Add parallel Print Page Options

Pinalitan si Vasti bilang Reyna

1-2 May isang hari sa Persia na ang pangalan ay Ahasuerus.[a] Nakatira siya sa palasyo niya sa lungsod ng Susa. Ang nasasakupan niya ay 127 probinsya mula sa India hanggang sa Etiopia.[b] Nang ikatlong taon ng paghahari niya, nagdaos siya ng malaking handaan para sa mga pinuno niya at sa iba pang lingkod sa palasyo. Dumalo rin ang mga pinuno ng mga kawal ng Persia at Media pati na ang mararangal na tao at mga pinuno ng mga probinsya. Ang handaang iyon ay tumagal ng anim na buwan. At sa loob ng mga panahong iyon, ipinakita ni Ahasuerus ang kayamanan ng kaharian niya, ang kanyang kapangyarihan, at ang karangyaan ng kanyang pamumuhay.

Pagkatapos noon, naghanda rin ang hari para sa lahat ng mga taga-Susa, mayaman man o dukha. Ang handaang iyon ay ginanap sa hardin ng palasyo ng hari, at tumagal ng isang linggo. Naglagay sila ng kurtinang puti at asul na tinalian ng panaling gawa sa telang linen na kulay ube. At ikinabit sa mga argolya na pilak sa mga haliging marmol. Ang mga upuan ay yari sa ginto at pilak. Ang sahig naman nito ay may disenyong yari sa kristal, marmol, nakar,[c] at iba pang mamahaling bato. 7-8 Pati ang mga kopa na iniinuman ng mga panauhin ay yari sa ginto na ibaʼt iba ang hugis at disenyo. Nag-utos ang hari sa mga alipin niya na bigyan ng mamahaling alak ang mga panauhin niya hanggaʼt gusto nila.

Habang nagdadaos ng handaan ang hari para sa mga kalalakihan, nagdadaos din ng handaan si Reyna Vasti para sa mga kababaihan sa palasyo ni Haring Ahasuerus.

10 At sa ikapitong araw ng pagdiriwang, masayang-masaya ang hari dahil sa labis na nainom. Ipinatawag niya ang pitong pinuno niya na may matataas na katungkulan na personal na nag-aasikaso sa kanya. Itoʼy sina, Mehuman, Bizta, Harbona, Bigta, Abagta, Zetar at Carcas. 11 Pagkatapos, ipinasundo niya si Reyna Vasti. Ipinasabi niyang isuot ng reyna ang kanyang korona para ipakita ang kagandahan niya sa mga pinuno at mga panauhin, dahil talagang maganda ito. 12 Pero nang masabi ng mga lingkod sa reyna ang gusto ng hari, sinabi nitong ayaw niyang pumunta roon. Kaya nagalit ang hari sa kanya.

13 Nakaugalian na noon ng hari na humingi ng payo sa mga pantas na siyang nakakaalam ng mga batas at kaugalian ng kaharian. 14 Ang palagi niyang hinihingan ng payo ay sina Carshena, Shetar, Admata, Tarshish, Meres, Marsena at Memucan. Sila ang pitong pinakamataas na pinuno sa kaharian ng Persia at Media, at malapit sila sa hari.

15 Nagtanong ang hari sa kanila, “Ayon sa batas ng kaharian ng Persia, ano ang dapat gawin kay Reyna Vasti dahil hindi siya sumunod sa utos ko sa pamamagitan ng aking mga lingkod?” 16 Sumagot si Memucan, “Mahal na Hari, nagkasala po si Reyna Vasti hindi lang sa inyo, kundi pati na rin sa mga pinuno ng kaharian ng Persia at Media at sa mga mamamayan ng buong kaharian. 17 Ang ginawa ni Reyna Vasti ay tiyak na malalaman ng lahat ng kababaihan sa buong kaharian at gagayahin din nila iyon. Hindi rin sila magsisisunod sa asawa nila. Dahil mangangatwiran sila na si Reyna Vasti nga ay hindi sumunod noong pinapapunta siya ng hari roon sa kanya. 18 Kaya simula ngayon, maaaring ito rin ang gawin ng mga asawa ng mga pinuno ng Persia at Media, na makakabalita sa ginawa ng reyna. Kaya ang mangyayari, hindi na igagalang ng mga asawang babae ang kanilang mga asawang lalaki, at magagalit ang mga ito sa kanila.

19 “Kaya kung gusto ninyo Mahal na Hari, iminumungkahi namin, na gumawa kayo ng isang kautusan na huwag nang magpakita pa sa inyo si Reyna Vasti, at palitan ninyo siya ng reynang mas mabuti kaysa sa kanya. Ipasulat po ninyo ang kautusang ito, at isama sa mga kautusan ng kaharian ng Persia at Media para hindi na mabago. 20 At kapag naipahayag na ito sa buong kaharian, tiyak na igagalang ng mga babae ang mga asawa nila mula sa pinakadakila hanggang sa pinakaaba.”

