Add parallel Print Page Options

Tänk därför efter: Om en far dör och lämnar en stor rikedom efter sig åt sin omyndige son, så är det ingen skillnad mellan honom och en slav medan han växer upp, trots att han faktiskt äger allt som tillhör fadern.

Han måste rätta sig efter vad hans förmyndare och förvaltare säger, tills han blir så gammal att han får rätt till sin egendom.

Så var det också för oss innan Kristus kom. Vi var utlämnade till denna världens makter.

Men när den rätta tidpunkten kom, den tid som Gud hade bestämt, sände han sin Son. Han föddes av en judisk kvinna, och är alltså själv underställd lagen.

Han skulle köpa oss fria som var slavar under lagen, så att han kunde adoptera oss som sina egna söner.

Därför är vi nu Guds barn, och han har gett oss sin Sons Ande så att vi nu med full rätt kan säga att Gud är vår älskade Far.

Nu är vi inte längre slavar, utan Guds egna barn. Och eftersom vi är hans barn, tillhör allt vad han äger oss, för så har han bestämt.

Paulus oro för galaterna

Innan ni galater kände Gud, var ni slavar under gudar som inte ens existerade.

Hur kommer det sig då att ni nu när ni har funnit Gud, eller rättare sagt, sedan Gud funnit er, återvänder till slaveriet under alla dessa regler som människor har hittat på?

10 Ni försöker vinna Guds gillande genom vad ni gör eller inte gör vissa dagar och månader, högtider och år.

11 Jag är orolig för er. Jag är rädd att allt mitt hårda arbete för er är bortkastat.

12 Kära bröder, jag ber er att följa mitt exempel och inte räkna med att Moses lag ska frälsa er. Jag är alltjämt lika fri som ni tidigare var. Ni föraktade mig inte heller när jag predikade för er för första gången.

13 Trots att jag var sjuk när jag kom till er med de goda nyheterna om Kristus,

14 och trots att mitt tillstånd var bedrövligt och en prövning för er så stötte ni inte bort mig eller var avvisande mot mig. Nej, ni välkomnade mig och tog hand om mig, som om jag hade varit en ängel från Gud eller till och med Jesus Kristus själv.

15 Var är nu den glädje och hänförelse som vi upplevde tillsammans? Jag vet ju att ni på den tiden skulle ha gjort vad som helst för mig, till och med rivit ut era ögon och gett dem till mig om detta hade varit möjligt.

16 Har jag nu blivit er fiende, därför att jag säger er sanningen?

17 De falska lärare, som är så ivriga att vinna ert förtroende, gör det inte för ert bästa. De försöker bara få in en kil mellan er och mig, så att ni ska ägna mer intresse åt dem.

18 Det är underbart när människor är vänliga mot er och har goda och uppriktiga motiv, särskilt när jag inte är hos er!

19 Mina kära barn, det ser ut som om jag en gång till som en mor måste föda er med smärta innan ni har vuxit upp till mogna kristna och är fyllda av Kristus.

20 Jag önskar att jag kunde vara hos er just nu, så att jag bättre kunde välja mina ord. Uppriktigt sagt vet jag inte vad jag ska ta mig till med er.

Hagar och Sara - lagen och löftet

21 Ni vill alltså leva efter de judiska lagarna. Varför tar ni då inte reda på vad det verkligen innebär?

22 Där står ju skrivet att Abraham hade två söner, en med sin slavkvinna Hagar och en med sin hustru Sara.

23 Det var inget anmärkningsvärt med slavkvinnans barn. Det kom till eftersom Abraham längtade efter en son. Men barnet till den fria hustrun Sara, som ju egentligen var alldeles för gammal för att föda barn, kom till världen som en följd av vad Gud lovat.

24-25 Det finns en djupare mening i detta. De två kvinnorna representerar två olika förbund. Hagar, Abrahams slavkvinna, som föder sitt barn som slav, är en bild av lagen som Gud gav till Mose på berget Sinai. Det kallas förresten Hagars berg av araberna. Det är också en bild av det nuvarande Jerusalem, judarnas huvudstad, och centrum för det religiösa system som går ut på att behaga Gud genom att göra det lagen kräver. Judarna, som försöker följa det systemet, är förslavade under lagen precis som Hagars barn är slavar.

26 Men vår mor är den fria kvinnan Sara och vår stad är det himmelska Jerusalem, som är fritt och inte står under judisk lag.

27 Det var detta som Jesaja menade när han profeterade: Nu kan du vara glad, du barnlösa kvinna. Du kan ropa av glädje trots att du aldrig förr har fått barn, för jag ska ge dig många barn, fler än kvinnan som har en man.

28 Alltså, kära bröder, är både ni och jag bland de barn som Gud lovade Abraham, precis som Isak var det.

29 Och därför får vi som är födda av den helige Ande nu uppleva förföljelser av dem som vill att vi ska hålla de judiska lagarna, precis som löftesbarnet Isak förföljdes av slavkvinnans son Ismael.

30 Men Skriften säger att Gud befallde Abraham att sända bort Hagar och Ismael, för en slavkvinnas son kunde inte ärva Abrahams land och egendom tillsammans med den fria hustruns son.

31 Kära bröder, vi är inte barn till en slavkvinna med förpliktelser mot de judiska lagarna, utan vi är barn till den fria kvinnan och accepterade av Gud på grund av vår tro.

Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;

ty han står under förmyndare och förvaltare, intill den tid som fadern har bestämt.

Sammalunda höllos ock vi, när vi voro barn, i träldom under världens »makter».

Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,

för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.

Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»

Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.

Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.

Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma »makter», under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?

10 I akten ju på dagar och på månader och på särskilda tider och år. --

11 Jag är bekymrad för eder och fruktar att jag till äventyrs har arbetat förgäves för eder.

12 Jag beder eder, mina bröder: Bliven såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I voren. I haven icke gjort mig något för när.

13 I veten ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för eder.

14 Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.

15 När hör man eder nu prisa eder saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva eder, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut edra ögon och givit dem åt mig.

16 Så har jag då blivit eder ovän därigenom att jag säger eder sanningen!

17 Man söker med iver att vinna eder för sig, men icke med en god iver; nej, del vilja avspärra eder från andra, för att I med så mycket större iver skolen hålla eder till dem.

18 Och det är nu gott att I bliven omfattade med ivrig omsorg, i en god sak, alltid, och icke allenast när jag är tillstädes hos eder,

19 I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder.

20 Jag skulle önska att jag just nu vore hos eder och kunde göra min röst rätt bevekande. Ty jag vet mig knappt någon råd med eder.

21 Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger?

22 Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru.

23 Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet.

24 Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar.

25 Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom.

26 Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder.

27 Så är ju skrivet: »Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man.»

28 Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var.

29 Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu.

30 Dock, vad säger skriften? »Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son.»

31 Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun.