^1-2 Från Paulus och alla de andra kristna här.Till församlingarna i Galatien.Jag har inte blivit utsänd som apostel av någon människa eller grupp av människor. Jag fick min kallelse från Jesus Kristus själv och från Gud, Fadern, som uppväckte honom från de döda.

³ Jag önskar er all frid och välsignelse från honom och från Herren Jesus Kristus.

⁴ Han dog för våra synder, enligt Guds, vår Fars, plan, och räddade oss från den onda värld vi lever i.

⁵ All ära tillhör Gud i tid och evighet. Amen.

Galaterna är lurade

⁶ Jag är förvånad över att ni så snart vänder er bort från Gud, som i sin kärlek och nåd har erbjudit er att dela det eviga liv som han ger genom Kristus. Ni följer redan en annan väg till himlen, en som i själva verket inte alls går dit.

⁷ För det finns ingen annan väg än den som vi har visat er. Ni håller på att bli lurade av några som förvränger sanningen om Kristus.

⁸ Jag önskar att Guds förbannelse skulle drabba var och en, mig själv inberäknad, som predikar någon annan väg till frälsning än den som vi har förkunnat för er. Ja, även om en ängel kommer från himlen och förkunnar ett annat budskap, så må han vara förbannad i evighet.

⁹ Ja, jag upprepar att om någon predikar något annat evangelium än det ni redan har tagit emot, så ska Guds förbannelse vila över honom.

¹⁰ Ni måste förstå att jag inte försöker ställa mig in hos er genom vackert tal och smicker. Nej, jag försöker att lyda Gud. Om jag bara ville hålla mig väl med människor skulle jag inte kunna vara Kristi tjänare.

Paulus får en speciell uppgift

¹¹ Kära vänner, jag försäkrar er att den väg till himlen som jag predikar om inte är byggd på människors idéer eller drömmar.

¹² Mitt budskap kommer nämligen från ingen mindre än Jesus Kristus, som själv har talat om för mig vad jag ska säga. Ingen annan har undervisat mig.

¹³ Ni vet ju hur skoningslöst jag när jag levde enligt den judiska lagen förföljde de kristna och gjorde allt vad jag kunde för att utrota dem.

¹⁴ Jag var en av de mest fanatiska judar i min egen ålder som fanns i landet när det gällde den judiska tron. Jag försökte så långt det var möjligt att följa alla de gamla buden och föreskrifterna i min religion.

¹⁵ Men så hände något! Redan innan jag var född hade nämligen Gud utvalt mig att bli hans egendom, och i sin godhet och nåd gav han mig uppgiften

¹⁶ att gå till främmande folk och berätta den goda nyheten om Jesus, Guds Son.När detta hände gav jag mig inte genast iväg för att diskutera det med andra.

¹⁷ Jag reste inte till Jerusalem för att rådgöra med dem som blivit apostlar före mig. Nej, jag gav mig ut i Arabiens öknar och återvände så småningom direkt tillbaka till staden Damaskus.

¹⁸ Sedan dröjde det tre år innan jag slutligen reste till Jerusalem för att besöka Petrus, som jag stannade hos i femton dagar.

¹⁹ Den ende av de övriga apostlarna som jag träffade den gången var Jakob, vår Herres bror.

²⁰ Detta är exakt vad som hände, och Gud vet att jag inte ljuger för er.

²¹ Efter besöket i Jerusalem fortsatte jag till Syrien och Kilikien.

²² De kristna i Judeen visste fortfarande inte ens hur jag såg ut.

²³ Allt de visste var att man sa att han som förut var deras fiende nu predikade den tro som han tidigare försökt utrota.

²⁴ Och de prisade Gud för min skull.