God Rescues Lot

19 The (A)two angels came to Sodom in the evening, and Lot was sitting in the gate of Sodom. When Lot saw them, he rose to meet them and bowed himself with his face to the earth and said, “My lords, (B)please turn aside to your servant's house and spend the night (C)and wash your feet. Then you may rise up early and go on your way.” They said, (D)“No; we will spend the night in the town square.” But he pressed them strongly; so they turned aside to him and entered his house. And he made them a feast and baked unleavened bread, and they ate.

But before they lay down, the men of the city, the men of Sodom, both young and old, all the people to the last man, surrounded the house. (E)And they called to Lot, “Where are the men who came to you tonight? (F)Bring them out to us, that we (G)may know them.” Lot went out to the men at the entrance, shut the door after him, and said, “I beg you, my brothers, do not act so wickedly. (H)Behold, I have two daughters who have not known any man. Let me bring them out to you, and do to them as you please. Only do nothing to these men, for they have come under the shelter of my roof.” But they said, “Stand back!” And they said, “This fellow (I)came to sojourn, and (J)he has become the judge! Now we will deal worse with you than with them.” Then they pressed hard against the man Lot, and drew near to break the door down. 10 But the men reached out their hands and brought Lot into the house with them and shut the door. 11 And they struck with (K)blindness the men who were at the entrance of the house, both small and great, so that they wore themselves out groping for the door.

12 Then the men said to Lot, “Have you anyone else here? Sons-in-law, sons, daughters, or anyone you have in the city, (L)bring them out of the place. 13 For we are about to destroy this place, (M)because the outcry against its people has become great before the Lord, and the Lord has sent us to destroy it.” 14 So Lot went out and said to his sons-in-law, who were to marry his daughters, (N)“Up! Get out of this place, for the Lord is about to destroy the city.” But he seemed to his sons-in-law to be jesting.

15 As morning dawned, the angels urged Lot, saying, “Up! Take your wife and your two daughters who are here, lest you be swept away in the punishment of the city.” 16 But he lingered. So the men seized him and his wife and his two daughters by the hand, (O)the Lord being merciful to him, and they brought him out and set him outside the city. 17 And as they brought them out, one said, “Escape for your life. (P)Do not look back or stop anywhere in the (Q)valley. Escape to the hills, lest you be swept away.” 18 And Lot said to them, “Oh, no, my lords. 19 Behold, your servant has found favor in your sight, and you have shown me great kindness in saving my life. But I cannot escape to the hills, lest the disaster overtake me and I die. 20 Behold, this city is near enough to flee to, and it is a little one. Let me escape there—is it not a little one?—and my life will be saved!” 21 He said to him, “Behold, I grant you this favor also, that I will not overthrow the city of which you have spoken. 22 Escape there quickly, for I can do nothing till you arrive there.” Therefore the name of the city was called (R)Zoar.[a]

God Destroys Sodom

23 The sun had risen on the earth when Lot came to Zoar. 24 Then (S)the Lord rained on Sodom and Gomorrah sulfur and fire from the Lord out of heaven. 25 And he overthrew those cities, and all the valley, and all the inhabitants of the cities, and what grew on the ground. 26 But Lot's wife, behind him, looked back, and she became (T)a pillar of salt.

27 And Abraham went early in the morning to the place where he had (U)stood before the Lord. 28 And he looked down toward Sodom and Gomorrah and toward all the land of the valley, and he looked and, behold, the smoke of the land went up like the smoke of a furnace.

29 So it was that, when God destroyed the cities of the valley, God (V)remembered Abraham and sent Lot out of the midst of the overthrow when he overthrew the cities in which Lot had lived.

Lot and His Daughters

30 Now Lot went up out of Zoar and (W)lived in the hills with his two daughters, for he was afraid to live in Zoar. So he lived in a cave with his two daughters. 31 And the firstborn said to the younger, “Our father is old, and there is not a man on earth to come in to us after the manner of all the earth. 32 Come, let us make our father drink wine, and we will lie with him, that we may preserve offspring from our father.” 33 So they made their father drink wine that night. And the firstborn went in and lay with her father. He did not know when she lay down or when she arose.

34 The next day, the firstborn said to the younger, “Behold, I lay last night with my father. Let us make him drink wine tonight also. Then you go in and lie with him, that we may preserve offspring from our father.” 35 So they made their father drink wine that night also. And the younger arose and lay with him, and he did not know when she lay down or when she arose. 36 Thus both the daughters of Lot became pregnant by their father. 37 The firstborn bore a son and called his name Moab.[b] (X)He is the father of the Moabites to this day. 38 The younger also bore a son and called his name Ben-ammi.[c] (Y)He is the father of the Ammonites to this day.

Footnotes

  1. Genesis 19:22 Zoar means little
  2. Genesis 19:37 Moab sounds like the Hebrew for from father
  3. Genesis 19:38 Ben-ammi means son of my people

Synden i Sodom

19 På kvällen kom de två änglarna till Sodom, och Lot satt då i Sodoms port.[a] När Lot fick se dem reste han sig för att möta dem, och han föll ner med ansiktet mot jorden (A) och sade: ”Mina herrar, kom med till er tjänares hus. Tvätta era fötter och stanna över natten. Sedan kan ni fortsätta er färd tidigt i morgon.” De svarade: ”Nej, vi stannar på torget[b] över natten.” Men han bad dem så enträget att de vek av och kom in i hans hus. Han ordnade en festmåltid åt dem och bakade osyrat bröd[c], och de åt.

Innan de hade lagt sig omringades huset av männen i staden, Sodoms män, både unga och gamla, allt folket utan undantag. (B) De ropade på Lot och sade till honom: ”Var är männen som kom till dig i natt? Skicka ut dem till oss så att vi får ligga med[d] dem.”

Då gick Lot ut till dem i porten, stängde dörren efter sig (C) och sade: ”Mina bröder, gör inte så illa! Jag har två döttrar som aldrig har legat med någon man. Låt mig skicka ut dem till er, så kan ni göra vad ni vill med dem. Gör bara inte något mot de här männen, eftersom de har kommit i skydd under mitt tak.”

Men de svarade: ”Flytta på dig!” De sade vidare: ”Han har kommit hit som främling, och nu vill han bli vår domare! Nu ska vi göra mer ont mot dig än mot dem.” Och de trängde sig med våld mot Lot och stormade fram för att spränga dörren.

10 Då räckte männen ut sina händer och drog in Lot till sig i huset och stängde dörren. 11 Männen utanför huset slog de med blindhet, både små och stora, så att de förgäves försökte finna dörren.

12 Sedan sade de till Lot: ”Har du några mer här? Någon svärson, söner, döttrar eller någon annan i staden som tillhör dig? För bort dem från den här platsen, 13 (D) för vi ska förgöra den. Deras rop har blivit så starkt inför Herren att Herren har sänt oss hit för att förgöra den.”

14 Då gick Lot ut och talade med sina svärsöner, de som skulle få hans döttrar, och sade: ”Bryt upp! Ta er ut från den här platsen, för Herren tänker förgöra staden.” Men hans svärsöner trodde att han skämtade.

Lot lämnar Sodom

15 När gryningen kom skyndade änglarna på Lot och sade: ”Bryt upp, ta med dig din hustru och dina båda döttrar som är här, så att du inte går under genom stadens synd.” 16 (E) När Lot dröjde tog männen hans hand, hans hustrus hand och hans båda döttrars händer, för Herren ville skona honom. De förde ut honom, och först när de var utanför staden släppte de honom.

17 När de hade fört ut dem, sade en av dem: ”Fly för livet! Se dig inte tillbaka och stanna inte någonstans på slätten. Fly till bergen så att du inte går under.” 18 Men Lot sade till dem: ”O nej, Herre. 19 Din tjänare har ju funnit nåd för dina ögon, och du har visat din stora godhet mot mig genom att rädda mitt liv. Men jag kan inte fly upp till bergen, för då kan olyckan hinna ifatt mig så att jag dör. 20 Se, staden där borta ligger nära. Det är lätt att fly dit och den är liten. Låt mig fly dit, så att jag får leva. Den är ju så liten.”

21 Då svarade han honom: ”Jag ska göra som du vill också i det här. Jag ska inte omstörta staden du talar om. 22 (F) Men skynda dig att fly dit, för jag kan inte göra något förrän du är där.” Därför fick staden namnet Soar[e].

Sodom och Gomorra går under

23 Solen hade gått upp över jorden när Lot kom till Soar. 24 (G) Då lät Herren svavel och eld[f] regna ner från himlen, från Herren, över Sodom och Gomorra. 25 Han ödelade dessa städer, hela slätten, alla som bodde i städerna och det som växte på marken. 26 (H) Men Lots hustru som följde efter honom såg sig tillbaka, och hon blev en saltstod.

27 Tidigt nästa morgon gick Abraham till den plats där han hade stått inför Herren 28 och såg ner över Sodom och Gomorra och hela slättlandet. Då såg han rök stiga upp från landet, som röken från en smältugn. 29 När Gud ödelade städerna på slätten tänkte han på Abraham och lät Lot komma undan förödelsen, när han omstörtade[g] städerna där Lot hade bott.

Moab och Ben-Ammi

30 Lot drog ut från Soar upp till bergsbygden och bosatte sig där med sina båda döttrar, för han vågade inte bo kvar i Soar. Han bodde med sina båda döttrar i en grotta. 31 Då sade den äldre till den yngre: ”Vår far är gammal och det finns ingen man i landet som kan gå in till oss som man gör överallt på jorden. 32 Kom, vi ser till att vår far dricker vin, och sedan ligger vi med honom så att vi får barn genom vår far.” 33 Så gav de sin far vin att dricka den natten, och den äldre gick in och låg med honom. Han märkte inte när hon lade sig och inte heller när hon steg upp.

34 Nästa dag sade den äldre till den yngre: ”Jag låg med far i natt. Nu ser vi till att han dricker vin i natt också, och sedan går du in och ligger med honom så att vi får barn genom vår far.” 35 Så gav de sin far vin att dricka också den natten, och den yngre låg med honom. Han märkte inte när hon lade sig och inte heller när hon steg upp.

36 Och båda Lots döttrar blev havande genom sin far. 37 Den äldre födde en son som hon gav namnet Moab. Han är stamfar till de nuvarande moabiterna. 38 Den yngre födde också en son som hon gav namnet Ben-Ammi. Han är stamfar till de nuvarande ammoniterna.[h]

Footnotes

  1. 19:1 i Sodoms port   Platsen för handel, samtal och beslut (jfr Rut 4:1).
  2. 19:2 torget   Annan översättning (så Septuaginta): ”gatan”.
  3. 19:3 osyrat bröd   Bakades i stekpanna över eld och var fort färdigt (jfr 18:6, 2 Mos 12:39).
  4. 19:5 ligga med   Ordagrant: ”känna” (hebreiskt uttryck för sexuell gemenskap, även i vers 8).
  5. 19:22 Soar   Anknyter till hebr. för ”liten”.
  6. 19:24 svavel och eld   Slätten var rik på naturligt förekommande kolväteföreningar (14:10). Än idag ligger en lätt doft av svavel över Döda havet.
  7. 19:25 ödelade   Ordvalet (ordagrant: ”vände upp och ner på”) för tanken till en jordbävning (jfr Job 9:5). Arkeologiska lämningar antyder att slätten kring Döda havet kan ha varit tätbefolkad under 2000-talet f Kr, men städerna gick under mot slutet av årtusendet.
  8. 19:37f moabiterna … ammoniterna   Folkslag öster och nordost om Döda havet.

罗得接待两位天使

19 黄昏的时候,那两位天使到了所多玛,当时罗得正坐在所多玛的城门口。罗得一看见他们,就起来迎接他们,俯伏在地, 说:“我主啊,请你们到仆人的家里住一夜,洗洗你们的脚,清早起来再赶路。”他们回答:“不,我们要在街上过夜。” 但由于罗得再三的请求,他们才肯跟他回去,进了他的家。罗得为他们预备了筵席,烤了无酵饼,他们就吃了。

