Gud kallar Abram

12 (A) Herren sade till Abram: ”Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig.[a] Där ska jag göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt namn stort, och du ska bli en välsignelse. (B) Jag ska välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig ska jordens alla släkten bli välsignade[b].”

Abram gav sig i väg som Herren hade sagt till honom, och Lot gick med honom. Abram var sjuttiofem år[c] när han lämnade Harran. Han tog med sig sin hustru Saraj och sin brorson Lot, alla ägodelar och allt det folk[d] de skaffat sig i Harran och gav sig av mot Kanaans land.

När de kom till Kanaans land fortsatte Abram in i landet ända till Shekems[e] område, till Mores terebint[f]. På den tiden bodde kananeerna i landet. (C) Och Herren uppenbarade sig för Abram och sade: ”Åt dina efterkommande ska jag ge detta land.” Då byggde han ett altare åt Herren som hade uppenbarat sig för honom. (D) Därifrån drog han vidare till berget öster om Betel och slog upp sitt tält med Betel i väster och Ai i öster. Där byggde han ett altare åt Herren och åkallade Herrens namn. Sedan bröt Abram upp därifrån och drog sig allt längre söderut.

Read full chapter

Footnotes

  1. 12:1 Citeras av Stefanus i Apg 7:3.
  2. 12:3 I dig ska jordens alla släkten bli välsignade   Citeras av Paulus i Gal 3:8 som en profetia om frälsningen genom tron på Kristus, Abrahams avkomma (jfr 1 Mos 22:18, 28:14).
  3. 12:4 Abram var sjuttiofem år   Kanske ca 2091 f Kr. Se dock 2 Mos 12:40 med not för en alternativ tolkning som flyttar fram samtliga årtal i 1 Mos med 215 år.
  4. 12:5 allt det folk   Ordagrant: ”alla de själar”.
  5. 12:6 Shekem   By mellan bergen Ebal och Gerissim, strax öster om nutida Nablus. Lämningar från 1900-talet f Kr har hittats vid utgrävningar.
  6. 12:6 Mores terebint   More betyder ”lärare” (jfr Dom 4:5). Terebinten är en släkting till eken.