Genesis 32
Names of God Bible
Jacob Sends Messages and Gifts to Esau
32 [a]As Jacob went on his way, Elohim’s angels met him. 2 When he saw them, Jacob said, “This is Elohim’s camp!” He named that place Mahanaim [Two Camps].
3 Jacob sent messengers ahead of him to his brother Esau in Seir, the country of Edom. 4 He commanded them to give this message to Esau, “Sir, this is what Jacob has to say, ‘I’ve been living with Laban and have stayed until now. 5 I have cattle and donkeys, sheep and goats, and male and female slaves. I’ve sent these messengers to tell you this news in order to win your favor.’”
6 When the messengers came back to Jacob, they said, “We went to your brother Esau. He is coming to meet you with 400 men.”
7 Jacob was terrified and distressed. So he divided the people, the sheep and goats, the cattle, and the camels into two camps. 8 He thought, “If Esau attacks the one camp, then the other camp will be able to escape.”
9 Then Jacob prayed, “Elohim of my grandfather Abraham and Elohim of my father Isaac! Yahweh, you said to me, ‘Go back to your land and to your relatives, and I will make you prosperous.’ 10 I’m not worthy of all the love and faithfulness you have shown me. I only had a shepherd’s staff when I crossed the Jordan River, but now I have two camps. 11 Please save me from my brother Esau, because I’m afraid of him. I’m afraid that he’ll come and attack me and the mothers and children too. 12 But you did say, ‘I will make sure that you are prosperous and that your descendants will be as many as the grains of sand on the seashore. No one will be able to count them because there are so many.’”
13 He stayed there that night. Then he prepared a gift for his brother Esau from what he had brought with him: 14 200 female goats and 20 male goats, 200 female sheep and 20 male sheep, 15 30 female camels with their young, 40 cows and 10 bulls, 20 female donkeys and 10 male donkeys.
16 He placed servants in charge of each herd. Then he said to his servants, “Go ahead of me, and keep a distance between the herds.” 17 He commanded the first servant, “When my brother Esau meets you and asks you, ‘To whom do you belong, and where are you going, and whose animals are these ahead of you?’ 18 then say, ‘Sir, they belong to your servant Jacob. This is a gift sent to you. Jacob is right behind us.’” 19 He also commanded the second servant, the third, and all the others who followed the herds. He said, “Say the same thing to Esau when you find him. 20 And be sure to add, ‘Jacob is right behind us, sir.’” He thought, “I’ll make peace with him by giving him this gift that I’m sending ahead of me. After that I will see him, and he’ll welcome me back.” 21 So Jacob sent the gift ahead of him while he stayed in the camp that night.
Jacob’s Fourth Encounter with God—He Wrestles with God
22 During that night he got up and gathered his two wives, his two slaves and his eleven children and crossed at the shallow part of the Jabbok River. 23 After he sent them across the stream, he sent everything else across. 24 So Jacob was left alone. Then a man wrestled with him until dawn. 25 When the man saw that he could not win against Jacob, he touched the socket of Jacob’s hip so that it was dislocated as they wrestled. 26 Then the man said, “Let me go; it’s almost dawn.”
But Jacob answered, “I won’t let you go until you bless me.”
27 So the man asked him, “What’s your name?”
“Jacob,” he answered.
28 The man said, “Your name will no longer be Jacob but Israel [He Struggles With God], because you have struggled with Elohim and with men—and you have won.”
29 Jacob said, “Please tell me your name.”
The man answered, “Why do you ask for my name?” Then he blessed Jacob there. 30 So Jacob named that place Peniel [Face of God], because he said, “I have seen Elohim face to face, but my life was saved.” 31 The sun rose as he passed Penuel.[b] He was limping because of his hip. 32 (Therefore, even today the people of Israel do not eat the muscle of the thigh attached to the hip socket because Elohim touched the socket of Jacob’s hip at the muscle of the thigh.)
Footnotes
- Genesis 32:1 Genesis 32:1–32 in English Bibles is Genesis 32:2–33 in the Hebrew Bible.
- Genesis 32:31 Another name for Peniel.
1 Moseboken 32
Svenska Folkbibeln 2015
Jakob förbereder mötet med Esau
32 Och Jakob fortsatte sin färd. Då mötte Guds änglar honom. 2 (A) När han såg dem sade han: ”Här är Guds skara.” Och han kallade platsen Mahanajim[a].
3 Jakob skickade budbärare[b] framför sig till sin bror Esau i Seirs land på Edoms mark[c] 4 och befallde dem: ”Så här ska ni säga till min herre Esau: Din tjänare Jakob hälsar: Jag har bott hos Laban och dröjt kvar där ända tills nu. 5 Jag har oxar, åsnor, får, tjänare och tjänarinnor, och nu sänder jag bud för att låta min herre veta det, så att jag kan finna nåd för dina ögon.”