21 Nagustuhan ng hari at ng mga pinuno ang payo ni Memucan, kaya sinunod niya ito. 22 Ipinasulat niya ito at ipinadala sa lahat ng probinsya na nasasakupan ng kaharian niya ayon sa kanilang wika. Sinasabi sa sulat na ang lalaki ang siyang dapat mamuno sa sambahayan niya.

Footnotes

  1. 1:1-2 Ahasuerus: Ibang pangalan ni Xerxes.
  2. 1:1-2 Etiopia: sa Hebreo, Cush.
  3. 1:6 nakar: sa Ingles, “mother-of-pearl.”

Vashti trotsar kung Ahasveros

(A) På Ahasveros[a] tid – den Ahasveros som regerade över hundratjugosju provinser från Indien till Nubien[b] då kung Ahasveros satt på sin kungatron i Susas borg[c], hände följande: Under sitt tredje regeringsår[d] ordnade han ett gästabud för alla sina furstar och tjänare. Persiens och Mediens befälhavare, hans förnämsta män och furstarna i provinserna var samlade hos honom. Under hundraåttio dagar lät han dem se sin kungliga härlighet och rikedom, sin stora glans och prakt.

När de dagarna var över ordnade kungen ett sju dagar långt gästabud för allt folk som fanns i Susas borg, från den störste till den minste, i den inhägnade trädgård som hörde till kungapalatset. Draperier av linne, bomull och mörkblått tyg var uppsatta med vita och purpurröda snören i ringar av silver på vita marmorpelare. Soffor av guld och silver stod på ett golv med inläggningar av grön och vit marmor med pärlglänsande och svart sten. (B) Dryckerna sattes fram i guldkärl. Inget var det andra likt, och kungligt vin fanns i mängd så som det anstår en kung. När man drack gällde den regeln att ingen fick tvingas, för kungen hade befallt alla sina hovmästare att de skulle rätta sig efter vars och ens önskan. Samtidigt ordnade också drottning Vashti[e] ett gästabud för kvinnorna i kung Ahasveros kungliga palats.

10 Den sjunde dagen, när kungens hjärta var glatt av vinet, befallde han Mehuman, Bizzeta, Harbona, Bigta, Abagta, Zetar och Karkas, de sju hovmän som tjänstgjorde hos kung Ahasveros, 11 att de skulle föra in drottning Vashti inför kungen med kunglig krona på huvudet. Han ville låta folken och furstarna se hennes skönhet, för hon var vacker att se. 12 Men drottning Vashti vägrade komma när kungen genom sina hovmän befallde henne det. Då blev kungen mycket vred, och vreden brann inom honom.

13 (C) Kungen frågade då de vise män som förstod sig på tiderna. Kungens ärenden brukade nämligen läggas fram för alla som var kunniga i lag och rätt. 14 Vid sin sida hade han Karsena, Setar, Admata, Tarshish, Meres, Marsena och Memukan, de sju furstar i Persien och Medien som var kungens närmaste män och som hade främsta platsen i riket. 15 Han frågade dem: ”Vad ska man enligt lagen göra med drottning Vashti, eftersom hon inte har gjort som kung Ahasveros befallde genom hovmännen?”

16 Memukan svarade inför kungen och furstarna: ”Det är inte bara mot kungen som drottning Vashti har handlat illa, utan mot alla furstar och alla folk i alla kung Ahasveros provinser. 17 Det drottningen har gjort kommer att sprida sig till alla kvinnor och leda till att de föraktar sina män och säger: Kung Ahasveros befallde att man skulle föra in drottning Vashti inför honom, men hon kom inte. 18 Redan idag kommer furstinnorna i Persien och Medien, när de får höra vad drottningen har gjort, att säga samma sak till alla kungens furstar, och det kommer att bli förakt och förbittring utan ände. 19 (D) Om kungen finner för gott, låt då ett kungligt påbud gå ut och låt det skrivas in i Persiens och Mediens lagar så att det inte kan ändras, att Vashti aldrig mer får komma inför kung Ahasveros. Och kungen bör ge hennes kungliga värdighet åt någon annan som är bättre än hon. 20 När kungens förordning som han utfärdar blir känd i hela hans rike, så stort det är, kommer alla kvinnor att visa aktning för sina män, från den störste till den minste.”

21 Kungen och furstarna tyckte förslaget var gott, och kungen gjorde som Memukan hade sagt. 22 (E) Skrivelser sändes till alla kungens provinser, till varje provins med dess egen skrift och till varje folk på dess eget språk, med innebörden att varje man skulle vara herre i sitt hus och tala sitt folks språk.

Footnotes

  1. 1:1 Ahasveros   På persiska Kshayarshan, ”hjältars härskare”. På grekiska Xerxes.
  2. 1:1 Nubien   Området söder om Egypten, dagens Sudan (jfr Ps 68:32).
  3. 1:2 Susas borg   Perserrikets huvudstad under vintermånaderna, ca 25 mil norr om spetsen på Persiska viken. Tronsalen, som är utgrävd, mätte över 100x100 m och hade 72 pelare som var över 20 m höga.
  4. 1:3 tredje regeringsår   Ca 483 f Kr. Kanske hade kungen samlat sina befälhavare för att planera sin stora invasion av Grekland som genomfördes 481-480 f Kr.
  5. 1:9 Vashti   Betyder ”vackrast”, troligen ett smeknamn. Kanske den drottning som hos grekiska historiker kallas Amestris (”stark”). Amestris, som av grekerna beskrivs som grym, var jämnårig med Xerxes och hade senare en maktposition efter hans död (se not till 10:3).

Queen Vashti Deposed

This is what happened during the time of Xerxes,[a](A) the Xerxes who ruled over 127 provinces(B) stretching from India to Cush[b]:(C) At that time King Xerxes reigned from his royal throne in the citadel of Susa,(D) and in the third year of his reign he gave a banquet(E) for all his nobles and officials. The military leaders of Persia and Media, the princes, and the nobles of the provinces were present.

For a full 180 days he displayed the vast wealth of his kingdom and the splendor and glory of his majesty. When these days were over, the king gave a banquet, lasting seven days,(F) in the enclosed garden(G) of the king’s palace, for all the people from the least to the greatest who were in the citadel of Susa. The garden had hangings of white and blue linen, fastened with cords of white linen and purple material to silver rings on marble pillars. There were couches(H) of gold and silver on a mosaic pavement of porphyry, marble, mother-of-pearl and other costly stones. Wine was served in goblets of gold, each one different from the other, and the royal wine was abundant, in keeping with the king’s liberality.(I) By the king’s command each guest was allowed to drink with no restrictions, for the king instructed all the wine stewards to serve each man what he wished.

Queen Vashti also gave a banquet(J) for the women in the royal palace of King Xerxes.

10 On the seventh day, when King Xerxes was in high spirits(K) from wine,(L) he commanded the seven eunuchs who served him—Mehuman, Biztha, Harbona,(M) Bigtha, Abagtha, Zethar and Karkas— 11 to bring(N) before him Queen Vashti, wearing her royal crown, in order to display her beauty(O) to the people and nobles, for she was lovely to look at. 12 But when the attendants delivered the king’s command, Queen Vashti refused to come. Then the king became furious and burned with anger.(P)

13 Since it was customary for the king to consult experts in matters of law and justice, he spoke with the wise men who understood the times(Q) 14 and were closest to the king—Karshena, Shethar, Admatha, Tarshish, Meres, Marsena and Memukan, the seven nobles(R) of Persia and Media who had special access to the king and were highest in the kingdom.

15 “According to law, what must be done to Queen Vashti?” he asked. “She has not obeyed the command of King Xerxes that the eunuchs have taken to her.”

16 Then Memukan replied in the presence of the king and the nobles, “Queen Vashti has done wrong, not only against the king but also against all the nobles and the peoples of all the provinces of King Xerxes. 17 For the queen’s conduct will become known to all the women, and so they will despise their husbands and say, ‘King Xerxes commanded Queen Vashti to be brought before him, but she would not come.’ 18 This very day the Persian and Median women of the nobility who have heard about the queen’s conduct will respond to all the king’s nobles in the same way. There will be no end of disrespect and discord.(S)

19 “Therefore, if it pleases the king,(T) let him issue a royal decree and let it be written in the laws of Persia and Media, which cannot be repealed,(U) that Vashti is never again to enter the presence of King Xerxes. Also let the king give her royal position to someone else who is better than she. 20 Then when the king’s edict is proclaimed throughout all his vast realm, all the women will respect their husbands, from the least to the greatest.”

21 The king and his nobles were pleased with this advice, so the king did as Memukan proposed. 22 He sent dispatches to all parts of the kingdom, to each province in its own script and to each people in their own language,(V) proclaiming that every man should be ruler over his own household, using his native tongue.

Footnotes

  1. Esther 1:1 Hebrew Ahasuerus; here and throughout Esther
  2. Esther 1:1 That is, the upper Nile region