所多玛的罪恶

他们还没有躺下睡觉,那城里的人,就是所多玛的男人,无论是年轻的或是年老的,都从各处来围住罗得的房子。 他们呼唤罗得,对他说:“今晚到你这里来的人在哪里?把他们带出来,我们要与他们同房。” 罗得出来,随手把门关上,到门口众人那里, 说:“我的弟兄们,请不要作恶。 看哪,我有两个女儿,是还没有和男人同房的,让我把她们带出来,你们高兴怎样待她们,就怎样行吧!只是这两个人,因为他们是到舍下来的,你们不可向他们作甚么。” 众人却说:“滚开!”又说:“一个来这里寄居的人,竟作起审判官来;现在我们要害你,比害他们还要厉害。”众人就向罗得极力拥挤,他们冲前要打破房门。 10 那两个人却伸出手来,把罗得拉进屋里去,并把门关上。 11 然后击打那些门外的人,使他们无论老少,都眼目昏眩,以致找不到门口。

12 那二人对罗得说:“你这里还有甚么人没有?无论是女婿、儿女,或是城中所有属你的人,都要把他们从这地方带走。 13 我们快要毁灭这地方了,因为控告他们的声音在耶和华面前实在很大,所以耶和华派我们来毁灭这地方。” 14 于是罗得出去,告诉娶了他女儿的女婿说:“你们起来离开这地方;因为耶和华就要毁灭这城。”但是他的女婿以为他在开玩笑。

天使救罗得离开所多玛

15 天快亮的时候,两位天使催促罗得说:“起来,带你的妻子,和你这里的两个女儿出去,免得你因这城的罪孽被除灭。” 16 罗得还在犹豫不决的时候,二人因为耶和华宽容罗得,就拉着罗得的手,和他妻子的手,以及他两个女儿的手,把他们带出来,安置在城外。 17 二人把他们带出来以后,其中一位说:“逃命吧,不要回头看,也不可留在这片平原上,要逃到山上去,免得你被除灭。” 18 罗得对他们说:“我主啊!请不要这样。 19 看哪,你仆人既然在你眼前蒙恩,你又向我大施慈爱,救活我的性命;可是我还逃不到山上,恐怕这灾祸就追上了我,我就死了。 20 看哪,这座城很近,可以逃到那里,那只是一座小城,请让我逃到那里去。那不是一座小城吗?这样我就可以活命了。” 21 有一位天使对他说:“这事我也答应你,你所说的这城,我必不倾覆。 22 你赶快逃到那里去,因为你还没有到达那里,我就不能作甚么。”因此那城名叫琐珥。

所多玛与蛾摩拉被倾覆

23 罗得到达琐珥的时候,太阳已经从地面升上来了。 24 当时,耶和华就使硫磺与火,从天上耶和华那里降与所多玛和蛾摩拉; 25 把那些城和全平原,以及城中所有的居民,连地上生长的,都毁灭了。 26 罗得的妻子在他后面向后一望,就变成了盐柱。

27 亚伯拉罕清早起来,到他从前站在耶和华面前的地方, 28 向所多玛和蛾摩拉,以及平原全地观望。不料,看见那地有烟上升,好象烧窑的烟一样。 29  神毁灭那平原上的众城,倾覆罗得所住过的众城的时候, 神记念亚伯拉罕,把罗得从倾覆中救出来。

摩押人和亚扪人的起源

30 罗得因为怕住在琐珥,就与他的两个女儿,一同离开琐珥上了山,住在那里;他和两个女儿住在一个洞里。 31 大女儿对小女儿说:“我们的爸爸已经老了,这地又没有男人可以按着世上的常规进来与我们亲近。 32 来吧,我们可以叫父亲喝酒,然后与他同睡,这样我们可以借着父亲保全后裔。” 33 当夜,她们叫父亲喝酒,大女儿就进去与父亲同睡,她甚么时候躺下,甚么时候起来,她父亲都不知道。 34 第二天,大女儿对小女儿说:“昨夜我与父亲同睡了,今夜我们再叫父亲喝酒,你可以进去与他同睡,这样我们可以借着父亲保全后裔。” 35 当夜,她们又叫父亲喝酒,小女儿就起来,与父亲同睡;她甚么时候躺下,甚么时候起来,她父亲都不知道。 36 这样,罗得的两个女儿,都从她们的父亲怀了孕。 37 大女儿生了一个儿子,给他起名叫摩押,就是现在摩押人的始祖。 38 小女儿也生了一个儿子,给他起名叫便.亚米,就是现在亚扪人的始祖。