Add parallel Print Page Options

Tänk på Abraham: ”Han trodde Gud, och därför räknades han som rättfärdig.”[a] Ni ska alltså veta, att det är de som tror som är Abrahams barn. Skriften förutsåg att Gud skulle göra hedningarna rättfärdiga genom deras tro. Därför lät han Abraham få dessa glada nyheter redan i förväg: ”Genom dig ska alla folk bli välsignade.”[b] Därför blir alla som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde.

Read full chapter

Footnotes

  1. 3:6 Ordagrant: och räknades det honom till rättfärdighet.Se 1 Mos 15:6.
  2. 3:8 Se 1 Mos 12:3.

Guds löfte är viktigare än Moses lag

15 Syskon, låt mig ta ett exempel från vardagslivet: om ett mänskligt förbund har vunnit laga kraft, kan ingen sedan ändra det eller lägga till något. 16 Nu gavs löftena till Abraham och hans avkomma.[a] Det står inte ”åt dina avkomlingar”, som det skulle ha gjort om det gällde många. Nej, hans avkomma syftade på en enda person, och det var Kristus. 17 Vad jag vill säga är alltså detta: Guds förbund, som han i förväg giltigförklarat, kan inte ogiltigförklaras av lagen, som gavs fyrahundratrettio år senare. 18 Om arvet var beroende av lagen, då skulle det ju inte vara beroende av löftet. Men nu har Gud gett arvet till Abraham genom ett löfte.

Read full chapter

Footnotes

  1. 3:16 Jfr 1 Mos 12:7; 13:15 (Abrahams ättlingar); avkomma och avkomlingar är en ordlek i grekiskan (sperma, säd) och på motsvarande sätt i hebreiskan, och låter sig inte översättas till svenskan. Paulus använde uttrycket för att visa att Guds löfte gällde Kristus.