Mordokaj ber Ester om hjälp

När Mordokaj fick veta allt som hade hänt, rev han sönder sina kläder och klädde sig i säck och aska. Han gick ut mitt i staden och klagade högt och bittert. Han begav sig till kungens port och stannade framför den. Den som var klädd i säcktyg fick nämligen inte komma in i kungens port. I varje provins dit kungens befallning och förordning kom, blev det stor sorg bland judarna, och de fastade, grät och klagade. De flesta satte sig i säck och aska.

När Esters tjänarinnor och hovmän kom och berättade detta för henne, blev drottningen djupt bedrövad. Hon skickade ut kläder till Mordokaj, för att man skulle klä honom i dem och ta av honom säcktyget men han tog inte emot dem. Ester kallade då till sig Hatak, en av de hovmän som kungen hade ställt i hennes tjänst, och befallde honom gå till Mordokaj för att få veta vad som stod på och varför han gjorde på detta sätt. Hatak gick ut till Mordokaj på den öppna platsen i staden framför kungens port. Mordokaj berättade allt som hade hänt honom och hur mycket silver Haman lovat väga upp till kungens skattkammare, för att han skulle få förgöra judarna. Mordokaj gav honom också en avskrift av den skrivna förordning som hade utfärdats i Susan om att de skulle utrotas. Den skulle han visa Ester och berätta allt för henne och befalla henne att gå in till kungen för att vädja till honom och begära nåd för sitt folk.

Hatak kom och berättade för Ester vad Mordokaj hade sagt. 10 Då talade Ester till Hatak och befallde honom att gå till Mordokaj och säga: 11 "Alla kungens tjänare och folket i kungens provinser vet att om någon, det må vara man eller kvinna, går in till kungen på den inre borggården utan att vara kallad, så gäller endast en lag: Han skall dödas, om inte kungen räcker ut guldspiran mot honom och låter honom leva. Men jag har inte på trettio dagar varit kallad till kungen."

12 När man berättade för Mordokaj vad Ester hade sagt, 13 sade Mordokaj att man skulle ge Ester detta svar: "Tro inte att du ensam av alla judar skall slippa undan därför att du är i kungens hus. 14 För om du tiger denna gång, skall judarna få hjälp och befrielse från annat håll, men du och din fars hus kommer att förgöras. Vem vet om du inte har nått kunglig värdighet just för en tid som denna?"

15 Då sände Ester detta svar till Mordokaj: 16 "Gå och samla alla judar som finns i Susan och håll fasta för mig. Ni skall inte äta eller dricka något under tre dygn, varken dag eller natt. Jag och mina tjänarinnor skall också fasta på samma sätt. Därefter skall jag gå in till kungen, även om det är mot lagen. Skall jag gå förlorad, så må jag gå förlorad." 17 Och Mordokaj gick i väg och gjorde allt som Ester hade befallt honom.

Mordokai ber Ester om hjälp

När Mordokai fick höra vad som hade hänt, rev han sönder sina kläder, klädde sig i säcktyg och strödde aska över sig innan han gick ut i staden och ropade ut sin förtvivlan.

Han stod så småningom utanför porten till kungapalatset, dit ingen fick tillåtelse att gå in med sorgkläder.

Överallt i riket rådde stor sorg bland judarna, och de fastade och grät i hopplös förtvivlan över kungens beslut, och många låg i säcktyg och aska.

När Esters tärnor och hovmän kom och berättade för henne om Mordokai, blev hon mycket bekymrad och skickade kläder till honom att använda i stället för säcktyget, men han vägrade att ta emot dem.

Då skickade hon bud på Hatak, en av kungens hovmän som hon fått i sin tjänst, och bad honom gå ut till Mordokai och ta reda på varför han uppträdde som han gjorde.

Hatak hittade Mordokai på den öppna platsen utanför kungens port

och fick höra honom berätta alltsammans och om det belopp som Haman hade lovat betala till kungens skattkammare för att få judarna utrotade.

Mordokai gav honom också en kopia av brevet med den kungliga befallningen och bad honom visa det för Ester och förklara vad som hänt och be henne att gå till kungen och vädja för sitt folk.

Hatak gick tillbaka till henne med Mordokais hälsning.

10 Ester sa då till Hatak att på nytt gå ut till Mordokai och säga till honom:

11 Alla i hela landet vet mycket väl att den som går in på kungens inre gård utan att vara ditkallad, vare sig det är man eller kvinna, är dömd att dö, om inte kungen räcker ut sin guldspira. Det har förresten gått en hel månad sedan kungen senast kallade på mig.

12 Hatak framförde Esters budskap till Mordokai.

13 Mordokai svarade: Tror du att du ska komma undan därför att du är i kungens palats, när alla andra judar blir dödade?

14 Om du inte gör något kommer Gud ändå att på något sätt rädda judarna, men du och dina släktingar kommer att dö. Och vem vet om inte Gud har fört dig dit där du nu är om inte just för en tid som denna?

15 Ester svarade då Mordokai:

16 Kalla samman alla judar i Susan och fasta för min skull. Ät och drick inte under tre dagar och tre nätter. Jag och mina tärnor ska också fasta, och sedan ska jag gå in till kungen fast det är förbjudet, och om jag då måste dö så får det bli så.

17 Mordokai gjorde precis vad Ester bett honom om.