mellanvåning och en övervåning.
17 Ty se, jag skall låta floden komma med vatten över jorden, till att fördärva allt kött som har i sig någon livsande, under himmelen; allt som finnes på jorden skall förgås.
18 Men med dig vill jag upprätta ett förbund: du skall gå in i arken med dina söner och din hustru och dina söners hustrur.
19 Och av allt levande, vad kött det vara må, skall du föra in i arken ett par av vart slag, för att behålla dem vid liv med dig; hankön och honkön skola de vara.
20 Av fåglarna, efter deras arter, av fyrfotadjuren, efter deras arter, av alla kräldjur på marken, efter deras arter, skall ett par av vart slag gå in till dig, för att du må behålla dem vid liv.
21 Och du skall taga till dig alla slags livsmedel, sådant som kan ätas, och samla det till dig, för att det må vara dig och dem till föda.
22 Och Noa gjorde så; han gjorde i alla stycken såsom Gud hade bjudit honom.
Scripture taken from the New King James Version®. Copyright © 1982 by Thomas Nelson. Used by permission. All rights reserved.