6 När budbärarna kom tillbaka till Jakob sade de: ”Vi träffade din bror Esau, och han kommer emot dig med fyrahundra man.” 7 Jakob blev mycket förskräckt och greps av ångest. Han delade upp sitt folk och fåren, korna och kamelerna i två skaror 8 och sade: ”Om Esau överfaller den ena skaran och slår den, så kan den andra komma undan.”
9 (B) Och Jakob bad: ”Herre, min far Abrahams Gud och min far Isaks Gud, Herre, du som sade till mig: Vänd tillbaka till ditt land och till din släkt så ska jag göra dig gott. 10 Jag är inte värdig all den nåd och trofasthet som du har visat din tjänare. När jag gick över denna Jordan hade jag inte mer än min stav, och nu har jag blivit två skaror. 11 Rädda mig från min bror Esaus hand, för jag är rädd att han kommer och dödar mig och mödrarna och barnen. 12 (C) Du har själv sagt: Jag ska göra dig mycket gott och låta dina efterkommande bli som havets sand, omöjliga att räkna.”
13 Jakob stannade där den natten. Från sina hjordar tog han ut gåvor till sin bror Esau: 14 tvåhundra getter och tjugo bockar, tvåhundra tackor och tjugo baggar, 15 trettio kamelston som gav di och deras föl, fyrtio kor och tio tjurar samt tjugo åsneston med tio föl. 16 Han lämnade dem i sina tjänares hand, var hjord för sig, och sade: ”Gå framför mig och håll ett avstånd mellan hjordarna.”
17 Sedan befallde han den som gick först: ”När min bror Esau möter dig och frågar: Vem tillhör du och vart går du, och vem tillhör djuren som du driver framför dig? 18 så ska du svara: De tillhör din tjänare Jakob. Det är en gåva som han skickar till sin herre Esau, och själv kommer han efter oss.” 19 Han befallde också den andre och den tredje och alla de andra som drev hjordarna: ”Som jag har sagt er ska ni säga till Esau, när ni kommer fram till honom. 20 Ni ska också säga: Se, din tjänare Jakob kommer efter oss.” Han tänkte nämligen: ”Jag vill beveka honom med gåvorna som kommer före mig. Sedan kommer jag själv inför hans ansikte. Kanske tar han då emot mig väl.” 21 Så kom gåvorna före honom, medan han själv stannade i lägret den natten.
Jakob kämpar vid Jabbok
22 Men Jakob steg upp samma natt och tog sina båda hustrur och sina båda slavinnor och sina elva söner och gick över Jabboks vadställe[d]. 23 Han tog dem och förde dem över bäckravinen tillsammans med allt annat han ägde. 24 (D) Och Jakob blev ensam kvar.
Då brottades en man med honom ända tills gryningen kom. 25 När han såg att han inte kunde övervinna Jakob, slog han honom på höftleden så att höften gick ur led medan han brottades med honom. 26 Och han sade: ”Släpp mig, för gryningen är här.” Men Jakob svarade: ”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.” 27 Då sade han till honom: ”Vad är ditt namn?” Han svarade: ”Jakob.” 28 (E) Han sade: ”Du ska inte längre heta Jakob utan Israel[e], för du har kämpat med Gud och med människor och segrat.”
29 (F) Och Jakob frågade: ”Låt mig få veta ditt namn.” Han svarade: ”Varför frågar du efter mitt namn?” Och han välsignade honom där.
30 (G) Jakob kallade platsen Peniel[f], för han tänkte: ”Jag har sett Gud ansikte mot ansikte, och ändå har mitt liv skonats.” 31 När han hade kommit förbi Penuel såg han solen gå upp. Och han haltade på höften.
32 Därför äter Israels barn än i dag inte höftsenan som ligger på höftleden, eftersom han slog Jakob på höftleden, på höftsenan.
Footnotes
- 32:2 Mahanajim Betyder ”två skaror”. Platsen, som ligger öster om Jordan, blev en centralort under Davids tid (2 Sam 2:8, 17:24).
- 32:3 budbärare Hebr. malachím, samma ord som översätts ”änglar” i vers 2.
- 32:3 Seirs land på Edoms mark Regionen sydöst om Döda havet där Esaus ättlingar blev Edoms folk (jfr 25:20, 36:8).
- 32:22 Jabboks vadställe Vattenrik biflod till Jordan, österut i höjd med Shekem.
- 32:28 Israel Betyder ”kämpar med Gud” eller ”regerar med Gud”. Hos 12:4 förklarar segern som att han ”grät och bad om nåd”.
- 32:30 Peniel (även Penuel, vers 31) betyder ”Guds ansikte”.
The Names of God Bible (without notes) © 2011 by Baker Publishing Group.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation