Genèse 35
Segond 21
Jacob à Béthel
35 Dieu dit à Jacob: «Lève-toi, monte à Béthel et installe-toi là-bas. Tu y construiras un autel en l’honneur du Dieu qui t'est apparu lorsque tu fuyais ton frère Esaü.»
2 Jacob dit à sa famille et à tous ceux qui étaient avec lui: «Enlevez les dieux étrangers qui sont au milieu de vous, purifiez-vous et changez de vêtements. 3 Nous nous lèverons et nous monterons à Béthel. Là, je construirai un autel en l’honneur du Dieu qui m'a répondu lorsque j’étais dans la détresse et qui a été avec moi pendant le voyage que j'ai fait.»
4 Ils donnèrent à Jacob tous les dieux étrangers qui étaient en leur possession et les anneaux qui étaient à leurs oreilles. Jacob les enfouit sous le térébinthe qui se trouve près de Sichem. 5 Ensuite ils partirent. La terreur de Dieu se propagea dans les villes qui les entouraient et l'on ne poursuivit pas les fils de Jacob. 6 Jacob arriva ainsi à Luz dans le pays de Canaan, c'est-à-dire Béthel, avec tous ceux qui l’accompagnaient. 7 Il y construisit un autel et il appela cet endroit El-Béthel, car c'est là que Dieu s'était révélé à lui lorsqu'il fuyait son frère.
8 Débora, la nourrice de Rebecca, mourut. Elle fut enterrée au-dessous de Béthel, sous le chêne que l’on a appelé chêne des pleurs.
9 Dieu apparut encore à Jacob après son retour de Paddan-Aram, et il le bénit. 10 Dieu lui dit: «Ton nom est Jacob. Tu ne seras plus appelé Jacob, mais ton nom sera Israël.» Il lui donna ainsi le nom d'Israël. 11 Dieu lui dit: «Je suis le Dieu tout-puissant. Prolifère et multiplie-toi! Une nation et tout un groupe de nations seront issus de toi et des rois naîtront de toi. 12 Je te donnerai le pays que j'ai donné à Abraham et à Isaac, et je donnerai ce pays à ta descendance après toi.» 13 Puis Dieu s'éleva au-dessus de lui à l'endroit où il lui avait parlé. 14 Jacob dressa un monument à l'endroit où Dieu lui avait parlé, un monument de pierres sur lequel il fit une offrande de vin et versa de l'huile. 15 Jacob appela Béthel l'endroit où Dieu lui avait parlé.
Naissance de Benjamin et mort de Rachel
16 Ils partirent de Béthel. Il y avait encore une certaine distance jusqu'à Ephrata lorsque Rachel accoucha. Elle eut un accouchement pénible. 17 Pendant les douleurs de l'accouchement, la sage-femme lui dit: «N’aie pas peur, car tu as encore un fils!» 18 Alors qu’elle allait rendre l'âme, car elle était mourante, elle lui donna le nom de Ben-Oni, mais son père l'appela Benjamin[a]. 19 Rachel mourut et fut enterrée sur le chemin d'Ephrata, c'est-à-dire Bethléhem. 20 Jacob construisit un monument sur son tombeau. C'est le monument du tombeau de Rachel, qui existe encore aujourd'hui.
21 Israël partit et dressa sa tente après Migdal-Eder. 22 Pendant qu'Israël résidait dans cette région, Ruben alla coucher avec Bilha, la concubine de son père, et Israël l'apprit. Les fils de Jacob étaient au nombre de 12.
23 Fils de Léa: Ruben, le fils aîné de Jacob, Siméon, Lévi, Juda, Issacar et Zabulon. 24 Fils de Rachel: Joseph et Benjamin. 25 Fils de Bilha, la servante de Rachel: Dan et Nephthali. 26 Fils de Zilpa, la servante de Léa: Gad et Aser. Voilà quels sont les fils de Jacob, ceux qu’il eut à Paddan-Aram.
27 Jacob arriva vers son père Isaac à Mamré près de Kirjath-Arba, c'est-à-dire Hébron, où Abraham et Isaac avaient séjourné en étrangers.
28 Isaac vécut 180 ans. 29 Il expira et mourut. Il alla rejoindre les siens alors qu’il était âgé et rassasié de jours, et ce furent ses fils Esaü et Jacob qui l'enterrèrent.
Footnotes
- Genèse 35:18 Ben-Oni… Benjamin: littéralement fils de ma douleur… fils de la droite.
Genèse 35
La Bible du Semeur
Jacob s’installe à Béthel
35 Dieu dit à Jacob : Pars, rends-toi à Béthel et fixe-toi là-bas. Tu y construiras un autel au Dieu qui t’est apparu quand tu fuyais ton frère Esaü.
2 Alors Jacob dit aux gens de sa famille et à tous ceux qui étaient avec lui : Faites disparaître les dieux étrangers qui se trouvent au milieu de vous. Purifiez-vous et changez de vêtements ! 3 Nous allons partir et nous rendre à Béthel, où je construirai un autel dédié au Dieu qui m’a exaucé lorsque j’étais dans la détresse et qui a été avec moi tout au long de ma route.
4 Ils remirent à Jacob tous les dieux étrangers qu’ils avaient entre les mains et les boucles qu’ils portaient aux oreilles[a] ; et Jacob les enterra sous le chêne qui est près de Sichem. 5 Puis ils levèrent le camp. Dieu frappa de panique les villes environnantes, de sorte que personne ne poursuivit les fils de Jacob.
6 Jacob arriva avec tous ceux qui l’accompagnaient à Louz – c’est-à-dire Béthel – au pays de Canaan. 7 Il bâtit là un autel et appela ce lieu El-Béthel (Dieu de Béthel), car c’est à cet endroit que Dieu lui était apparu lorsqu’il fuyait loin de son frère. 8 C’est là que mourut Débora, la nourrice de Rébecca ; elle fut enterrée près de Béthel, au pied du chêne que l’on appela depuis lors « le chêne des pleurs ».
9 Dieu apparut encore à Jacob à son retour de Paddân-Aram et le bénit. 10 Il lui dit : Ton nom est Jacob, mais tu ne seras plus appelé ainsi, ton nom sera Israël.
C’est ainsi que Dieu l’appela Israël. 11 Et Dieu lui dit :
Je suis le Dieu tout-puissant.
Sois fécond et aie de nombreux descendants ;
un peuple, et même ╵tout un ensemble de peuples seront issus de toi.
Tu auras pour descendants des rois.
12 Le pays que j’ai donné ╵à Abraham et à Isaac, ╵je te le donnerai
ainsi qu’à ta descendance après toi[b].
13 Puis Dieu se retira d’auprès de lui, du lieu où il lui avait parlé. 14 Jacob érigea une stèle en pierre à l’endroit même où Dieu lui avait parlé, il y versa une libation et répandit de l’huile sur elle. 15 Jacob donna au lieu où Dieu lui avait parlé le nom de Béthel.
La naissance de Benjamin et la mort de Rachel
16 Jacob et sa famille quittèrent Béthel. Lorsqu’ils étaient encore à une certaine distance d’Ephrata[c], Rachel donna naissance à un enfant. Elle eut un accouchement difficile. 17 Pendant les douleurs du travail, la sage-femme lui dit : Courage ! C’est encore un garçon.
18 Mais elle se mourait. Dans son dernier souffle, elle le nomma Ben-Oni (Fils de ma douleur), mais son père l’appela Benjamin (Fils de bon augure). 19 Rachel mourut, on l’enterra sur la route d’Ephrata, c’est-à-dire Bethléhem. 20 Jacob érigea une stèle sur sa tombe ; c’est la stèle funéraire de Rachel qui subsiste encore aujourd’hui.
21 Puis Israël leva le camp, il planta sa tente au-delà de Migdal-Eder. 22 Pendant qu’il séjournait dans cette contrée, Ruben alla coucher avec Bilha, l’épouse de second rang de son père. Celui-ci l’apprit[d].
La liste des fils de Jacob
Jacob avait douze fils. 23 Fils de Léa : Ruben, le premier-né de Jacob, Siméon, Lévi, Juda, Issacar et Zabulon. 24 Fils de Rachel : Joseph et Benjamin. 25 Fils de Bilha, servante de Rachel : Dan et Nephtali. 26 Fils de Zilpa, servante de Léa : Gad et Aser. Tels sont les fils de Jacob, qui lui naquirent à Paddân-Aram.
La mort d’Isaac
27 Jacob revint auprès de son père Isaac à Mamré, à Qiryath-Arba qui s’appelle aujourd’hui Hébron, où Abraham et Isaac avaient vécu[e]. 28 Isaac atteignit l’âge de cent quatre-vingts ans, 29 puis il rendit son dernier soupir et mourut. Il rejoignit ses ancêtres, âgé et comblé de jours. Ses fils Esaü et Jacob l’ensevelirent.
Genesis 35
King James Version
35 And God said unto Jacob, Arise, go up to Bethel, and dwell there: and make there an altar unto God, that appeared unto thee when thou fleddest from the face of Esau thy brother.
2 Then Jacob said unto his household, and to all that were with him, Put away the strange gods that are among you, and be clean, and change your garments:
3 And let us arise, and go up to Bethel; and I will make there an altar unto God, who answered me in the day of my distress, and was with me in the way which I went.
4 And they gave unto Jacob all the strange gods which were in their hand, and all their earrings which were in their ears; and Jacob hid them under the oak which was by Shechem.
5 And they journeyed: and the terror of God was upon the cities that were round about them, and they did not pursue after the sons of Jacob.
6 So Jacob came to Luz, which is in the land of Canaan, that is, Bethel, he and all the people that were with him.
7 And he built there an altar, and called the place Elbethel: because there God appeared unto him, when he fled from the face of his brother.
8 But Deborah, Rebekah's nurse died, and she was buried beneath Bethel under an oak: and the name of it was called Allonbachuth.
9 And God appeared unto Jacob again, when he came out of Padanaram, and blessed him.
10 And God said unto him, Thy name is Jacob: thy name shall not be called any more Jacob, but Israel shall be thy name: and he called his name Israel.
11 And God said unto him, I am God Almighty: be fruitful and multiply; a nation and a company of nations shall be of thee, and kings shall come out of thy loins;
12 And the land which I gave Abraham and Isaac, to thee I will give it, and to thy seed after thee will I give the land.
13 And God went up from him in the place where he talked with him.
14 And Jacob set up a pillar in the place where he talked with him, even a pillar of stone: and he poured a drink offering thereon, and he poured oil thereon.
15 And Jacob called the name of the place where God spake with him, Bethel.
16 And they journeyed from Bethel; and there was but a little way to come to Ephrath: and Rachel travailed, and she had hard labour.
17 And it came to pass, when she was in hard labour, that the midwife said unto her, Fear not; thou shalt have this son also.
18 And it came to pass, as her soul was in departing, (for she died) that she called his name Benoni: but his father called him Benjamin.
19 And Rachel died, and was buried in the way to Ephrath, which is Bethlehem.
20 And Jacob set a pillar upon her grave: that is the pillar of Rachel's grave unto this day.
21 And Israel journeyed, and spread his tent beyond the tower of Edar.
22 And it came to pass, when Israel dwelt in that land, that Reuben went and lay with Bilhah his father's concubine: and Israel heard it. Now the sons of Jacob were twelve:
23 The sons of Leah; Reuben, Jacob's firstborn, and Simeon, and Levi, and Judah, and Issachar, and Zebulun:
24 The sons of Rachel; Joseph, and Benjamin:
25 And the sons of Bilhah, Rachel's handmaid; Dan, and Naphtali:
26 And the sons of Zilpah, Leah's handmaid: Gad, and Asher: these are the sons of Jacob, which were born to him in Padanaram.
27 And Jacob came unto Isaac his father unto Mamre, unto the city of Arbah, which is Hebron, where Abraham and Isaac sojourned.
28 And the days of Isaac were an hundred and fourscore years.
29 And Isaac gave up the ghost, and died, and was gathered unto his people, being old and full of days: and his sons Esau and Jacob buried him.
1 Moseboken 35
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jakob återvänder till Betel
35 ”Flytta nu till Betel och bosätt dig där”, sa Gud till Jakob. ”Bygg där ett altare åt den Gud som visade sig för dig när du flydde från din bror Esau.”
2 Då befallde Jakob hela sin familj och alla han hade med sig: ”Gör er av med avgudarna som ni har med er, rena er och ta på er rena kläder! 3 Vi ska nämligen gå till Betel, där jag ska bygga ett altare åt den Gud, som besvarade mina böner när jag var i nöd och som var med mig på min resa.” 4 Då gav de Jakob alla sina avgudar och sina örhängen[a], och han grävde ner alltsammans under terebinten[b] nära Shekem. 5 Sedan började de sin vandring igen. Gud satte skräck i människorna i städerna runt omkring, så att ingen förföljde Jakobs söner.
6 Slutligen kom Jakob och alla han hade med sig fram till Lus, det nuvarande Betel, i Kanaans land. 7 Där reste Jakob ett altare som han kallade El Betel[c]. Det var ju i Betel som Gud hade visat sig för honom när han flydde från sin bror.
8 Strax därefter dog Rebeckas barnsköterska Debora. Hon begravdes under eken i dalen nedanför Betel och den kom att heta Gråteken.
9 När Jakob återvände från Paddan Aram, visade sig Gud för honom igen och välsignade honom. 10 Och Gud sa till honom: ”Du ska inte längre heta Jakob utan Israel[d].” Så gav han honom namnet Israel. 11 Gud talade vidare till honom: ”Jag är Gud den Väldige. Var fruktsam och föröka dig! Av dig ska det bli ett stort folk, ja, många folk. Många kungar ska finnas bland dina ättlingar, 12 och jag ska ge dig det land som jag gav till Abraham och Isak. Jag ska också ge det till dina ättlingar.”
13 Så lämnade Gud honom och steg upp igen från den plats där han talat med Jakob. 14 Jakob reste en sten på platsen där Gud hade visat sig för honom. Han hällde ett dryckesoffer och olja på den. 15 Jakob kallade platsen Betel, eftersom Gud hade talat till honom där.
Rakel och Isak dör
16 De lämnade Betel och reste mot Efrata. Medan de fortfarande hade en bit kvar till Efrata, blev det dags för Rakel att föda. Förlossningen blev mycket svår. 17 Under den svåra förlossningen sa barnmorskan till henne: ”Var inte rädd! Du får en son till.” 18 Men Rakel var döende, och i sin sista stund gav hon honom namnet Ben-Oni[e], men hans far kallade honom Benjamin[f].
19 Rakel dog alltså och begravdes nära vägen till Efrata som numera kallas Betlehem. 20 Jakob reste en minnessten vid hennes grav och den står där än i dag.
21 Sedan reste Israel vidare och slog läger bortom Migdal-Eder. 22 Medan han bodde där i landet, låg Ruben med Bilha, sin fars bihustru, och Israel fick veta det.
Jakobs söner
(1 Krön 2:1-2)
Jakob hade tolv söner:
23 Leas söner: Ruben, Jakobs förstfödde, Simon, Levi, Juda, Isaskar och Sebulon.
24 Rakels söner: Josef och Benjamin.
25 Rakels slavinna Bilhas söner: Dan och Naftali.
26 Leas slavinna Silpas söner: Gad och Asher.
Dessa var Jakobs söner, som föddes i Paddan Aram.
27 Slutligen kom Jakob fram till sin far Isak vid Mamre i Kirjat-Arba, som nu kallas Hebron, där Abraham och Isak hade bott. 28 Isak blev 180 år, 29 sedan dog han och förenades med sina förfäder, gammal och mätt på livet. Hans söner Esau och Jakob begravde honom.
Footnotes
- 35:4 Örhängen förknippades med hedniska kulter och användes ofta som amuletter.
- 35:4 Antagligen densamma som omnämns i 12:6.
- 35:7 Betyder Betels Gud, och Betel i sin tur betyder ”Guds hus”.
- 35:10 Se noter till 27:36 och 32:28.
- 35:18 Ben-Oni betyder min smärtas son eller min sorgs son.
- 35:18 Benjamin betyder lyckans son eller min högra hands son. Höger hand kan också stå för södern, och i så fall blir betydelsen söderns son, vilket möjligen kan tänkas som en förutsägelse om att Benjamin skulle komma att bli en av de sydliga stammarna.
Version Segond 21 Copyright © 2007 Société Biblique de Genève by Société Biblique de Genève
La Bible Du Semeur (The Bible of the Sower) Copyright © 1992, 1999 by Biblica, Inc.®
Used by permission. All rights reserved worldwide.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.